Motioner i Ändra Kammaren, N:o 85

Motion 1894:85 Andra kammaren

Motioner i Ändra Kammaren, N:o 85.

1

N:o 85.

Herr A. Halm, om skrifvelse till Iiongl. Maj-.t med begäran om
företagande af en allmän undersökning af de sanitära
förhållandena vid fattigvårdsanstalterna i riket.

Äfven under sistförfluten år hafva tyvärr på olika orter inom landet
förekommit upprörande exempel på underlåtenhet att iakttaga fattigvårdsförordningens
bestämmelse, att nödtorftig fattigvård skall lemnas den, som
är oförmögen att genom arbete förvärfva hvad till lifvets upprätthållande
oundgängligen erfordras. Dessa exempel vittna fortfarande om behofvet
af en ordnad kontroll på detta område, verksammare än den tillsyn, som
på grund af embetspligt utöfvas af pastor i församlingen, eller den inspektion,
som på förekommen anledning utöfvas af Konungens befallningshafvande.

Då vid behandling af min förliden riksdag väckta motion om ändring
af gällande läkareinstruktion lemnats obestridt, att dylika missförhållanden
med nuvarande knapphändiga och oregelbundna tillsyn af fattigvården
i kommunerna förekommit, om man än velat påstå, att dessa
missförhållanden hvarken vore väsentliga eller talrika, om de jemföras
med antalet fattiga, som här i riket åtnjuta fattigunderstöd, har jag icke
denna. gång för afsigt att i ett upprepande af sådana enskilda exempel
på bristande vård af vissa kommuners understödstagare söka motiv för
en begäran om utredning af våra fattigvårdsförhållanden.

Att, såsom man tillrådt, vänta på en stigande upplysnings resultat
för att vinna en något så när likformig tillämpning af lagens bestämmelser
om kommunernas pligter emot sina fattiga, utan att genom några särskilda
åtgärder söka främja en dylik upplysning, kan, synes det mig, icke vara
i öfverensstämmelse med Riksdagens mening. Det är nemligen framför
allt upplysning om huru man ordnat fattigvården på andra håll och sakBih.
till liiksd. Frot.1894. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 19 Käft. (Näs 85—90.) 1

2

Motioner i Andra Kammaren, N:0 85.

kunnig ledning, som vissa fattigvårdsstyrelser behöfva, och sådan ledning
kan bäst lemnas af en person, som på grund af sin embetsställning inhemtat
mångsidig erfarenhet i ämnet.

Af tredje tillfälliga utskottet uttalades förra riksdagen, att jag begärt
för litet och att mitt dåvarande förslag i sj elfva verket ej skulle framkalla
någon ändring uti den nu bestående ordningen, men å andra sidan
saknades under diskussionen i kammaren icke heller röster, som funno en
inspektion genom förste provinsialläkaren vittna om »oberättigad misstro
till dem, som hafva fattigvårdens angelägenheter om hand», liksom andra
befarade, att samma inspektion kunde blifva besvärlig för fattigvård ssamhällena
genom de yrkanden och anspråk, som af densamma kunde blifva
en följd. Utgående från herr Olssons i Åttersta medgifvande »att vi hafva
för liten kännedom om största delen af landsbygdens (och jag tillägger
städernas) fattigvårdsförhållanden, för att kunna hitta på något lämpligt
förslag» att råda bot för erkända och öfverklagade missbruk, synnerligast
då vi sakna en opartisk och grundlig utredning af hithörande ämnen,
hoppas jag icke göra mig skyldig till för stora fordringar, då jag i år
med hänvisning till hosgående bilagor med rapporter om undersökningar,
som på anmodan af ^Konungens befallningshafvande af förste provinsialläkaren
verkstälts i Örebro län, vågar föreslå,

att Riksdagen i skrifvelse till Kongl. Maj:t ville
anhålla, det Kongl. Maj:t måtte uppdraga åt sina befallningshafvande
att låta genom förste provinsialläkaren
anställa en allmän undersökning af de sanitära förhållandena
vid fattigvårdsanstalterna i rikets alla kommuner
med särskild hänsyn till beskaffenheten af hvad som i
de särskilda kommunerna bestås understödstagarne af
föda, kläder, bostad och sjukvård, samt till Riksdagen
göra den framställning som kan föranledas af ifrågavarande
undersökningars resultat.

Stockholm den 27 januari 1894.

Anton Hahn.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 85,

3

Till Konungens befallningshafvande i Örebro län.

Efter afslutad tjensteresa genom länet, hvarunder jag bland andra
uppdrag på anmodan af Konungens befallningshafvande verkstält sanitära
besigtningar af Fellingsbro, Götlunda och Ervalla fattiggårdar samt Näsby,
Lillkyrka och Glanshammars socknars fattighus, får jag härmed vördsamt
aflemna undersökningsprotokollen jemte omstående tabell öfver utspisningsstaterna.

De i denna tabell ingående näringsvärden hafva blifvit beräknade med
ledning af uppgifterna uti en af nuvarande generaldirektören i kongl.
medicinalstyrelsen år 1879 utgifven broschyr om näringsmedlens sammansättning,
värde och pris. Dessa näringsvärden likasom fångvårdsanstalternas
utspisningsstat har jag i tabellen upptagit, för att sätta Konungens
befallningshafvande i tillfälle att genom jemförelse bedöma tillräckligbeten
af fattigvårdsanstalternas utspisning åt fattighjonen. Vid sådan jemförelse
visar sig,

att de fattige inom Näsby och Glanshammars kommuner tilldelas ett
understöd, bvilket, när det är som högst, icke uppgår till hälften af fångvårdsanstalternas
utspisningsstat, hvarvid dock bör märkas, att hjonen i
Näsby, derutöfver erhålla 15,4 öre och hjonen i Glanshammar 46,2 öre i
penningbidrag pr vecka;

att hjonen i Lillkyrka kommuns fattigvård erhålla ungefär samma
mängd näringsmedel som fångar, men så till vida sämre föda, att deri icke
ingår kött;

att hjonen i Fellingsbro fattiggård hafva det i näringsväg något bättre
än fängelsernas invånare; samt

att endast hjonen i Götlunda och Ervalla kommuners fattiggårdar
kunna anses erhålla full försörjning.

Efter antecknande, dels att brödransonerna för vecka, der sådana
utdelas, blifvit af mig för jemförelsens skull godtyckligt satta till 3 kilogram
torrt bröd eller samma vigtsmängd, som utdelas å fängelserna, ehuru
fattighjonen enligt uppgift erhålla till hvarje måltid så mycket bröd de
önska; dels att uppgifterna om mängden af öfriga näringsmedel lemnats

4

Motioner i Andra Kammaren, N:o 85.

mig af vederbörande föreståndare vid inspektionstillfallena, bör jag icke
underlåta meddela, att arbetande fattighjon utöfver spisordningen erhålla
aftonvard, bestående af mjölk, smör eller fläsk med bröd.

Hvad slutligen angår lokalerna och deras ventilation, sängar och
sängutredningar, kläder, ordning och renlighet samt andra på fattighjonens
helsotillstånd inverkande omständigheter, tillåter jag mig hänvisa till de
särskilda, härhos bifogade sex inspektionsprotokollen.

Örebro den 30 oktober 1893.

Axel Eckerbom,

t. f. förste provinsialläkare.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 85.

o

Jemförande tabell öfver utspisning sstaten för vecka å nedannämnda
fattiggårdar och fattighus i Örebro län år 1893
samt fångvårdsanstalterna i riket.

	Fellingsbro	fattiggård	| Götlunda	fattiggård	Ervalla	fattiggård	Lillkyrka	fattighus	Näsby	fattighus	Glans- hammars fattighus	Fångvårds-	anstalterna
	Mängd	Närings- värde	Mängd	Närings- värde	Mängd	4= tc o av :*s	Mängd	Närings- värde	Mängd	Närings- värde	Mängd	I & O •JTE ~ :cS g.	Mängd	tåg .9*H ä? is
			öre		öre		öre		Öre		öre		öre		öre
Kaffe ......	gånger			7		1		1
Mjölk
(skummad)	liter			5,43	14,56	5,88	15,78	7	18,7 2			7	18,7 2	2,oi	6,24
Mjölk (se-
parerad) ...	D	7	10,io
Smör ......	glam	22	1,50	63	4,30	33	2,25	40	2,80
Kött.........	T>	128	2,30	100	1,90	106	1,90							340	6,12
Fläsk ......	»	170	5,54	180	5,86	127	4,14	225	7,33	164	5,34			235	7,66
Sill .........	3)	340	5,71	420	7,05	382	6,43	180	1,92					250	2,67
Potatis......	liter	5	13,00	6,37	16,56	8	20,80	5	13,00					2,07	7,02
Ärter ......	D	0,40	6,56	0,13	2,02	0,25	3,90	0,13	2,02					0,40	6,26
Hvetemjöl	gram	420	6,97	201	3,84	269	4,46			327	5,43			250	4,15
Korngryn	D	no	1,88	172	2,94	75	1,28	40	0,68	164	2,80			360	6,15
Potatisgryn	»	no	1,42	42	0,54	78	1,00
Rågmjöl ...	j)	400	6,64	720	11,95	543	9,01	700	11,62	2,000	33,20	2,000	33,20	600	9,9 6
Bröd, torrt	D	3,000	49,80	3,000	49,80	3,000	49,80	3,000	49,80					3,000	49,80
										öre		öre
Penningar									15,04		46,02
S:ma näringsvärde		11102		12082		1207 5		10789		46,77		51,92		10603

Axel Eckerbom

t. f. förste provinsialläkare.

6

Motioner i Andra Kammaren, N:o 85.

Sundhetsförhållandena å fattiggården i Fellingsbro
undersöktes af undertecknad på anmodan af Konungens
befallningshafvande i Örebro län den 11 augusti 1893,
då följande iakttagelser gjordes:

Å Fellingsbro fattiggård, hvartill enligt uppgift hörer 18 tunnland
åker, uppfördes år 1881 ett tvåvånings- och ett envåningsträhus jemte
nödiga uthusbyggnader. Byggningarne omgifvas på tre sidor af ett högt
staket och begränsas på fjerde sidan af en förbiflytande å.

Tvåvåningsbyggningen inhyste 100 fattighjon i 5 större rum och
lenmade dessutom utrymme för kök, mat- och arbetssalar samt föreståndarens
bostad. Envåningsbyggnaden, som hade korridor i husets längdrigtning
med ingångar till fyra rum på hvardera sidan, kallades sjukhuset,
emedan det afsåg att herbergera orkeslösa eller sjuka hjon. För
tillfället voro 20 sådana der intagna. Inalles funnos således, enligt uppgift,
120 fattige och bland dem 40 barn.

Både de stora rummen, hvardera för 20 personer, och de 8 små
rummen för 3 å 4 personer, måste anses mycket starkt belagda, för att
icke rent af säga öfverbefolkade. Missförhållandet bättrades ingalunda
genom den dåliga ventilationen, som skulle försiggå genom 2 runda öppningar
af cirka 15 centimeters genomskärning, anbragta i ytterväggarne,
den ena i golfvets, den andra i takets närhet. Otvifvelaktigt tillstänga
hjonen vintertiden dessa öppningar och dermed all annan lufttillförsel än
den naturliga genom väggarne och otätheter i dörrarne. Rumsluften måste
under sådana förhållanden blifva i hög grad förskämd af de många inneboende
personernas andedrägt och utdunstningar.

Sängarnes nöthårsfiltar voro icke sällan lappade, men ändock så
barslita, att endast den glesa varpen återstod som ett tunnt flor, alldeles
otillräckligt att skydda den liggande mot kyla. För vinterbehof uppgafs,
att bättre filtar höllos i beredskap.

I sängarne, som voro af trä, gömde hjonen diverse icke dithörande
saker, hvaribland brödbitar, gamla skosulor, ja i en säng till och med
golfsopor; detta vittnar om bristande tillsyn.

Maten kokades i ett rymligt kök, der ordning och renlighet iakttogs,
så långt omständigheterna medgåfvo. Serveringen verkstäldes i kärl af
jernbleck, men deras förtenning var så tunn eller ock så sliten, att den
svarta jernplåten låg i dagen på flere af kärlen, i följd hvaraf dessa
hade ett oaptitligt utseende, ehuru de för öfrigt voro ordentligt rengjorda.

Dricksvattnet, hemtadt ur en så kallad borrbrunn i åns närhet,
var dåligt.

7

Motioner i Andra Kammaren, N:o 85.

Utspisningsstaten uppgifves å bifogade tablå, der den för bättre
öfversigts och jemförelses skull blifvit intagen tillsammans med utspisningsstaterna
vid öfriga undersökta fattiggårdar och fattighus.
Afträdesrenhållningen var utan anmärkning.

Axel Eckerbom

t. f. förste provinsialläkare.

Sundhetsforhållandena på Ervalla kommuns fattiggård
vid Vestantorp undersöktes af undertecknad på
anmodan af Konungens befallningshafvande den 30
augusti 1893, då följande iakttagelser gjordes:

Fattiggården, som togs i bruk på hösten 1889, har ett då nybygdt
boningshus af trä i två våningar, innehållande jemte föreståndarens bostad
5 boningsrum för hjonen, 1 arbets- och 1 matsal samt kök. Till
gården hörer nödiga uthus, 35 tunnland åker, 37 tunnland skog och 8 kor.

Boningsrummen, som äro panelade med fernissade bräder, hafva
ändamålsenliga luftvexlingsanordningar och uppvärmas med jernkaminer.
Snygghet, ordning och frisk luft rådde öfver allt i rummen; sängar och
sängkläder voro i godt skick och snyggt hållna, utom beträffande en säng,
hvars innehafvarinna under madrassens fotända samlat diverse skräp.

Antalet intagna hjon var 32, bland hvilka 10 barn; medeltalet
invånare i hvarje rum var 6,4 personer, hvilket i förhållande till rummens
storlek var nästan mycket, men olägenheten upphjelptes något genom
den goda ventilationen.

Hjonen erhöllo vid intagningen ett varmt bad och sedermera årligen
ett eller annat varmt bad i mån af behof.

Beklädnaden var god och ändamånsenlig.

Dricksvattnet, hemtadt ur en gräfd brunn, var godt.

Maten kokades i ett rymligt, snyggt hållet kök och serverades i
emaljerade jernbleckskärl, hvilka efter 4 års daglig användning ännu voro
fullt brukbara och vida att, föredraga framför de på andra fattiggårdar
i länet begagnade kärlen af förtennt jernbleck.

Snus och tobak erhöllo hjonen på begäran.

Utspisningsstaten upptages jemte öfriga undersökta fattiggårdars i
bifogade tablå.

Axel Eckerbom

t. f. förste provinsialläkare.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 85.

Sundhetsförhållandena vid Näsby kommuns fattighus
undersöktes af undertecknad på anmodan af Konungens
befallningshafvande den 29 augusti 1893, då följande
iakttagelser gjordes.

I fattighuset vid Näsby kyrka lemnas rum med vedbrand endast
åt sådana kommunens fattige, hvilka icke kunna sjelfve anskaffa bostad;
de sålunda inhysta hjonen hafva icke gemensam hushållning, utan erhålla
i likhet med kommunens öfriga fattige hvar för sig understöd i matvaror
eller pengar.

Fattighuset är en envånings träbyggnad med 4 rum på nedra botten
och ett gafvelrum. Rummen, hvilka befunnos snyggt hållna och i helsovårdshänseende
oklanderliga, beboddes för tillfället af 11 hjon, deribland
en sinnessjuk och en idiot, således i medeltal af 2,2 personer; öfverbefolkning
var alltså icke för handen.

I understödshänseenden fördelas kommunens fattige i tre klasser,
beroende på understödstagarnes större eller mindre förmåga att sig med
arbete försörja. Fullt understöd lärer emellertid utdelas endast undantagsvis,
hvadan de fleste bland kommunens fattige, äfven bland de i fattighuset
boende, hänvisas att fylla bristen genom arbete eller tiggeri.

Vid förrättningen kunde icke erhållas närmare upplysning om fattigunderstödens
storlek än nedanstående uppgift, som lemnades af en äldre,
ofärdig, i fattighuset intagen qvinna, hvilken sade sig erhålla i årligt
understöd: 102 kilogram rågmjöl, 17 kilogram hvetemjöl, 8,5 kilogram
korngryn, 8,5 kilogram fläsk samt 8 kronor i penningar.

Axel Eckerbom.

t. f. förste provinsialläkare.

Rätt afskrifvet betygar

Örebro landskansli den 4 januari 1894.

G. Bergström.

9

Motioner i Andra Kammaren, N:o 85.

Sund tidsförhållandena, i LillkyrJca kommuns fattiggård
å Slytefallet undersöktes af undertecknad på anmodan
;af Konungens befallningshafvande den 31 augusti
1893, då följande iakttagelser gjordes.

Ifrågavarande fattighus, som för sitt ändamål begagnats under de
senaste nio åren, är ett tvåvånings trähus med matsal, kök och ett boningsrum
på Hedra botten samt två boningsrum på öfra botten. Vid inspektionstillfallet
höll man på att lägga nytt yttertak och hade nyss verkstält
några smärre reparationer inomhus. De 3 boningsrummen inhyste sammanlagdt
12 hjon, hvaribland 3 män, 5 qvinnor och 4 minderåriga barn. Två
rum beboddes hvartdera af två personer, men i det tredje voro sängplatser
ordnade för fyra qvinnor (2 af dem sinnessjuka), en man och tre barn.

Hela inrättningen, men särdeles det sistberörda rummet gaf ett nedslående
intryck af djup fattigdom; å de nakna, gråa, med lera rappade
väggar ne vore en mängd sprickor i rappningen bestrukna med tjära i den
ouppnådda afsigten att fördrifva väggohyra; det fordom hvitmenade taket
hade af ålder och rök antagit mörkgrå färg; fönsterna saknade gardiner;
de olikformade träsängarne höljdes af smutsiga, trasiga, gamla täcken;
men golfvet hölls någorlunda rent. Rummet uppgafs vara mycket kallt
vintertiden, ehuru det var försedt med en stor kakelugn. Öfriga två rum
voro i någon liten mån bättre hållna, men det ena af dem, bebodt aftvå gubbar,
hade en inpyrd lukt af gammalt snusk. Anordning för verksam luftvexling
saknades i alla rummen.

Hvad. sängkläderna beträffar, iakttogs att täckena i allmänhet voro
usla och vintertiden otillräckligt skyddande mot kölden; en af sängarne
saknade alldeles täcke, ehuru tillsyningmannen enligt uppgift uppmanats
två gånger att afhjelpa bristen.

Kläderna voro. dåliga; på tal om dem fälde någon af hjonen yttrandet:
kläder få vi träta oss till; och kläderna syntes mig, som sagdt,
icke jäfva påståendet.

Utomhus syntes hvarken köksträdgård, blomstertäppa eller någon
annan anordning för yttre trefnad.

Dricksvattnet var godt.

. En af de qvinliga hjonen, som tillagade de gemensamma måltiderna,
förevisade en spisordning med uppgift, att densamma numera icke följdes,
men uppgaf på begäran den i bifogade tablå intagna utspisningsstat, hvaraf
bland annat inhemtas, att kött icke ingår i hjonens föda.

Axel Eckerbom.

Bih. till Riksd. Prot. 1894. 1 Samt. 2 Afd. 2 Band. 19 Haft.

2

10

Motioner i Andra Kammaren, N:o 85.

Sundhetsförhällandena i Glanshammars kommuns fattighus
undersöktes af undertecknad på anmodan af
Konungens befallningshafvande den 31 augusti 1893,
då följande iakttagelser gjordes.

Glanshammars fattighus, beläget utmed allmänna landsvägen i närheten
af kyrkan och skolhuset, är uppfördt af timmer i två våningar med
två större rum i hvardera våningen.

Rummen voro snyggt hållna och i helsovårdshänseende oklanderliga,
men besvärades enligt uppgift af väggohyra, något söm svårligen kan
föfekommas, så länge hjonen få vid inflyttningen medföra något af sitt
bohag, utan att detta före inflyttningen underkastas grundlig rengöring.

Hjonens antal gick till 17, bland hvilka 3 gubbar, 11 qvinnor och
3 barn. I hvarje rum inhystes sålunda 4,2 personer, hvilket med hänsyn
till rummens storlek icke kan anses för mycket. Häremot fäste jag
mig vid, att ogifta karlar inhystes i samma fUm som qvinnor.

Sängar, sängkläder och gångkläder gåfVo icke anledning till anmärkning.

I fattighuset lemnas husrum, sängkläder Och vedbrand samt lyse
åt sådana hjon, som icke förmå anskaffa egen bostad. Härutöfver åtnjuta
hjonen hvar för sig lika med öfriga fattige inom kommunen understöd af
mjöl, mjölk och penningar, ingenting annat. Gemensam hushållning förekommer
således icke, utan hvar och en sköter sin matlagning för sig.

Det årliga, till hvarje hjon utdelade understödet sades i flera fall
understiga, men icke i något fall öfverstiga det af mig i bifogade tablå
upptagna, till veckomängd reducerade beloppet. Högsta årsunderstödet var:
12 lispund rågmjöl, 365 liter isskummad mjölk och 24 kronor kontant.

Arel Erkerbom.

Rätt afskrifvet, betygar:

Örebro landskansli den 8 januari 1894.

G. Bergström.