Motioner i Andra Kammaren, N:o 79 (Motion 1892:79 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren, N:o 79.

N:o 79.

Af licrr vice talmannen A. P. DailielSOll, om inrättande
af ett mindre läroverk i Borgholm.

Då Kongl. Maj:t till innevarande Riksdag uti åttonde hufvudtiteln under
rubriken: »Allmänna läroverken» — punkten 9 mom. d) — före slagit,

att Riksdagen må medgifva att deri uppräknade läroverk såsom
Söderköping, Vimmerby, Askersund, Sala, Sölvesborg, Trelleborg och Marstrand
in. fl. må ombildas till mindre allmänna läroverk med tre ämneslärare,
så och enär bland de orter, som skulle få denna förmån, förekomma
flera, och synnerligen staden Marstrand, som till folkmängd äro mindre betydande
och i kommunikationshänseende vida bättre lottade än ön Öland,
kan jag icke underlåta att väcka förslag derom, att äfven staden Borgholm
får ett sådant mindre läroverk.

Det torde vara allmänt bekant, att med afslutandet af vårterminen
sistlidna år den enda allmänna läroanstalt, som förefans på Öland, Borgholms
pedagogi, blef indragen. Ön eger nu icke någon annan skola än
de vanliga folkskolorna.

Att Öland med sitt afskilda läge och under vintertiden vanligen svåra
och ofta endast på ett ställe, nemligen hamnen Färjestaden, förekommande
kommunikation med fastlandet, skall med sin befolkning af 34,560 personer
sakna t. o. in. ett mindre läroverk, förefaller mig temligen hardt,
när man finner att orter, som jag nämnt, t. ex. Marstrand, som till folkmängd
ej kunna i betydenhet jemföras med Öland, skulle få ett mindre
allmänt läroverk. Om man jemför den ö, hvarå Marstrand är belägen
och de närmast deromkring varande öar, så torde man finna att långt
mindre skäl tala för ett lägre läroverk i Marstrand än för ett sådant i Borgholm.
Marstrand, som har ett mindre isoleradt läge än Öland och Borg -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 79.

holm, eger en folkmängd af endast 1,437 personer, och de deromkring
belägna öar eller socknar, som kunna hafva någon nytta af läroverket derstädes,
såsom Harestad och Lycke, ega tillsammans eu folkmängd af 1,791
personel-, så att ett läroverk i Marstrand kan högst gagna en befolkning
af omkring 3,200 personer. Då jag nämnde att Öland har en folkmängd
af 34,560 personer, får jag äfven nämna att norra delen af ön och de
närmast söder om Borgholm belägna socknar, som hafva Borgholm såsom
närmaste stad och handelsplats, hafva en befolkning af minst 18,000 med
minst 3,000 skolpligtiga barn mellan 7—14 år.

Enär som skäl derför att Borgholms pedagogi blef indragen, anfördes
hufvudsakligen att densamma hade så fä lärjungar, i medeltal för åren
1879—1883 21, och jag tror att senaste läsåret förefunnos 26, vågar jag
anföra, att, enligt de bilagor, som åtfölja Kongl. Maj:ts proposition vid
åttonde hufvudtiteln, tabellen A 6 utvisar att vid läroverket i Marstrand
funnos vid höstterminens början 1891 endast 11 lärjungar. Jemför man
således i detta afseende Marstrand med Borgholm, så är förhållandet till
betydlig fördel för Borgholm. Det är tydligt att Borgholm med sin omgifvande
landsbygds talrika befolkning och dess afskilda läge från fastlandet
skall gifva tillräckligt antal lärjungar för ett mindre läroverk såväl
som andra orter och i synnerhet Marstrand, helst om samundervisning
dervid finge ega rum såväl för gossar som flickor.

Genom uttalanden af stadsfullmägtige i Borgholm den 10 sistlidne
september och 12 oktober hafva de framhållit önskvärdheten och behofvet
för staden och orten af ett mindre läroverk, der samundervisning för gossar
och flickor kunde ega rum, samt att staden är villig förbinda sig att tillhandahålla
erforderliga och lämpliga undervisningslokaler och bostad åt
rektor.

Då Ölands folkmängd jemföres med systerön Gotlands, som har, med
Visby stad inberäknad, 51,672 personer och således knappt 50 % större
invånareantal än Öland, men Gotland detta oaktadt eger fullständigt högre
elementarläroverk, så synes ej vara obilligt, om ön Öland finge åtminstone
ett mindre läroverk med 3 ämneslärare. Statens bidrag till ett sådant
mindre läroverk på Öland skulle jemförelsevis blifva obetydliga mot de
statsbidrag Gotland erhåller till sitt högre läroverk, för att icke nämna statens
kostnader för Gotlands egen stiftsstyrelse och länsstyrelse.

1 förlitande på att Borgholm allt framgent skulle åtminstone få behålla
den tvåklassiga pedagogien eller deremot svarande mindre läroverk,
har Borgholms stad under år 1872 nybyggt skolans lokaler, men sammanbyggt
dessa med stadens kyrka, och kunna desamma derför ej användas
för annat ändamål än det ursprungligen afsedda. De uppoffringar,

Motioner i Andra Kammaren, N:o 79.

staden haft för byggande af sagda lokaler och anskaffande af boställsgård
för rektor, hafva uppgått till omkring 30,000 kronor.

Af nu anförda hoppas jag att Riksdagen behjertar Ölands, som mig
synes, fullt berättigade förhoppningar om statens hjelp att få åtminstone
ett mindre allmänt läroverk, der öns bildningssökande ungdom kunde få
i närheten af sina hem och anhöriga tillegna sig någon högre undervisning
än den som meddelas i folkskolan.

Som stöd för denna min motion får jag äfven åberopa det anförande,
som representanten för städerna Visby och Borgholm herr A. Waldenström
afgaf i Andra Kammaren, då den så kallade läroverksfrågan förevar till behandling
den 5 maj 1890, och som återfinnes i kammarens tryckta protokoll
för sagda år, 4:de delen, häftet 39, sidan 18.

Jag vill nämna, att de af mig här anförda folkmängdsförhållandena
grunda sig på 1889 års officiella statistik.

På grund af hvad jag här anfört, får jag vördsamt yrka, att Riksdagen
ville besluta,

att i Kongl. Maj:ts proposition till Riksdagen angående
statsverkets tillstånd och behof af den IG dennes,
under åttonde hufvudtiteln 9 punkten mom. d) förekommande
förslag i afseende på de mindre läroverkens
ombildning, må tilläggas: att i staden Borgholm äfven
måtte upprättas ett allmänt läroverk med tre ämneslärare,
att till dessa lärares aflöning må uppföras lika
anslag som är beräknadt för afsedda läroverken i Söderköping,
Vimmerby och Askersund med flere, och under
enahanda vilkor som i statsrådsprotokollet af den 13
dennes under förenämnda punkt och mom. och i öfrigt
i sagda protokoll äro närmare derför utförda, samt att
läroverket i Borgholm må, på framställning af vederbörande
kommunalstyrelse, kunna inrättas såsom samskola
för gossar och flickor på sätt och vilkor som i
omförmälda statsrådsprotokoll äro angifna eller Riksdagen
kan finna lämpligt bestämma.

Om remiss till statsutskottet anhålles.

Stockholm den 28 januari 1892.

A. P. Dnnielson.