Motioner i Andra Kammaren, N:o 8

Motion 1890:8 Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, N:o 8,

3

N:o 8.

Af herr Öl. AlKlorNSOIl i Hasselbol, om ändrad lydelse af § 22
i förordningen angående vilkoren för försäljning af
bränvin m. m. den 29 maj 1885.

Det finnes säkert ingenting uti vårt land, som varit orsak till så
mycket ondt som rusdryckerna och isynnerhet bran vinet. Sällan, om
någonsin, har en öfvertygelse så allmänt och otvetydigt uttalat sig som
under de senare åren här i Sverige om nödvändigheten af kraftiga
åtgärder mot det fysiska, ekonomiska och sedliga förderf, hvarmed det
omåttliga bruket af starka drycker hotar nationen. Tänkarens forskning
och den olärdes oförvillade känsla hafva kommit till samma slutföljd,
nemligen att bränvinet icke eger något närande värde, meddelar inga
förnyande krafter, intet ökadt själsarbete, utan, tvärt om, genom denna dryck
slappas energien och lusten för arbete och, hvad som ändock är värre,
det förslöar den omåttliges sinnen, är orsak till mycken fattigdom och
lidanden af mångfaldiga slag, fängelse och mord; hvarföre den dag icke
borde vara långt aflägsen, då bränvinet blefve förvisadt till apoteken för
att endast användas till tekniska och medicinska ändamål.

Mot detta onda, denna samhällskräfta, hafva nykterhet svän norna nu
kämpat i många och långa år, och deras arbete bär krönts med goda
frukter, men deras ädla bemödanden behöfva understödjas af den lagstiftande
församlingen.

Största hindret för bränvinets utrotande torde vara den störa inkomst,
utminuteringen och försäljningen deraf inbringa, som torde bland annat
bevisas deraf, att, sedan landskommunerna icke hafva direkt inkomst af
bränvinsförsäljningen, de allt mer och mer sätta sig emot försäljningen af

4 Motioner i Andra Kammaren, JV:o 8.

denna förderf).:» ringan de dryck inom sina församlingsområden. Något liknande
skulle säkert äfven inträffa i städerna, derest icke den stora inkomsten
vore så lockande.

Ått städernas andel af utskänknings- och försäljningsafgifterna äro
oskäligt höga, synes tydligt framgå af senast utkomna bidrag till Sveriges
officiella statistik rörande kommunernas fattigvård och finanser, äfvensom
finansdepartementets kontroll- och justerings byrås berättelse för tillverkningsåret.
1885—1886, då städernas vinst var 3,235,611: so, som kommer på
hvarje individ af städernas befolkning med 3 kronor 88,2 öre, och landsbygdskommunernas
vinst 727,079: 20 eller på hvarje individ 18,6 öre, som
är 21 /, gånger mindre än för stads individ.

Jag tror att nykterhet och rättvisa bäst befrämjades, om så väl tillverknings-
som försäljningsskatten å bränvinet inflöte till statskassan, men
som det ^ skulle blifva eu allt för stark rubbning i städernas ekonomi att
på en gång öfverflytta försäljnings- och utminuteringsskatten till statskassan,
så vill jag härmed, på grund af det anförda, endast vördsamt
föreslå, det Riksdagen för sin del behagade förändra § 22 i Kongl. Maj:ts
nådiga förordning angående vilkoren för försäljning af bränvin och andra
brända eller distillerade spirituösa drycker den 29 maj 1885 till följande
förändrade lydelse:

§ 22. De afgifter som etc. -— — — — lika.

För Stockholms stad:

Sex tiondedelar tillfalla staden, så vida bränvinshandeln
är öfverlåten åt bolag; i annat fåll erhåller
staden fem tiondedelar; två tiondedelar ingå till statskassan;
återstoden insättes i statskontoret.

för annan stad, som ej deltager i landsting, då
bränvin shandeln i staden är öfverlåten åt bolag:

fem tiondedelar tillfalla staden; två tiondedelar ingå
till statskassan; en tiondedel tillfaller länets hushållningssällskap;
två tiondedelar insättas i statskontoret;

Då brånvinshandeln i staden ej är öfverlåten åt
bolag:

fyra tiondedelar tillfalla staden; tre tiondedelar ingå
till statskassan; en tiondedel tillfaller länets hushållningssällskap;
två tiondedelar insättas i statskontoret.

För stad, som deltager i landsting:
a) då bränvinshandeln i staden är öfverlåten åt bolag:
tre tiondedelar tillfalla staden; två tiondedelar ingå
till statskassan; tva tiondedelar tillfalla länets landsting;

Motioner i Andra Kammaren, N:o 8. 5

en tiondedel tillfaller länets hushållningssällskap; två
tiondedelar insättas i statskontoret;

b) då bränvinshandeln i staden ej är öfverlåten
åt bolag:

två tiondedelar tillfalla staden; tre tiondedelar ingå
till statskassan; två tiondedelar tillfalla länets landsting;
eu tiondedel tillfaller länets hushållningssällskap; två
tiondedelar insättas i statskontoret;
öfriga delar af paragrafen lika.

Skulle med anledning af detta förslag några vidare
ändringar i kongl. förordningen vara af nöden, behagade
utskottet godhetsfullt derom draga försorg.

Anhalles ödmjukast om remiss till vederbörligt utskott.

Stockholm i januari 1890.

Olof Andersson,

från Vermland.