Motioner i Andra Kammaren, N:o 90

Motion 1890:90 Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, N:o 90.

9

N:o 90.

Af herr P. A. II. Stjernspetz om skrifvelse till Kongl. Majd med
anhållan om framläggande af förslag till vissa ändringar
i gällande grufvestadga.

Om än skarpt skilda meningar råda rörande de grunder, hvarpå
vår gällande grufvestadga är bygd — nemligen att på eu och samma
gång skydda så väl jordegarens rätt som grufegarens eller inmutarens
samt derjemte befrämja hela bergshandteringens intresse — har undertecknad
likväl icke här för afsigt att i dessa grunder söka någon rubbning,
utan håller sig fullkomligt inom ramen af desamma. Med den
utveckling vår bergshandtering fått, behöfver äfven grufstadgan motsvarande
förtydliganden och tillägg, beroende till en del på nya tekniska
uppfinningar och förbättringar vid en del grufarbeten. Sålunda
skall, enligt 4 kap. 21 § fyndigheten vara blottad och prof å malmen
erhållits innan utmål får verkställas. Detta har tillämpats sålunda, att
inmutaren måst från dagen gräfva och spränga ett mer eller mindre
djupt hål tills malmen sålunda blifvit blottad. Genom den uppfunna
s. k. diamantborrningen, kan man emellertid numera vida lättare från
djupt belägna ställen erhålla tillförlitligt prof å malm, hvarför den
onödiga öppningen från dagen icke längre borde vara ovilkorligen föreskrifven.
Jag skulle derföre kunna föreslå ett tillägg i 21 § mom. 1
till orden: — — — då fyndigheten är blottad eller genom diamantborrning
funnen och prof etc., men önskar, på längre ned anförda skäl,
att redigeringen häraf liksom af andra förändringar måtte öfverlemnas
till Kongl. Maj:t. Föreskrifterna i 5 kap. 39 § rörande s. k. försvarsarbeten
äro så knapphändiga och sväfvande, att de blifvit mycket olika
Bih. till Riktd. Frat. 1890. 1 Sami. 2 Afl. 2 Band. 13 Höft. 2

10

Motioner i Andra Kammaren, N:o 90.

tolkade icke blott af grufegare och grufingeniörer utan äfven af bergstjenstemännen,
som i främsta hand skola tillämpa desamma. Sålunda
lärer visserligen profborruing •— diamantborrning — af de sistnämnde
i allmänhet anses inbegripna bland omnämnda försvarsarbeten, men
full säkerhet härom har man icke, då, om process skulle väckas, grufvestadgans
föreskrift kunde af våra domstolar möjligen annorlunda tolkas.
Deremot synes flertalet af bergstjenstemännen icke anse kartor upprättade
på grund af magnetiska observationer — magnetometriska kartor
— såsom inbegripna bland af grufvestadgan föreskrifna försvarsarbeten,
äfven om kostnaden för desammas upprättande skulle uppgå
till flere gånger ett vanligt försvarsarbetes. Nödiga vägar till grufvan,
nybyggnader, reparationer och underhåll af hus äfvensom länspumpning
för grufvans undersökning eller bearbetande äro likaledes arbeten, om
Indika man icke oger full visshet, huruvida de kunna räknas som försvarsarbeten
eller icke. Då grufvestadgans föreskrifter härutinnan äro
så obestämda, nödgas grufegaren, för att med någorlunda visshet kunna
betrygga sin eganderätt till en grufva, att oftast låta verkställa ett
fullkomligen ändamålslöst och ofruktbart arbete, i stället för ett sådant
som åtminstone, likt profborrning eller magnetometriska kartor, kunde
lemna till resultat en god kännedom om malmfyndighetens beskaffenhet
och utsträckning. En sådan kännedom, ju fullständigare dess bättre,
torde af lätt insedda skäl vara af betydligt värde icke blott för grufegaren
utan äfven för hela bergshandteringen och vårt land i sin
helhet. Derjemte skulle ett förtydligande i föreslagna hänseende alltid
komma att betydligt minska en mängd onödiga processer och tvister
om eganderätten till grufvor, hvilken, nemligen eganderätten, väl alltid
borde äf statsmagterna tryggas med så tydliga stadgar som möjligt.

Rörande försvarsarbeten tyder sista momentet 5 kap. 39 § af
gällande grufvestadga sålunda: »arbete, hvarom i denna paragraf sägs,
skall ''afse verklig grufdrift eller eljest vara af beskaffenhet, att det
kan lända grufanläggningen till nytta», hvartill man visserligen, på
grund af det nyss anförda, skulle kunna föreslå följande tillägg: såsom
profborrning, vare sig för hand eller med maskin, magnetometriska kartor,
väg anläggning ar, nybyggnader, reparation och underhåll af nödiga byggnader,
länspumpning m. m.; men som det visat sig sällan tyckas enskild
motionär att redigera en lagförändring, föreslår jag endast här
nedan en skrifvelse rörande denna paragraf.

Om än de af mig här ofvan föreslagna förändringar äro nödvändiga
på det att grufvestadgans bestämmelser må något så när tolkas
lika inom- alla delar af landet och af våra ''särskilda embetsverk, torde

Motioner i Ändra Kammaren, N:o 90.

11

de deremot ändå icke vara tillräckliga att trygga eganderätten till
grufva, så länge det icke finnes någon myndighet, hvars intyg i
afseende på verkstäldt försvars- eller annat grufarbete gäller inför
domstol. Då man vet hvilken afgörande betydelse t. ex. en landtmätares
förrättning bär vid jordegaretvist, kan man icke annat än
stanna i förvåning då man finner, att en bergmästares uppgifter om
försvarsarbeten, likasom hans utmålsläggning in. m. vid tvisters uppstående
icke ega laga vitsord. En mera genomgripande förändring
vore härutinnan säkerligen nödig, men jag vågar för närvarande endast
yrka, att ett skriftligt intyg utfärdadt af bergmästare, att han vid
besigtning af ett försvarsarbete funnit detsamma verkstäldt enligt författningarne
måtte erhålla fullt laga vitsord att nämnda arbete verkligen
blifvit verkstäldt.

På grund af hvad jag sålunda anfört vågar jag föreslå, att Riksdagen
behagade besluta, att i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla,

att Kongl. Maj:t täcktes taga i nådigt öfvervägande
och till kommande Riksdag framlägga förslag
till sådana tillägg till nu gällande grufvestadga,
att genom diamantborrning i vittnens närvaro
funnet malmprof må anses såsom om malmen vore
blottad,

att profborrning, vare sig för hand eller med
maskin, magnetometriska kartor, väganläggningar, nybyggnader,
reparation och underhåll af nödiga byggnader
äfvensom länspumpning af grufvor samt andra
likartade arbeten måtte uttryckligen förklaras vara
af beskaffenhet, att de må såsom försvarsarbeten anses,
att bergmästare vare skyldig att på grufegares
kallelse verkställa besigtning å utfördt försvarsarbete
och derom afgifva lagligt gällande intyg.

Stockholm den 24 januari 1890.

P. A. //. Stjernspetz.