Motioner i Andra Kammaren, N:o 88

Motion 1887:88 Andra kammaren - janmar

Motioner i Andra Kammaren, N:o 88.

5

N:o 88.

Af herr A. P. Lind, om tillägg till 3 § 2 mom. i skiftestadgan
den 9 november 1866.

Då sillfisket på vestkusten för närvarande är föremål för allmän
uppmärksamhet och åtgärder vidtagas för underlättande af denna näring
har jag fäst mig vid ett förhållande som, efter mitt förmenande, men
ligt inverkar på denna näring.

Kongl. Maj:ts högsta domstol har nemligen genom utslag af den
22 januari 1885 i ett skiftesmål rörande delning af vid laga skifte undantagna
samfälligheter, på grund af 3 § 2 mom. i kongl. skiftesstadgan,
förklarat, att dylik samfällighet icke får delas utan alla delegarnes
medgifvande.

Ehuru jag ju hvarken kan eller vill påstå, att icke högsta domstolens
tolkning af nämnda lagrum är den juridiskt rätta, men då samma
tolkning leder till mycket obehag, att ej säga orimligheter, är det jag
härmed vördsamt ämnar föreslå ett tillägg vid nämnda paragraf; dock
måste jag, till utredande af min åsigt, framlägga några förelupna omständigheter.

Vid laga skifte å hemmanen Resö undantogos till delegares gemensamma
begagnande, att icke ingå i skiftet, så väl åtskilliga i saltsjön
belägna holmar, som ock å sj elfva hufvudön åtskilliga platser för
bedrifvande af hvarjehanda näringsfång, såsom fiske, båtbyggnad, salteriinr
äktning m. m.

När nu sillfisket började, uppbyggde en företagsam delegare uti
dessa samfälligheter på tvenne olika ställen sillsalterier. Härför instämd
af öfrige delegare, söktes förordnande för behörig landtmätare att utbryta
hans lott i samfälligheterna, så att han kunde få sina salterier på

6

Motioner i Andra Kammaren, N:o 88.

egen sjelfständig grund. Landtmätare n förklarade i afgifvet utlåtande,
att den ena af lägenheterna icke var af beskaffenhet att kunna med lika
fördel för alla delegarne fördelas, och afstyrkte på den grund delning
deraf, men att den andra af lägenheterna, å hvilken det ena salteriet
var uppfördt, var af beskaffenhet att hvardera af öfrige delegare kunde
vid delning af lägenheten erhålla hvar sina lika goda lägenheter till
salteritomter som de redan bebyggde; i följd hvaraf delning härå skulle
ske, hvarigenom den företagsamme delegaren kunde få på egen grund
behålla sina byggnader. Detta utlåtande godkändes af egodelningsrätten;
men, som ofvan är antydt, förklarade högsta domstolen att delning
icke fick ega rum, emedan laga skiftet blifvit faststäldt. Häraf har
följden blifvit, att uppföraren af de båda salterierna, som derigenom velat
idka en för orten och fiskeribefolkningen nyttig näring, nödgats
rifva det ena salteriet, enär han ej kunde öfverenskomma med alla delegarne
om en skälig tomtafgift, samt i andra fallet måst mot oskäligt
hög afgift hyra tomtplats af sina meddelegare, hvilket kunnat undvikas
om skifte å lägenheterna fått eg a rum.

Ett annat fall (bland många) vill jag äfven åberopa; men som,
för tydlighets skull, det är nödigt att bifoga en teckning, som närmare
åskådliggör förhållandet, utbeder jag mig rättighet att få till vederbörligt
utskott inkomma med de handlingar, som afse och bestyrka detta
fall.

Dessa af mig framhållna exempel äro ej enstaka, utan förefalla
öfverallt inom Göteborgs och Bohus län och torde jemväl förekomma
inom öfriga länen i riket, till stort men för mångfaldiga personer, enär
en enda åbo inom ett skifteslag kan blott af tredska, mot alla de öfriges
vilja, förhindra de öfriga att draga nytta af dylika samfälda lägenheter.

Jag får alltså härmed vördsamt föreslå, att till 2 mom. i 3 §
kongl. skiftesstadgan af den 9 november 1866, eller hvar helst lagutskottet,
till hvilket jag anhåller om remiss af denna min motion, vill
bestämma, göres ett så lydande tillägg:

Vid faststäldt en- eller laga skifte till gemensamt
behof afsatt samfällig plats må delegare emellan
efter delningsgrund fördelas, om landtmätare och gode
män finna sådan delning kunna ega rum utan samtlige
delegares skada. Åtnöjes icke vederbörande med
förrättningsmännens beslut, underställes frågan egodelningsrätten
i likhet med hvad rörande skifte af

7

Motioner i Andra Kammaren, N:o 89.

jord i öfrigt är i Kongl. skiftesstadgan bestämdt. Vill
någon delegare å dylik samfällig plats uppsätta industriel
inrättning, må tillstånd dertill och bestämmande
af årlig tomtafgift derför, afgöras af pluraliteten bland
delegarne, dock bör denna pluralitet jemväl ega minst
hälften af lägenheten.

Jag håller alldeles icke på den nu föreslagna redigeringen, utan öfverlemnar
denna åt lagutskottet, blott ändamålet vinnes i syfte jag föreslagit.

Stockholm den 26 januari 1887.

A. P. Lind.

Mo 89.

Af herr E. Beckman, om förhöjning i anslaget till reseunderstöd
åt fabriks- och handtverksarbetare.

Ända sedan 1862—63 har Resdagen beviljat anslag till reseunderstöd
åt yrkesarbetare. Denna omständighet bär vittne derom, att
Riksdagen ansett dessa arbetares utbildning genom noggrann kännedom
om i utlandet gängse arbetsmetoder in. m. vara af stor betydelse för
det allmänna, såsom ett rigtigt medel till främjande af vår industris
utveckling.

Ganska allmänt har man varit ense om otillräckligheten af det
anslag, som hittills för ändamålet utgått.

Också har regeringen med anledning deraf, att vid fördelningen
al anslagsbeloppet för 1886 endast ett fåtal bland de sökande kunde