Motioner i Andra Kammaren. N;o 88 (Motion 1889:88 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren. N;o 88.

m» ss.

Af herr Ollas A. Ericsson m. fl., om skrifvelse till Kongl. Maj:t
i fråga om sättet för uppgörande af markegång staxorna.

Det metriska mått- och vigt-systemet har med detta års ingång blifva
det enda i riket lagligen gällande.

Utan fara att misstaga sig kan man med säkerhet antaga, att det
kommer att dröja ganska länge, innan det metriska systemet blifver af
den stora allmänheten uppfattadt och tillämpad!. Fastän barnen i skolorna
erhålla teoretisk undervisning i metersystemet, kommer dock deras
kunskap om denna sak att motvägas och neutraliseras, så länge de, med
hvilka barnen komma i beröring utom skolan, praktiskt lära dem något
annat genom att begagna eller åtminstone grunda sina beräkningar på
de gamla måtten och vigterna. Erfarenheten visar, att fastän decimalsysteinet
liar galt i trettio år, har dock på många ställen, till och med
på salutorgen, handeln med spanmål skett efter lispund och skålpund.
Af nämnda förhållande kan man sluta till, huru det kommer att gestalta
sig under metersystemets tillämpning.

Visserligen har allmänheten temligen fort funnit sig i det metriska
systemets redan skedda tillämpning vid post- och tullverken samt jernvägstrafiken,
men vid dettas användande man och man emellan, när på
egen hand reduktion måste företagas, innan personerna känna sig vissa
om hvad de skäligen böra gifva eller fordra vid handels uppgörande,
har man att frukta förvecklingar och misstag. I alla dessa fall bibehålies
derför så länge som möjligt gamla beräkningsgrunden, eller ock Sökes
stöd i lätt uppfattade jemförelsepunkter mellan de gamla och nya systemen.
Men nu ega decimal- och det metriska mått- och vigt-systemet

Motioner i Andra Kammaren, N:o SS.

1 5

ingen enda lätt uppfattlig jemförelsepunkt. Tager man derjemte i betraktande,
att då markegångstaxorna ofta utgöra grund för en mängd
transaktioner, så blifva derför svårigheter och förvecklingar den ofta sannolika
följden, om ej några gamla prisbestämmelser under en följd af år
behallas i taxorna för beredande af att lätt kunna göra behöfliga. jernförelser.

Gällande lagar och författningar föreskrifva vissa arrendeafgifter i
spanmål, att lösas efter markegång. Så är t. ex. fallet med de skattefrälseräntor,
som finnas i enskild ego. Af ännu mera allmänt ingripande
omfattning är stadgandet, att den del af presterskapets löner, som
blifvit bestämd i persedlar, skall lösas efter tioårig medelmarkegång. Äfven
vid utarrendering af åtskilliga ecklesiastika hemman och lägenheter skall
markegången läggas till grund för arrendeliqviden. Då det blott gäller
att till kubikliter eller kilogram omsätta hela tal af större mått- och vigtenheter,
såsom kubikfot och skålpund, blir uträkningen jemförelsevis dräglig
att utföra. Det är emedlertid icke ovanligt, att frälseräntepersedlar
och persedlar för presterskapets aflöning äro åsätta icke blott i kubikfot
och skålpund utan ock på kannor och kubiktum och i senare fallet ort,
och äro egendomarne små eller hafva de efter persedlarnes åsättning delats
i flera, så förekomma äfven persedelafgifter på linier och korn. Om det
nu blir en tidsödande operation för en någorlunda räknevan person att
till nya måttet reducera och derefter räkna ut lösenpriset för säd efter
kubikfot, kannor och kubiktum, eller andra varor prisbestämda efter vigt,
å skålpund, ort och korn, enligt markegångstaxan, som från år 1889 skall
meddela priset å varor endast å hektoliter och kilogram, så komma dylika
uträkningar att blifva ännu svårare och troligtvis i många fall omöjliga
att noggrant uppgöra för personer, ovana vid reduktioner och må hända
icke fullt förtrogna med decimalsystemet.

Visserligen är stadgadt, att markegångstaxorna under de sist förflutna
aren äfvensom alla öfriga taxor och förordningar angående varor och
effekter samt handlingar mellan enskilde och statens myndigheter skola
upptaga mått och vigt efter både decimal- och det metriska systemet.
Men hvad som ansetts vara nyttigt i denna sak under tidpunkten för det
nya systemets införande kommer utan tvifvel att blifva lika behöfligt
under kommande år, till dess bruket af det gamla af allmänheten blifvit
aflagdt, och det nya systemet fullständigt kommer att användas.

Då man mångfaldiga gånger ansett sig hafva goda skäl till undantagslagstiftning
för intressen af mycket mindre art än dem som här före -

Motioner i Andra Kammaren, No SS.

ligga, synes det som skulle anledning finnas att i markegångstaxorna jemte
deras nya innehåll införa prisbestämningar för flera persedlar äfven för
kubikfot och centner, åtminstone under de närmast kommande åren, under
hvilka en mängd liqvider och löner till följd af äldre aftal eller bestämmelser
komma att beräknas efter markegångspriset per kubikfot eller
centner.

Öfvertygade om att, om markegangstaxorna pa antydda sätt uppgöras,
ett medel derigenom erbålles, som bidrager till att allmänheten
erhåller en närmare kännedom om metersystemet samt underlättar räkningars
uppgörande vid arrendens och andra utskylders utbetalning, vilja
vi vördsamt föreslå,

att Riksdagen ville i skrifvelse till Kongl. Maj:t
anhålla, att markegångstaxorna måtte så uppgöras, att
prisen bestämmas å spanmål och persedlar icke blott
efter mått och vigt enligt metersystemet, utan ock
efter decimalsystemet i likhet med sista årens markegångstaxor,
och detta för en period af fem ar.

Om remiss till vederbörligt utskott anhålles.

Stockholm den 26 januari 1889.

Öl!as A. Ericsson. Anders Olsson. Nils Nilsson.