Motioner i Andra Kammaren, N:o 80 (Motion 1896:80 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren, N:o 80.

N:o 80.

Af herr J. Mankel], i anledning af Kongl. Maj:ts proposition
angående statsverlcets tillstånd och behof.

Många gånger tror jag mig hafva ådagalagt, att jag är en varm vän
af vårt befästningsväsendes kraftiga utveckling, äfvensom att jag dertill
skulle vilja använda vida större anslag, än hittills i allmänhet blifvit
beviljade, äfven om man derigenom skulle minska anslagen till sjöförsvaret,
hvars tillskott till försvarets förstärkande jag måste anse vara af jemförelsevis
vida mindre värde.

Ej heller har jag haft något synnerligt att anmärka mot det system
för vårt fästningsväsendes ordnande, som på senare tider tyckes gjort sig
gällande hos vår krigsstyrelse, nemligen att, Karlsborg oafsedd inloppen
till Stockholm, Karlskrona och Göteborg skulle spärras, Stockholm skyddas
mot öfverrumpling från landsidan samt replipunkter anläggas i Norrland
och på Gotland.

Deremot har jag vanligtvis icke kunnat gilla den ordning, i hvilken
dessa särskilda fästningsarbeten af krigsstyrelsen blifvit föreslagna till
utförande. Att i detta hänseende iakttaga ett bestämdt, väl öfvervägdt
system, synes dock så mycket vigtigare, som de medel, hvilka till våra
fästningsanläggningar kunna anslås, äfven om de mångdubblades i förhållande
till hvad hittills utgått, dock alltid måste blifva ringa i förhållande
till dessa anläggningars antal och kostnad, om de skola kunna uppfylla
den nuvarande krigskonstens fordringar. Här synes ovilkorligen nödvändigt
att noga göra sig reda för de särskilda anläggningarnas relativa vigt

14 Motioner i Andra Kammaren, N:o 80.

för försvaret, eller närmast för neutralitetens upprätthållande, samt derefter
i främsta rummet använda medlen på de angelägnaste anläggningarna,
men tills vidare låta de öfriga anstå.

Med afseende derå har jag städse förfäktat den grundsatsen, att, då
inloppen till Stockholm och Karlskrona redan äro nödtorftigt skyddade
samt Karlsborg med Vaberget nära sitt fullbordande, i främsta rummet
medlen skulle användas till spärrande af det ännu alldeles öppna inloppet
till Göteborg, hvars brandskattande vore en nästan irreparabel riksolycka,
dernäst till Stockholms skyddande mot öfverraskning af en landstigen
trupp, samt slutligen till upprättande af replipunkter i Norrland och på
Gotland.

I stället har krigsstyrelsen under de senare åren vacklat mellan planer,
än att ytterligare förstärka befästningarna vid de redan tillgodosedda inloppen
till Stockholm (Vaxholm—Oscar Fredriks borg) eller Karlskrona
(Kungsholmen), än att upprätta en replipunkt på Gotland, än att
fortsätta byggnaden af Karlsborg, o. s. v., men hittills icke framlagt något
förslag i afseende på Göteborg eller Norrland.

Äfven vid innevarande års riksdag har herr statsrådet och chefen för
landtförsvarsdepartementet ansett angelägnast att använda de ökade tillgångarne
dels till fortsättande af arbetena vid Karlsborg, dels till ytterligare
förstärkningar af försvaret vid Vaxholm—Oscar Fredriks borg, dels
till ytterligare förstärkningar af försvaret vid Kungsholmen, äfvensom till
förstärkningar af befästningarna vid Fårösund, med förbigående för tillfället
af replipunkten på Gotland! Derjemte har han ansett, att öfriga
befästningsanläggningar tills vidare skulle kunna uppskjutas.

Jag vill för tillfället icke ingå i bedömandet af det oundgängliga
behofvet af fortsättningen af arbetena vid Karlsborg, hvilket, enligt hvad
herr krigsministern sjelf medgifver, först i yttersta nödfall kan komma i
fråga att försvaras. Ej heller, huruvida det just nu kan vara behöfligt
att ytterligare förstärka tvenne redan färdiga förklarade fästningsanläggningar,
såsom Vaxholm—Oscar Fredriks borg och Kungsholmen, hvilka
det oaktadt redan flere gånger sedermera blifvit förstärkta, och för hvilket
ändamål anslag för båda åren 1896 och 1897 blifvit beviljade. Ej
heller vill jag, så frestande det än vore, ingå i kritik öfver behofvet att
åter upptaga planen till befästande af Fårösund, som en gång blifvit öfvergifven,
men med förbiseende af den jemförelsevis vida vigtigare replipunkten
å Gotland.

Deremot må det tillåtas mig framhålla den tvingande nödvändigheten

Motioner i Andra Kammaren, N:o 80.

att, om äfven med åsidosättande för tillfället af alla öfriga befästningsanläggningar,
spärra inloppet till Göteborg, om ej vår neutralitet på ett
lika lätt som afgörande och förskräckligt sätt skall kunna kränkas. Under
det herr krigsministern har sina ögon fästade åt öster, der redan de
oundgängligaste försvarsåtgärderna blifvit vidtagna, har jag mina ögon
rigtade åt vester, hvarifrån enligt all sannolikhet det mest förödande slaget
kan komma och till hvilket man genom försummande af Göteborgs försvar
åt sjösidan rent af inbjuder en motståndare.

Enligt de politiska konjunkturer, som rådt under de senaste årtiondena
och, för så vidt man nu kan se, äfven komma att råda under den
närmaste framtiden, torde ett blifvande sjökrig utanför våra kuster sannolikt
komina att ega rum mellan trippelalliansens magter å ena sidan samt
Ryssland och Frankrike å den andra. Men sistnämnda magters flottor
äro trippelalliansens vida öfverlägsna och komma derför förmodligen att
beherska sjön. Skulle nu dessa magter tänkas vilja kränka vår neutralitet
för att förmå oss öfvergifva densamma, ligger det för dem närmast till
hands att, då vår ostkust något så när är skyddad, i stället vända sig
mot det alldeles öppna Göteborg och derstädes förestafva vilkoren.

Detsamma blir händelsen, om det dernäst sannolikaste krigsfallet skulle
inträffa, nemligen ett krig emellan England och Ryssland. Då Englands
flotta är många gånger öfverlägsen Rysslands och således i detta fall kommer
att beherska sjön, kan det likaledes, om det skulle vilja tvinga oss
öfvergifva neutraliteten, lättast nå detta resultat genom Göteborgs brandskattande.

Samma eventualitet skulle äfven kunna tänkas vid åtskilliga andra
politiska kombinationer, der krig i våra farvatten kunna komma i fråga.
Och otroligt är, att Tysklands jemförelsevis ringa flotta skulle kunna
lemna oss något skydd.

På grund häraf måste jag för tillfället anse Göteborgs skyddande åt
sjösidan så ojemförligt mycket vigtigare än alla andra nya befästningsändamål,
att dessa utan betänklighet böra åsidosättas. Herr chefen för
landtförsvarsdepartementet har uträknat, att Göteborgs skyddande åt sjösidan
skulle kosta 3,880,000 kr., så vida staden med full säkerhet skall
varda skyddad mot bombardering, samt inberäknadt kostnaden för bestyckningen,
men icke för minmateriel och minstationer.

Men i stället för att begära detta belopp i sin helhet eller delvis,
har han ifrågasatt följande befästningsanslag, utom det för Karlsborg begärda,
jemte det för Oscar Fredriks borg och Kungsholmen redan beviljade:

Motioner i Andra Kammaren, N:o 80.

Kronor.

till befästningsarbeten, jemte bestyckning och försänkningar
vid Vaxholms och Oscar Fredriks borgs fästning
............................................................................................. 1,940,400: —

till anordningar för försvarets ledning inom samma

fästning ....................................................................................... 335,000: —

till förstärkningsarbeten vid Kungsholmens fästning 322,600: —

till befästningars anläggande å Gotland ..................... 801,800: —

Summa 3,399,800: —

hvaraf under år 1897, på sätt kongl. propositionen utvisar, skulle användas
kr. 1,944,000.

Med anledning af hvad jag sålunda haft äran anföra, ber jag få
föreslå,

att Riksdagen, med afslag af hvad i den kongl.
propositionen blifvit begärdt till befästningsarbeten
o. s. v. vid Vaxholm—Oscar Fredriks borg och Kungsholmen
samt å Gotland, tillsammans 3,399,800 kr., i
stället måtte bevilja samma belopp till skyddande af
Göteborg åt sjösidan, fördeladt på år 1897 och de
följande åren på sätt, som kan finnas lämpligt med
afseende på rikets öfriga utgifter för försvarsväsendet,
och hvarom statsutskottet torde afgifva förslag.

Stockholm den 27 januari 1896.

J. Mankell.