Motioner i Andra Kammaren, N:o 77 (Motion 1897:77 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren, N:o 77.

N:o 77.

Af herr J. NilsSOll i Skråf velsjö, angående ändrade vilkor för erhållande
af bidrag till myrutdikningar m. m.

Såsom bekant är, har under de senare åren af Riksdagen årligen anslagits
ett visst belopp att användas till understödjande, medelst anslag utan
återbetalningsskyldighet, af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar,
hvilkas ändamål är att minska frostländigheten för närliggande bygd.
Vid beviljandet af dessa belopp har dock Riksdagen bland annat fogat
det vilkor, att deraf till dylika företag utgående belopp endast må utgöra
x|3 af den för företaget beräknade kostnad.

Erfarenheten af sådana torrläggningsföretag, hvarom nu är fråga, har
i synnerhet i de nordligaste länen visat, huru gynsamma och gagneliga
dessa företag äro för odlingen och kultiveringen af dessa län. Jordbrukarens
värsta fiende, frosten, som på en enda natt omintetgör landtmannens
förhoppningar och frukten af hans hårda arbete, minskas i betydlig grad
för omgifvande trakter, temperaturen höjes, klimatet blir jemnare och jorden
vinner i värde genom torrläggningen.

Hvilken oerhörd stor betydelse dessa företag hafva för landet i dess
helhet torde hvar och en inse, då man betänker, att endast Norrbottens och
Yesterbottens län i sig innesluta omkring 200 qvadratmil mossar, en vidd
större än våra sydligare landskap.

Befolkningen i dessa län är spridd på stora områden och till följd
af naturförhållandena i ekonomiskt afseende mindre väl lottad än i öfriga
delar af landet.

Skogarne tillhöra delvis sågverksbolagen och allmogen blifver alltmer
hänvisad att ur jordbruket hemta sina existensmedel.

Gifvet är, att under sådana förhållanden det bidrag af 2|3 af torrläggningskostnaderna,
som kräfves af den enskilde, skall för de fleste blifva

Motionär i Andra Kammaren, N:o 77.

ytterst betungande, om ej omöjligt att åstadkomma. Fördelarne af ett
sådant företag komma ju mera direkt ett allmänt intresse tillgodo än den
enskildes, och naturligt är derför också att den enskildes offervillighet minskas.

Det torde ligga i öppen dag att, i betraktande af de oerhördt stora
vidder mossarne och de vattendränkta markerna inom nu nämnda län upptaga,
torrläggningsföretagen blifva jemförelsevis stora, under det att de i
företaget deltagande i anseende till befolkningens gleshet äro få och i
följd häraf kostnaderna allt för stora.

Detta åter har till följd, att månget företag, som under andra förhållanden
till båtnad för en ort kunde hafva kommit till stånd, afstannar,
och sålunda den bästa och sundaste väg till odling af det nordliga Sverige
ej kan beträdas.

Att Riksdagen emellertid ej önskar att arbetet i denna rigtning afstannar
eller förlamas, derom är jag innerligt öfvertygad.

För att befrämja ett framgångsrikt arbete af denna art torde det enda
medlet vara, att vilkoren för anslags erhållande förändrades derhän, att anslagen
finge utgå till 1|2 af torrläggningskostnaden. Då med en sådan förändring
antalet af sådana företag sannolikt i hög grad tillväxte och till
följd deraf anslaget af 200,000 kronor för detta ändamål utan tvifvel blefve
för litet, vore en höjning af anslaget nödig.

På grund af hvad härofvan anförts vågar jag vördsamt hemställa,

att Riksdagen behagade besluta, att de nu gällande
vilkor för erhållande af bidrag utan återbetalningsskyldighet
till sådana myrutdikningar och vattenaftappningar,
hvilkas ändamål är att minska frostländigheten för närliggande
bygd, måtte ändras derhän, att till dylika företag
må kunna af statsmedel utgå belopp motsvarande hälften
af den för företaget beräknade kostnad samt att en summa
af 300,000 kronor för 1898 må till understödjande af
ifrågavarande företag ställas till Kongl. Maj:ts förfogande
att utgå utan återbetalningsskyldighet.

Stockholm den 28 januari 1897.

Joh. Nilsson

i Skrafvelsjö.

I motionens syfte instämma:

Ad. Wiklund. Nils Wallmarlc. C. J. Öberg.

Oswald Emthén. E. V. Bäckström.