Motioner i Andra Kammaren, N:o 90

Motion 1893:90 Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, N:o 90.

1

IiT:o 90.

Af herr E. Svensson från Karlskrona, om skrifvelse till Kongl.

Maj:t med begäran om utredning i syfte af Stockholms
flottstations förändring till depot ro. ro.

Om det härordningsförslag, som antogs af 1892 års urtima Riksdag,
har blifvit yttradt, att det innebär ett »helgjutet och fullt» ordnande
af vårt försvar. Detta påstående må gälla om organisationen af landtarméns
olika afdelningar, och i afseende på dessa vill jag gifva yttrandet
rätt, hvarför jag ock röstade för antagandet af i fråga varande
organisation, men ett för vårt land betryggande försvar kan man dock
icke våga påstå oss ega, så länge landets långa kuster ännu ligga öppna
och oskyddade emot en eventuel fiende, och vi icke ega en flotta att
kunna skicka ut för att skydda våra kuster mot ett angrepp och söka
förhindra eller försvåra en landstigning.

Uti sitt anförande till statsrådsprotokollet den 14 oktober 1892
yttrar statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet: »Ett lands
försvarsväsende torde visserligen böra vara till sin styrka afpassadt efter
landets hjelpkällor, men å andra sidan är klart, att det också måste
kunna uppfylla sitt ändamål. Hvad oss angår, kan detta ändamål icke
vara annat än värna vår neutralitet».

Men försvaret af vår neutralitet torde i första hand kräfva ett
starkt sjöförsvar.

Att vårt land icke kan mägta anskaffa en flotta så stark, att vi
ensamma kunna till sjös hålla stånd mot våra stormagtsgrannar, torde
ligga i öppen dag, men att vi deremot både kunna och böra skaffa oss
en så stor del sjökrigsmateriel, som 1882 års sjöförsvarskomité upptager,
derom är jag lifligt öfvertygad.

Bih. till Riksd. Prot. 1893. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 16 Höft. (Näs 90—96). 1

2

Motioner i Andra Kammaren, N:o 90.

Den komité, som af Kongl. Maj:t under den 16 september 1892
tillsattes för utredande af frågor rörande sjökrigsmaterielen, har, enligt
statsrådet och chefens för sjöförsvarsdepartementet anförande till statsrådsprotokollet
af den 14 innevarande månad, uti sitt under den 30
sistförflutne november afgifna betänkande, anfört att, med tagen hänsyn
till vårt lands geografiska beskaffenhet och på grundvalen af den
allmänna karakteren af vår tids sjökrigsmateriel och dess omfång i andra
länder, i vårt sjöförsvar, för att detta skulle kunna fylla sina uppgifter
och sålunda anses vara betryggande för landet, borde ingå stridsfartyg
till minst följande antal af de olika certerna, nemligen:

15 st. l:a klassens pansarbåtar,

30 » l:a » minbåtar,

20 » 2:a » » , och

6 » avisofartyg

jemte behöflig fast och tillfällig minmateriel.

Till anskaffning af denna materiel anser komitén, att ett fast
nybyggnadsanslag af 2,800,000 kronor årligen bör anvisas, och, under
förutsättning att ett sådant anslag beviljas, anser komitén flottan kunna
vinna en nöjaktig utveckling efter loppet af tjugu år. Chefen för
sjöförsvarsdepartementet har dock till följd af hinder af ekonomisk natur,
hvilka det ej varit möjligt att öfvervinna, endast ansett sig kunna
tillstyrka Kongl. Maj:t att af Riksdagen äska ett nybyggnadsanslag af
2,000,000 kronor. Om ett sådant anslag årligen beräknas för nybyggnad,
skulle en tid af icke mindre än tjuguåtta år åtgå, innan den
utveckling af sjökrigsmaterielen, som komitén ansett vara den nödvändiga,
kunde uppnås; och, såsom bemälda komité anfört, skulle ett så
långt uppskof med stärkandet af vår sjökrigsmateriel vara förenadt med
allt för stora vådor.

Det torde således vara skäl att tillse, om icke genom begagnande
af de medel och tillgångar staten eger och genom besparingar, der sådana
utan fara och olägenheter kunna göras, medel kunna beredas att
i någon mån påskynda utvecklingen.

Att ett land sådant som vårt, med den lilla flotta vi eg a eller
torde kunna anskaffa, skall vara försedt med tvenne fullständiga örlogsstationer,
med dubbla institutioner af alla slag, och den ena af dessa
stationer, till på köpet, förlagd på en plats sådan som Skepps- och
Kastellholmarne, med de efter våra förhållanden ofantliga värden dessa
områden representera såsom tomtplatser, synes mig rent af som en
misshushållning och såsom något, hvilket borde ju förr desto hellre
rättas.

3

Motioner i Andra Kammaren, N:o 90.

Svenska flottan består för närvarande af följande stridsfartyg:

3 st. l:a klassens pansarbåtar (hvaraf en, Thule, under nybyggnad),

4 » 2:a » d:o

10 » 3:e » d:o (af hvilka tvä till skrofvet endast

nödtorftligen underhållas),

9 » l:a »

5 3) 2:a »

6 3) l:a »

9 3) 2:a ))

1 » 3:e »

kanonbåtar,
d:o ,

minbåtar (deraf två under nybyggnad vid
Karlskrona varf),
d:o, och
d:o.

Af dessa fartyg äro för närvarande följande förlagda vid Stockholms
station, nemligen: samtliga 3:e klassens pansarbåtar och 2:a klassens
minbåtar samt vår enda 3:e klass minbåt jemte 3 stycken 2:a klassens
kanonbåtar. — Dessutom finnas vid Stockholms station chefsfartyget
Drott, ångfartyget Sköldmön, minöfningsfartyget Rån, logementsfartygen
Eugenie och Lagerbjelke, samt en del för minmaterielen behöfliga kranpråmar
och mintransportpråmar jemte eu del mindre farkoster.

Men om Stockholms station förvandlades till depot, och den då
der öfverflödiga materielen och personalen öfverflyttades till Karlskrona
station, synes det mig att för de fartyg och den minmateriel, som nödvändigt
behöfde qvarligga vid Stockholm, mer än tillräckligt utrymme
skulle kunna beredas vid galervarfvet.

Vid stationstjenstgöringen å flottans station i Stockholm och vid
dess varf äro för närvarande enligt 1892 års rulla anstälda:

1	Plagg-	Korn-	Korn.-	Kapte-	Subal-
	man.	mendör.	kapten.	ner.	officer.
Stationsbefälhafvare...............................	i
Varfschef..........................................	—	1	—	—	—
Kommendant.......................................................	—	''-	1	—	—
Chef för stationens underbefäls- o. exercisskolor	—	(“i -	1	—	—
Ledamot i undervisningskommissionen............	—	—	1	—	—
Chefer för de militära varfsdepartementen......	—	—	2	i	—
Adjutanter................... . .	—	—	—	2	—
Informationsofficerare i underbefälsskolor...	—	—	—	2	—
» i minskolan.....................	—	—	—	2	—
Äldste officer i exercisskolan..................	—	—	—	1	—
Officer vid sjökarteförrådet ...................	—	—	—	1	—
Biträdande officer vid mindepartementet.........|	—	—	—	—	i
	i	1	5	9	i

4

Motioner i Andra Kammaren, N:o 90.

hvilka officerare, om Stockholms station förvandlades till depot, till större
delen hade blifvit tillgängliga för fartygens bemanning, för hvilket ändamål
de vore särdeles behöfliga.

Genom en sådan förändring, som ofvan nämnts, skulle också en
ganska väsentlig minskning kunna ega rum i antalet vid ofvannämnda
station nu anstälda civila och ecklesiastika embets- och tjenstemän samt
i läkarestaten m. m.

För närvarande äro vid nämnda station anstälda:

vid civilstaten:

2 sekreterare,

1 kamrerare,

1 intendent,

1 auditör,

1 kammarförvandt,

1 beklädnadsförvaltare,

1 inventarieförvaltare,

1 materialförvaltare,

1 kassör,

1 regementsskrifvare,

1 regementsskrifvare och bokhållare,

4 kammarskrifvare,

1 väbel och

2 vaktmästare

med en sammanlagd aflöning af, ålderstillägg inberäknade,
.................................................................... kronor 51,900: —

hvartill kommer:

till gratifikationer åt e. o. tjenstemän och för vård af

arkiven.......................................................................... J> 800: —

vid ecklesiastikstaten:

1 regementspastor,

1 bataljonspredikant och
1 klockare,

för hvilka aflöningen utgår med.......................................... » 3,400: —

vid läkarestaten:

1 regementsläkare och

2 förste bataljonsläkare

med en sammanlagd aflöning af, dagaflöning inberäknad, » 10,050: —

Transport kronor 66,150: —

Motioner i Andra Kammaren, N:o 90. 5

Transport kronor 66,150: —

vid mariningeniörstaten:

1 direktör,

2 ingeniörer,

1 byggmästare och

2 extra ingeniörer

med en aflöning, inberäknadt ålderstillägg, af ............ » 25,500: —

vid varfvets månadslönar est åt:

17 månadslönare med en aflöning af tillsammans.
......................................................;................... ^ 26,100:

5 ritare med en sammanlagd aflöning af » 8,520: —

Således drager Stockholms station en aflöningssumma,

i och för administrationen, af........................kronor 126,270:

hvartill kommer, enligt den af kongl. marinförvaltningen
för år 1892 verkstälda fördelningen, för underhåll
af hus och byggnader vid nämnda station ......... » 60,860: —

hvarigenom uppkommer en årlig omkostnadssumma af kronor 187,130: —

hvaraf en icke oväsentlig del skulle kunna besparas för att underhålla
och delvis komplettera den sjökrigsmateriel, vi så väl behöfva.

Enligt hvad jag tror mig hafva mig bekant, kan galérvarfvet
under nuvarande förhållanden icke sysselsätta den dervid anstälda personalen
hela året om, derest icke lots- och fyrinrättningarna, kongl.
postverket och sjökarteverket tillhörande fartyg dersammastädes reparerades;
men denna reparation skulle lika lätt kunna verkställas vid
nämnda varf, om detsamma utarrenderades till enskild person. _

Ifrågavarande varf torde, med sina präktiga verkstäder, sin docka,
och lyftkran, icke komma att sakna spekulanter, om det utbjödes till
arrende åt enskild person; dervid det kunde i arrendevilkoren ingå, att
flottans fartyg der vid fråga om reparationer skulle.ega företrädesrätt;
och är jag öfvertygad om, att en sådan utarrendering skulle åt statsverket
medföra en icke oväsentlig inkomst.

Enligt af stadsingeniören i Stockholm den 15 februari 1864, efter
uppmätning, afgifven uppgift innehåller

Skeppsholmen eu yta af........................... 1,846,000 qvadratfot och

Kastellholmen en yta af ........................ 310,000________»__________

således båda holmarne tillsammans..................... 2,156,000 qvadratfot, eller

6 Motioner i Andra Kammaren, N:o 90.

38V2 gamla tunnland, hvilken yta genom utfyllning mellan Skepps- och
Kastellholmarne, der vattnet är jemförelsevis grundt, kunde ytterligare
ökas.

Uti sin under n:o 1 i Första Kammaren vid sistförflutna års urtima
riksdag afgifna motion yttrar herr Adelsköld, att nämnda holmars
jemte galérvarfvets område, ^enligt kompetenta mäns beräkning under
nuvarande förhållanden representerar ett värde, lågt beräknadt, af 10
kronor per qvadratfot».

Under antagande, att det sålunda uppgifna värdet vore rigtigt
beräknadt, skulle således omförmälda holmars värde uppgå till öfver
21V2 millioner kronor. Vare härmed emellertid huru som helst, säkert
torde dock vara, att ofvannämnda holmars belägenhet är sådan, att tomter
å desamma måste blifva särdeles värdefulla. De långa stränderna
belägna intill saltsjön, skulle åt Stockholms stad bereda eu välbehöflig
tillökning i kajutrymme, och säkerligen skulle holmarne icke komma att
sakna köpare, vare sig det nu blefve Stockholms stad eller något enskilt
konsortium.

Om derför Konung och Riksdag kunde enas om ifrågavarande
holmars försäljning och derför inflytande köpesummas användande till
anskaffning af sjökrigsmateriel, skulle vår flotta 1 betydlig mån kunna
stärkas, utan att de derför erforderliga medlen behöfde direkt uttagas
under form af beskattning.

Uti eu fråga sådan som denna är det naturligtvis för den enskilde
riksdagsmannen omöjligt att framkomma med något fullt utarbetadt
förslag, och har jag för den skull måst åtnöja mig med att, på
sätt här skett, framkasta en plan för beredande af tillgångar till en
synnerligen välbehöflig förstärkning af vårt sjöförsvar, på samma gång
jag anser mig böra på det varmaste förorda det af Kongl. Maj:t begärda
ordinarie nybyggnadsanslaget, som jag anser vara synnerligen
behjertansvärdt och nödvändigt för möjliggörande af en verklig planmessig
utveckling af sjöförsvaret.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, vågar jag härmed vördsammast
hemställa,

att Riksdagen ville i skrifvelse till Kongl. Maj:t
anhålla, att Kongl. Majt täcktes, så skyndsamt som
möjligt, låta utreda,

7

Motioner i Andra Kammaren, N:o 90.

huruvida icke Stockholms station af kongl. flottan
kunde förändras till en depot, och den sålunda då der
öfverflödig vordna materielen och personalen öfverflyttas
till Karlskrona station,

samt, i händelse sådant visade sig böra ske,
huruvida icke den för depoten erforderliga materielen
kunde förläggas till galérvarfvet, under det
att detta, sedan plats för nämnda materiel samt för
erforderliga minverkstäder och förråd samt för kasern
för minörkompaniet m. m. blifvit. undantagen, utarrenderades
till enskilda spekulanter, med förbehåll att för
flottan erforderliga reparationsarbeten skulle der i
första rummet verkställas; äfvensom

huruvida icke Skepps- och Kastellholmarne borde
försäljas och derför inflytande köpesumma användas
till anskaffande af sjökrigsmateriel.

Stockholm den 27 januari 1893.

Edw. Svensson.