Motioner i Andra Kammaren, N:o 83

Motion 1896:83 Andra kammaren

20

Motioner i Andra Kammaren, N:o 83,

5f:o 83.

Af herr O. ÅlldCFSOIl i Hasselbol, om ändring i lagen angående
byggnad och underhåll af kyrka m. m. den 12
juni 1885.

Vid 1892 års lagtima riksdag hade undertecknad äran väcka motion
om lagändring till en rättvisare beskattning för byggnad och underhåll af
kyrka med hvad dertill hörer samt prestgård och tingshus, då lagutskottet
erkände rättvisan och befogenheten af de af mig föreslagna lagändringarna,
men föreslog ändock utslag på mina motioner, hufvudsakligen af det skäl,
att de ifrågavarande lagbestämmelserna så nyligen varit ändrade i den
rätta rigtningen som 1884 och 1885. Första Kammaren godkände lagutskottets
förslag, men Ändra Kammaren afslog lagutskottets förslag och
biföll motionerna.

Då sålunda skälen för de ifrågavarande lagändringarna äro af .Riksdagen
erkända, behöfva desamma icke vidare anföras, och som nu ytterligare
4 år hafva förflutit sedan förslagen till ifrågavarande lagändringar
förevoro i riksdagen, så har jag allt skäl att hoppas, det såväl det ärade
lagutskottet som Första Kammaren skall anse, att en bevisad och erkänd
rättvis lagändring icke bör längre låta vänta på sin lösning, så mycket
hellre som frågan verkligen är af stor betydelse i beskattningshänseende,
hvilket kan inhemtas ur Sveriges officiella statistik öfver kommunernas
finanser.

Från 1888 års statistik anfördes bland annat i min motion år 1892,
n:o ‘18, att i 175 kommuner öfverstiger fyrktalet för andra beskattningsföremål
än fastighet fastighetsfyrken med 1,395,000 fyrkar. Och vid sammanräkningen
af de olika fyrktalen för hela riket, så förhåller sig fyrk -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 83.

21

talet af andra beskattningsföremål än fastighet till fastighetsfyrken som
2 till 3. i år senare, eller från 1892 års statistik, framgår, att kommunerna,
der fyrktalet för andra beskattningsföremål än fastighet öfverstiger
fastighetsfyrken, ökats från 175 till 254 kommuner med sammanlagdt
2,392,100 fastighetsfyrkar och 5,317,850 fyrkar å öfriga beskattningsföremål,
eller 2,925,750 fyrkar mera å öfriga beskattningsföremål än å
fastighet. Häraf framgår otvetydigt, att andra beskattningsföremål än
fastighet ha stor betydelse i skattefrågor, och som det icke med fog kan
påstås eller bevisas, att fastighetsinnehafvaren har större behof eller fördelar
i anordningar som främja en kommuns religiösa intressen än andra
skattskyldige, så kräfver rättvisan, att lika rättigheter böra hafva lika
skyldigheter i mån af skatteförmåga.

Med stöd af det anförda får jag vördsamt föreslå,

att, med ändring af hvad i lagen af den 12 juni
1885 stadgadt är i byggningabalkens 26 kap., Riksdagen
ville för sin del antaga följande lag angående
förevarande byggnads- och underhållsskyldighet:

Kyrka med klockstapel, kyrkomur och annat, som
till kyrka hörer, så ock sockenstuga, skola, der icke
annorlunda är särskild! förordnadt, uppehållas och byggas
på deras kostnad, hvilka inom församlingen erlägga
kommunalutskylder efter åsatt fyrktal; dock vare de,
hvilka ega åtnjuta de genom presterskapets privilegier
förunnade förmåner, ej skyldige att i denna kostnad
deltaga i vidsträcktare mån, än som med samma privilegier
må vara förenligt.

Om remiss till lagutskottet anhålles.

Stockholm den 23 januari 1896.

O. Anderson.

Bill. till Kikad. Prot. 1806. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 16 lläft.

4