Motioner i Andra Kammaren, N:o 89 (Motion 1895:89 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren, N:o 89.

I. . ,t:jj '' fyf.. i. i j

A:o 89.

Af herr L. JÖnSSOII i Sandby, om skrifvelse till Kongl.
Maj:t med begäran om utredning och förslag ifråga om
den legala annonseringen.

Det har tid efter annan försports klagomål deröfver, att den i lag
och författningar anbefalda annonseringen i allmänna tidningarna är till
följd af annonsernas dyrhet en tunga för den stora allmänheten, som är
skyldig att annonsera i nu ifrågavarande tidningar. Vid flera riksdagar
hafva också motioner framkommit om vidtagande af åtgärder för att för
den del af landets befolkning, som genom den lagtvungna annonseringen
är skyldig att i allmänna tidningarna införa sina kungörelser, lindra den
börda, som deraf uppkommer. Särskildt har man framhållit, att Riksdagen
borde vidtaga åtgärder för att denna annonsering måtte blifva till
verkligt gagn för allmänheten, hvilket den nu icke i någon mån kan
anses vara.

För uppnående af detta önskvärda mål har förslag blifvit väckt bland
annat om inrättande af en statstidning, i hvilken annonspriset för de legala
annonserna skulle sättas så lågt som möjligt och så, att endast kostnaden
för tidningens utgifvande blefve ersatt. Vidare har man föreslagit,
att annonspriset skulle bestämmas till 10 öre för rad i stället för 121/,
öre, som priset varit under många år eller allt sedan början af år 1878.

Utan att nu inlåta mig i bedömande, hvilket af dessa förslag är det
bästa eller huruvida båda gemensamt skulle kunna bidraga till lindring
Bill. till Riksd. Prot. 1895. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 24 Häft. (N:is 89—95.) 1

Motioner i Andra Kammaren, N:o 89.

i den på flera håll öfverklagade tungan af den lagtvungna annonseringen,
har jag ansett mig böra fästa Riksdagens uppmärksamhet på vissa i afseende
på denna annonsering rådande missförhållanden, hvilka enligt min
åsigt böra så vidt ske kan undanrödjas.

De legala annonser eller kungörelser, hvilka enligt gällande lag och
författningar skola införas i allmänna tidningar, kunna i afseende å sättet
för deras intagande delas i tvenne hufvudgrupper, nemligen sådana som
skola införas 3 gånger och sådana hvilka skola intagas allenast en gång.
Bland kungörelser, hvilka skola i allmänna tidningarna intagas 3 gånger,
må här nämnas dem, hvilka angå sökt lagfart å fastigheter, försäljning
af i mät tagna fastigheter, offentliga stämningar å borgenärer i konkurser,
förhör och efterbevakningar samt borgenärssammanträden i konkurser,
s. k. årsstämningar, dödande af inteckningar, alla kungörelser som
angå arf och testamenten, kungörelser om krafrätts bevarande jemte flera
andra. En mängd andra legala kungörelser få införas allenast en gång.
Sådana äro de som angå personers förklarande för omyndiga, anmälning
af jäf mot ingående af äktenskap, auktioner å kronans domäner och
arrenden, kungörelser angående patenter och angående anmälningar till
handelsregistret, kungörelser angående kommissionärer hos myndigheter
o. s. v. I afseende å kungörandet af lediga tjenster tillämpas föreskrifterna
derom olika. Största delen af statstjenster kungöras till ansökning
lediga tre gånger, men andra, såsom tjenster vid tullverket, vid riksbanken
o. s. v., kungöras allenast en gång. I afseende å folkskoleläraretjenster
förhåller det sig så, att en del af dessa kungöras lediga trenne gånger,
andra deremot endast en gång o. s. v. I afseende å en del andra legala
kungörelser, såsom bergning af gods, tillvaratagna effekter vid statens och
privata jern vägar, kungörelser angående bank- och bolagsstämmor - m. fl.,
gäller i allmänhet det stadgande, att vederbörande annonsörer ega rätt att
bestämma, huruvida nu ifrågavarande kungörelser skola intagas en eller
flera gånger.

Någon giltig grund, hvarför en del af nu uppräknade eller andra
legala kungörelser skola införas, somliga en, andra tre gånger, lärer näppeligen
kunna påvisas. Hvarför t. ex. kungörelserna om exekutiva auktioner
skola införas tre gånger, men sådana om försäljning eller utarrendering
af statens domäner skola i allmänna tidningarna intagas allenast en gång,
torde vara svårt att utleta.

Lika svårt torde det vara att finna anledningen till det stadgandet,
som befaller att borgenärssammanträden i konkurser, af hvilka de flesta

Motioner i Andra Kammaren, N:o 89.

röra endast ett fåtal personers intressen, skola kungöras tre gånger, men
t. ex. de vigtiga kungörelserna om anmälningar till handelsregistret, om
kommissionärer hos myndigheter in. fl., hvilka sistnämnda kungörelser
beröra en stor del af allmänheten, behöfva offentliggöras allenast en gång.

Det torde icke kunna bestridas, att flera af de legala kungörelser,
hvilka nu enligt gällande lag, författningar eller stadganden skola i allmänna
tidningarna intagas tre gånger, lämpligen icke torde behöfva införas
mer än en gång. Gällande lagbestämmelser derom, att kungörelser
om exekutiva auktioner och om konkurs- och borgenärssammanträden
skola införas tre gånger, torde förorsaka rätt känbara utgifter för egare
af i mät tagna fastigheter och för eu stor mängd konkursmassor. 1 vissa
fall får till och med staten vidkännas kostnader för annonseringen rörande
konkurser, då konkursboet, såsom rätt ofta händer, icke lemnar
tillgång till gäldande af utgifterna för annonseringen.

Kungörandet tre gånger af nu ifrågavarande och andra annonser
torde i allmänhet få anses vara så mycket mer obehöfligt som den tidning,
i hvilken legala kungörelser författningsenligt skola införas, för närvarande
har en så obetydlig spridning i landet, att ytterst få af de personer, som
kunna ega behof eller intresse af att få kunskap om kungörelserna i fråga,
genom tidningen få kännedom om desamma.

Det har visat sig att Post- och Inrikes Tidningar under en följd af
år icke kunnat få upp sin prenumerationssiffra inom hela Sverige, om
man undantager hufvudstaden, till 1,000 exemplar, och af dessa utgår
största antalet till länsstyrelserna, åtskilliga landsstatstjenstemän, tidningsredaktioner
samt en och annan af den förmögnare delen af landsortens
befolkning. Endast undantagsvis tränger tidningen ned till folket eller
dem, hvilka kunna anses hafva största intresset af att få kännedom om
de legala kungörelserna. Införandet i denna tidning af de legala kungörelserna
torde derför få anses i det hela obehöfligt och ingalunda ledande
till uppnående af det med det för legala kungörelsers införande i allmänna
tidningarna afsedda ändamål. Då härtill kommer att, som ofvan blifvit
antydt, kungörandet i många uppräknade fall måste ske icke mindre än
tre gånger, då derigenom för en mängd annonsörer förorsakas mycket
betungande kostnader, då införandet af kungörelser, hvilka införas i en
tidning, som har mycket liten spridning, måste i allmänhet betraktas såsom
ändamålslöst, då styrkandet inför rätta deraf att kungörandet skett i
vederbörlig ordning tre gånger jemväl förorsakar annonsörer både besvär
och omkostnader,

Motioner i Andra Kammaren, N:o 89.

så har jag trott, att någon inskränkning borde ske i vederbörande
annonsörers nu i lag stadgade skyldighet att mer än en gång i allmänna
tidningarna införa sina kungörelser.

Det torde icke tillkomma mig att här närmare än som skett påvisa,
än mindre utreda, om och i hvilka fall inskränkning eller minskning i
den legala annonseringen må ega rum. Dertill saknar jag icke blott
nödig erfarenhet, utan äfven tillräckliga insigter. Jag har dock trott mig
böra fästa Riksdagens uppmärksamhet på nu antydda missförhållanden,
hvilkas afhjelpande länge utgjort önskningsmål för en stor del af landets
befolkning.

För att få dessa missförhållanden afhjelpta får jag vördsamt föreslå:

att Riksdagen ville i skrifvelse till Kongl. Maj:t
anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes så fort ske kan låta
utreda, om och i hvilka fall inskränkning eller minskning
i den nu genom lag och författningar anbefalda
legala annonseringen må ega rum; samt

att Kongl. Maj:t derefter måtte hos Riksdagen
göra de framställningar eller fatta de beslut, hvartill
omständigheterna kunde föranleda.

Stockholm den 26 januari 1895.

Lasse Jönsson.