Motioner i Andra Kammaren, N:o 84 (Motion 1895:84 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren, N:o 84.

N:o 8é.

Herr E. Hammarlund, om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran
om åtgärders vidtagande för erhållande af en förbättrad
folkskolestatistik.

För ett framgångsrikt arbete på folkundervisningens förbättrande
kräfves bland annat en noggrann kännedom om folkskoleväsendets nuvarande
tillstånd och om det sätt, hvarpå detta under de senaste åren
utvecklats, samt om den verkan, de redan vidtagna förändringarna deri
medfört. För detta ändamål åter är det af synnerlig vigt att hafva
tillgång till en folkskolestatistik, i hvilken dels årligen meddelas åtminstone
de väsentligaste uppgifterna om tillståndet under närmast föregående
år, dels en öfversigt lemnas af utvecklingen under en längre
eller kortare följd af år.

Detta medel för folkundervisningens främjande har i vårt land
blifvit allt för mycket, ja under vissa perioder så godt som alldeles
försummadt.

Vid 1886 års riksdag tillät jag mig derför föreslå, »att Riksdagen
måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla om utgifvandet — helst årligen
— af en statistik rörande folkundervisningen i Sverige».

I motionen framhölls, att Sverige vid den tiden så godt som helt
och hållet saknade en folkskolestatistik. År 1870 hade i serien »Bidrag
till Sveriges officiella statistik» utkommit en redogörelse för »Folkundervisningen
den 31 december 1868». Men efter år 1870 saknades
hvarje tillstymmelse till folkskolestatistik i vårt land. Allt hvad man
fått veta om folkskoleväsendets utveckling under åren 1870 — 1886 inskränkte
sig till några torftiga sifferuppgifter i Kongl. Maj:ts »Berättelse
om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit»
(ej fullt två sidor årligen).

Motioner i Andra Kammaren, N:o 84.

Årligen utkomme statistiska meddelanden rörande rättsväsendet,
bergshandteringen, fabriker och manufakturer, handel och sjöfart, fångvården,
telegrafväsendet, lielso- och sjukvården, statens jernvägstrafik,
postverket, jordbruk och boskapsskötsel, landtmäteriet, skogsväsendet
o. s. v. Men i afseende på en så vigtig samhällsfaktor som folkupplysningen
saknades all egentlig statistik sedan år 1870.

Ett sådant missförhållande kräfde med nödvändighet en rättelse.
Frågan om reformer i undervisningsväsendet, så det högre som det
lägre, stode på dagordningen. Men innan man beslöte förändringar i
det nuvarande systemet, vore det af vigt att känna de resultat, som
genom detsamma uppnåtts. Äfven vid fattandet af beslut om lärarelönerna
m. m. vöre det godt att hafva ett statistiskt material att bygga
uppå.

Om man t. ex. för ett visst år önskade uppgift å:

antalet folk- och småskolor samt fortsättningsskolor i förhållande
till folkmängden inom rikets skilda delar;

förhållandet mellan antalet lärare och folkmängden särskildt i de
större och särskildt i de mindre skoldistrikten;

antalet skolor i förhållande till arealen; , - >

medellängden af barnens skolväg; 1 ;J .

förhållandet mellan fasta och flyttande skolor i de särskilda länen;
huru många folkskolor, som saknade underlag af småskola;
huru många barn, som åtnjutit undervisning i slöjd, i trädgårdsr

skötsel o. s. v.; .... ! ,

antalet skolor, i hvilka alla eleverna undervisades samtidigt;
lärjungarnes medelålder vid afgångén från skolan;
de afgångna elevernas kunskaper;

antalet elever i medeltal på hvarje lärare inom landets olika delar;
antalet skolafdelningar med öfver 60, öfver 100 lärjungar o. s. v.;
lästidens längd;

hurudan skolgången vore i olika delar af landet1;
antalet nyuppförda skolhus och dessas kostnad;
skollokalernas beskaffenhet;
materielens beskaffenhet;

huru många lärare som hade öfver minimilön;
lararnes tjensteålder;

beskaffenheten af lärarens bostad; J 1

vid huru många skolor särskildt planteringsland funnes;

O. S. V, r''.'' '' * : 1 ''• : " ''■ r''.1''"''

Motioner i Andra Kammaren, N:o 84.

så voro man helt enkelt icke i stånd att vinna en dylik uppgift, och
om man undantagsvis kunde skaffa sig en sådan för ett år, vore man
icke i tillfälle att göra jemförelser och se, huru saken utvecklat sig ett
annat år.,;

Orsaken till att folkskolestatistiken så försummats läge åtminstone
ej i bristen på material, ty näppeligen funnes på något område så rik
tillgång på. primäruppgifter som just på det föreliggande.

Hvarje lärare och lärarinna vore skyldig att årligen ifylla en
större tabell, upptagande antalet lärjungar, deras ålder, kunskaper,
skolgång o. s. v. ^ Hvarje skolråd skulle — likaledes årligen — lemna
en mängd uppgifter om i skolåldern varande barn, om lärarnes löneförmåner,
. skolträdgårdarnes storlek, utgifter för skolmateriel m. m.
Folkskoleinspektörerna skulle granska dessa uppgifter och deraf göra
ett sammandrag (förutom de särskilda berättelser inspektörerna vore
skyldige afgifva). Slutligen skulle domkapitlen sammanföra inspektö1
er nas uppgifter och insända samtliga handlingarna till ecklesiastikdepartementet,
der de således till sist hamnade. Det för allmänheten
synliga resultatet af allt detta arbete vore — tva sidor årligen i berättelsen
om hvad i rikets styrelse sig tilldragit.

I andra kulturland vore folkskolestatistiken likstäld med den öfver
andra samhällsförhållanden. I Norge, Finland, Preussen, Frankrike,
Österrike,. Italien, Förenta staterna m. fl. land offentliggjordes årligen
en statistik öfver folkundervisningen. Åtskilliga af dessa land stode
dock. med hänsyn till andra grenar af statistiken ej oväsentligt efter
Sverige. °

Motionen behandlades af Andra Kammarens första tillfälliga utskott,
som var ense med motionären derom, »att folkskolestatistiken blifvit för
mycket eftersatt i vårt land». Utskottet fann det vara »en bestämd
brist, att icke en regelbundet fortlöpande folkskolestatistik af trycket
utgifves, sträckande sig så nära som möjligt till den närvarande tiden
och utai betad med den fullständighet, som de tillgängliga primäruppgifterna
medgifva och omständigheterna i öfrigt föranleda».

Något underkännande från statsmagternas sida af statistikens betydelse
äfven på folkundervisningens område vore ingalunda orsaken
till den här beklagade bristen.

I instruktionen för den expeditionssekreterare, som skulle förestå
den år 1864 på grund af Riksdagens beslut upprättade s. k. folkskolobyrån,
föreskrefs, att han skulle tillse, det inom expeditionen fördes do

Motioner i Andra Kammaren, N:o 84.

statistiska och andra anteckningar, som för noggrann kännedom af folkundervisningens
tillstånd vore nödiga. Från och med 1875 hade Riksdagen
beviljat ett särskildt anslag att användas för bearbetning af undervisningsstatistiken.
Till en början var detta anslag 5,000 kronor,
men det höjdes redan för år 1876 till 6,000 kronor och uppfördes vid
1878 års riksdag på ordinarie stat.

»Ser man på de resultat, som vunnits genom statsverkets sålunda
gjorda uppoffringar, så har den skyndsamhet, med hvilken dessa resultat
blifvit för allmänheten tillgängliga, ingalunda motsvarat den år

1875 af departementschefen uttryckta förväntan, att redan under år

1876 de första statistiska redogörelserna för såväl elementarläroverken
som folkskolorna skulle kunna af trycket utgifvas.»

Hvad särskildt anginge folkskolestatistiken, hade emellertid utskottet
inhemtat, att de förberedande arbetena för åstadkommande af
en sådan vid den tiden (februari 1886) hade så långt fortgått, att ett
statistiskt arbete öfver folkundervisningen, sträckande sig till år 1882,
vore icke blott under utarbetande utan under utgifning.

Vid sådant förhållande hemstälde utskottet, »att motionen för
närvarande icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda».

Detta blef äfven kammarens beslut, sedan motionären uttalat eu
förhoppning derom, att arbetet med den sålunda utlofvade folkskolestatistiken
måtte fortskrida med nödig skyndsamhet, så att man icke
först 7 å 8 år efteråt finge kännedom om huru förhållandena ett visst
år stälde sig.

Nio år hafva sedan dess förflutit, men tyvärr befinna vi oss på
föreliggande område för närvarande i en föga bättre ställning än år 1886.

Till offentliggörande i serien »Bidrag till Sveriges officiella statistik»
hafva vid nedannämnda tider öfverlemnats fyra berättelser om
folkskolorna, nemligen:

Berättelse om folkskolorna för år 1882, afgifven den 29 mars 1887;
Dito för år 1883, afgifven den 16 januari 1888;

Dito för år 1884, afgifven den 5 november 1889;

Dito för år 1885, afgifven den 9 mars -1892.

Redan från början var alltså »berättelsen» 4 å 5 år gammal. I

stället för att hinna upp den närvarande tiden hafva vederbörande

Motioner i Andra Kammaren, N:o 84. 7

blifvit allt mera efter. 1884 års berättelse utkom först i slutet af
1889, och 1885 års berättelse icke förr än i mars 1892. De siffror, som
då meddelades, voro alltså mer än sex år gamla.

Sedan^ dess hafva i det närmaste tre år förflutit, utan att man
fatt veta något om folkskoleväsendet år 1886. Då berättelsen härom
en gång föreligger i tryck, aro siffrorna minst åtta år gamla.

Under tiden hafva i ecklesiastikdepartementet hopats primäruppgifter
för icke mindre än åtta år (1886—93). I fall arbetet äfven
under den kommande tiden skall fortskrida på samma långsamma sätt
som hittills, hafva vi emellertid icke utsigt att få veta något om 1893
års folkskoleväsende förrän ett godt stycke in på nästa århundrade.

•n 8^a^8^k, som är så ohjelpligt efter sin tid, är naturligtvis

^ .. ga gagn, och de derpå nedlagda utgifterna kunde utan tvifvel
användas på bättre sätt. En dylik statistik har visserligen under alla
omständigheter ett historiskt intesse, men dertill inskränker sig hufvudsakligen
dess värde.

För en hvar, som sysslar med folkskoleväsendet, är det emellertid
af största betydelse att kunna erhålla något så när snabba och tillförlitliga
sifferuppgifter rörande folkskoleväsendets utveckling just under
de allra sista åren. Ej minst för regering och Riksdag äro dylika uppgifter
af nöden. Rätt ofta vidtagas förändringar i organisation, i vilkor
för statsbidrags utgående 0. s. v. Det är då af största vigt, att man
sättes i tillfälle att år efter ar följa utvecklingen och se till, hvad resultatet
blir af de vidtagna åtgärderna.

Statens och kommunens utgifter för folkskoleväsendet äro så höga
(för 1893 uppgingo de sammanlagdt till till nära 15 millioner kronor),
att man ensamt af denna anledning kan fordra, att resultatet — sådant
det kan framläggas i siffror _— snarast möjligt offentliggöres.

Medan folkskolestatistiken icke framskridit längre än till 1885,
hafva redan från trycket utkommit statistiska uppgifter för år 1893
rörande en hel del andra samhällsangelägenheter, såsom bergshandteringen,
fångvården, telegrafväsendet, statens jernvägstrafik, postverket,
jordbruk och boskapsskötsel, landtmäteriet, allmänna arbeten, utrikes
handel och sjöfart, statens domäner m. m.

Till jemförelse bör äfven nämnas, att senast offentliggjorda häfte
af läroverksstatisfiken omfattar läsåret 1891—92.

Genom det nu anförda torde vara ådagalagdt, att ett missförhållande
1 fråga om folkskolestatistiken allt fortfarande förefinnes. Frågan
blir då, huru detta bäst bör afhjelpas.

binge man antaga, att missförhållandet hufvudsakligen berodde

8 Motioner i Andra Kammaren, N:o 84.

derpå, att den eller de personer inom ecklesiastikdepartementet, hvilka
ansvara för de statistiska arbetenas utförande, hittills icke haft ögonen
öppna för betydelsen af färska uppgifter om folkskoleväsendet — och
till ett sådant antagande skulle man lätt kunna komma vid genomläsandet
af inledningen till 1885 års berättelse så borde hela saken
kunna ordnas genom ett påpekande från Riksdagens sida af denna betydelse
samt en hemställan, att Kongl. Maj:t måtte tillse, det arbetet
hädanefter planlägges på lämpligare sätt än hittills.

Beror deremot det anmärkta förhållandet på otillräckliga arbetskrafter
inom ecklesiastikdepartementet, så äro två utvägar möjliga, nemligen
att antingen öka arbetskrafterna eller inskränka bearbetningens

omfattning. rb : '' 1 .

I fråga om den första utvägen må erinras, att Kongl. Maj:t år
1893 ingick till Riksdagen med framställning om anvisandet af 3,000
kr. till aflöning åt ytterligare en ordinarie statistiker inom ecklesiastikdepartementet.
Riksdagen beviljade emellertid endast 2,000 kr. »för
anställande inom ecklesiastikdepartementet af ett biträde vid utförande
af der förekommande statistiska arbetena». I sin motivering för detta
förslag yttrade statsutskottet:

»Det har synts utskottet, som om med inrättandet af en ny ordinarie
statistikerbefattning inom departementet i alla händelser borde
anstå, tills folkskolestatistiken bringats fram till det stadium, läroverksstatistiken
snart uppnått, eller att berättelsen för ett läsår utkommer undet

det dernäst följande.''» '' "■>>

Då Riksdagen så nyligen som 1893 uttalat sig mot anställandet
af flere ordinarie tjenstemän inom ecklesiastikdepartementets statistiska
afdelning, och då för öfrigt kostnaderna för de statistiska arbetena derstädes
redan nu äro ganska stora (8- å 9,000 kr. årligen), så torde den
första af de antydda utvägarne åtminstone icke för närvarande böra
tillgripas.

Derest icke genom annans anordning af arbetet större _ arbetsprodukt
kan förväntas inom ecklesiastikdepartementets statistiska afdelning,
återstår alltså för att komma ifrån det nuvarande oefterrättlighet^
tillståndet ingen annan utväg än att gorå inskränkningar i sjelfva bearbetningen
af materialet. . .

Väl är det sant, att redan den bearbetning af de insamlade pnmaruppgifterna,
som i tryck föreligger (för åren 1882—85), är ganska
torftig. Men enligt mitt förmenande är en i rätt tid erhållen, om också
ännu torftigare bearbetning vida att föredraga framför den nuvarande
anordningen med berättelser, som äro 8 å 10 år gamla.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 84.

Om en dylik inskränkning gjordes, skulle man för öfrigt möjligen
kunna tänka sig, att en särskild bearbetning af vissa specialuppgifter
för en längre följd af år på en gång verkstäldes genom extra arbetskrafter.
Det tillfälliga anslag, som härför måhända kunde befinnas
erforderligt, torde Riksdagen helt visst icke undandraga sig att bevilja,
derest framställning härom skedde från Kongl. Maj:ts sida.

För att en gång på föreliggande område komma fram till den
närvarande tiden ser jag alltså ingen annan råd, än att folkskolestatistiken
för åren 1886—93 — för så vidt den icke mot all förmodan
skulle blifva fullständigt färdig till den 1 augusti 1895 — får till större
eller mindre del blifva ofullbordad. För min del finner jag visserligen
detta beklagligt, särskildt med hänsyn till det stora arbete, som lärare,
skolrådsordförande och folkskoleinspektörer nedlagt på primäruppgifternas
affattande och granskning. Men man skulle ju kunna erhålla åtminstone
någon ersättning härför, om man, derest primäruppgifterna för
dessa år göras till föremål för den särskilda bearbetning, som nyss antyddes,
äfven behandlade en del af de frågor, som eljest skulle tillhöra
den årliga statistiken.

Af största vigt synes mig emellertid vara, att sådana åtgärder vidtagas,
att så snart 1894 års primäruppgifter inkommit till ecklesiastikdepartementet
(senast den 1 augusti 1895), bearbetandet af dessa kan
taga sin början, så att berättelsen för 1894 kunde utkomma före den 1
augusti 1896, då bearbetandet af 1895 års primäruppgifter skulle taga
sin början.

Endast genom en dylik anordning kan det egentliga ändamålet
med folkskolestatistiken uppnås, och endast genom en sådan anordning
varder det möjligt att bringa den nu så efterblifna folkskolestatistiken
till samma punkt som statistiken öfver andra samhällsförhållanden i
vårt land.

Antagligt är, att, om arbetet skall bedrifvas med den af mig förordade
skyndsamheten utan att arbetskrafterna inom ecklesiastikdepartementet
ökas, åtskilliga brister och ofullständigheter skola till en början
komma att vidlåda folkskolestatistiken. Men äfven om nämnda statistik
under de första åren väsentligen skulle komma att inskränkas till ett
mer eller mindre fullständigt återgifvande af de i folkskolestadgan
§67 omnämnda sammandragen, som upprättas af folkskoleinspektörerna,
samt de i § 68 af samma stadga omtalade domkapitelsutlåtandena häröfver,
synes detta i allt fall vara en vinst.

I den mån arbetet fortgår och berättelser år efter år utgifvas för
den närmast förflutna tiden, skola nog så småningom bristerna kunna

Bih. till RiJcsd. Prof. 1895. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 22 Käft. 2

Motioner i Andra Kammaren, N:o 84.

afhjelpas, så att vi inom kort få en folkskolestatistik, som i möjligaste
mån motsvarar tidens fordringar och som behandlar samtliga de i
primäruppgifterna vidrörda förhållandena — en del för hvarje år, andra
endast i fem- eller tioårsperioder.

På grund af det nu anförda föranlåtes jag hemställa,

att Riksdagen måtte i skrifvelse hos Kongl. Maj:t
anhålla om vidtagande af åtgärder, så att årligen från
trycket utkommer en statistik rörande folkundervisningen
i vårt land; att denna statistik varder i möjligaste
mån ändamålsenlig och så fullständig som de
tillgängliga primäruppgifterna medgifva och omständigheterna
i öfrigt föranleda; samt att den regelbundet
föreligger färdig i tryck senast ett år efter det
primäruppgifterna inkommit till ecklesiastikdepartementet.

r> is K; i ‘'' m».; «v m ij°V4 , ! ’\)'' r‘

Stockholm den 26 januari 1895.

Emil Hammarlund.

•> <*i -• .c; ;7 : •, a m

I motionen instämmer

. iiVr''

Fridtjuv Berg.

'')*■.'' j ;'' • ■ *; pji / i,Vd