Motioner i Andra Kammaren, N:o 76

Motion 1893:76 Andra kammaren

8

Motioner i Andra Kammaren, N:o 76.

N:o 76.

Af herr H. Andersson i Nöbbelöf, om indragning af anslaget
till krig skof rätten m. m.

Vid granskning af krigshofrättens räkenskaper frarnstälde 1891 års
statsrevisorer önskvärdheten af indragning eller ombildning af krigshofrätten;
och framhöll revisionen dervid, att, »efter det vid åtskilliga
tillfällen inom riksdagen framstälts förslag om indragning af krigshofrätten,
anhöll 1888 års Riksdag i skrifvelse till Kongl. Maj:t, att
Kongl. Maj:t täcktes vid utarbetandet af förslag till ny rättegångsordning
låta till behandling jemväl företaga frågan om krigshofrättens indragning
eller ombildning.

»Enligt hvad revisorerna inhemtat, har Kongl. Maj:t ännu icke i
anledning af denna Riksdagens skrifvelse vidtagit någon åtgärd. Under
öfverläggningen inom Riksdagen rörande de framstälda förslagen om
krigshofrättens indragning har framhållits svårigheten för Svea hofrätt,
dit man ansett, att de till krigshofrätten nu hörande mål skulle öfverlemnas,
att utan förstärkning i hofrättens arbetspersonal öfvertaga dessa
mål. Efter det Riksdagens omförmälda skrifvelse afläts, har emellertid
Riksdagen 1890 bifallit Kongl. Maj:ts förslag om inrättande af en sjette
division i Svea hofrätt och dessutom årligen beviljat extra anslag till
en sjunde division; och då vid sådant förhållande inom denna hofrätt
för ändamålet nödiga arbetskrafter numera icke torde saknas, men det
oaktadt Riksdagens ofvannämnda skrifvelse, såsom ofvan anförts, ännu
icke ledt till någon åtgärd, hafva revisorerna ansett sig böra fästa Riksdagens
uppmärksamhet å omförmälda förhållande.»

Vid behandling i statsutskottet af statsrevisorernas afgifna berättelse
yttrade utskottet med anledning af förestående framställning, bland

Motioner i Andra Kammaren, N:o 76.

9

annat, att »den allmänna meningen beträffande nödvändigheten af krigshofrättens
indragning eller ombildning torde vara så stadgad, att denna
fråga synes böra utan svårighet och tidsutdrägt kunna vinna sin lösning;
hvarför utskottet hemstälde, att Riksdagen må hos Kongl. Maj:t anhålla,
att Kongl. Maj:t täcktes, oberoende af frågan om ny domstolsförfattning,
taga under ompröfning, huruvida icke krigshofrätten må kunna indragas
eller ombildas, samt till Riksdagen inkomma med det förslag, hvartill
förhållandena må finnas föranleda».

Denna statsutskottets hemställan bifölls af Andra Kammaren, men
afslogs af den Första, sedan der anmärkts, dels att framställningen saknade
stöd i statsutskottets instruktion och dels att det skulle kräfva
lång tid att göra sådana förändringar i Svea hofrätt, att densamma kunde
blifva i tillfälle emottaga den stora ökning i arbete, som af krigshofrättens
indragning skulle blifva en följd.

Hvad nu den första anmärkningen vidkommer, förfaller den med
detsamma framställningen framkommer i form af motion. Beträffande
åter den andra anmärkningen, synes den jemväl vara af mindre betydelse,
då man af krigshofrättens protokoll kan inhemta, att under år 1891
af krigshofrätten endast blifvit afkunnade sexton utslag eller domar.
Det synes derför ej böra vara något tvifvel derom, att icke Svea hofrätt,
sedan den blifvit så förstärkt att den arbetar på sju divisioner, ganska
väl kan emottaga och afgöra de mål, hvilka nu tillhöra krigshofrätten;
och för att jemväl kunna tillgodogöra sig den militära erfarenheten och
fackkunskapen, torde den afdelning inom hofrätten, hvilken komme att
handlägga dylika mål, vid sådana tillfällen kunna med sig adjungera en
ä två militära ledamöter.

Då under nuvarande förhållanden de nödvändiga kraf, hvilka ställas
på statskassan, äro så betydande, att alla möjliga åtgärder måste vidtagas
för att kunna vidinagthålla densamma, måste man nödvändigt göra
inbesparingar, hvarhelst sådana äro möjliga, samt indraga de institutioner,
hvilka möjligen kunna vara öfverflödiga och till hvilka man med skäl
synes kunna räkna krigshofrätten; ty derom lär väl ej heller råda något
tvifvel, att derest de få mål, krigshofrätten har att behandla och hvilka
handläggas af fyra militärer och en civil ledamot, i stället komme att
behandlas af en division i Svea hofrätt med biträde af en eller ett par
militärer, målens behandling skulle blifva fullt lika tillfredsställande med
hvad nu är förhållandet.

Då det dessutom är öfver ett hälft århundrade sedan eu ungefär
liknande åtgärd blef af Riksens ständer beslutad, vågar jag på grund af
hvad sålunda anförts, vördsamt föreslå,

Bih. till Itikad. Krok 1833. 1 Sami. ''2 Afd. 2 Band. 13 Haft.

2

10 Motioner i Andra Kammaren, N:o 77.

att Riksdagen ville besluta att, jemte det att ai
'' Kongl. Maj:t under andra hufvudtiteln till krigshofrätten
för nästkommande år begärdt anslag af 5,000 kronor må
indragas, jemväl aflåta skrifvelse til Kongl. Maj:t med
anhållan, att Kongl. Maj:t täcktes vidtaga sådana åtgärder,
att Svea hofrätt må med nästa års början kunna
öfvertaga de ärenden, hvilka nu handläggas af krigshofrätten.

Om remiss till statsutskottet anhålles vördsamt.

Stockholm den 27 januari 1893.

Hans Andersson.

N:o 77.

Af herr J. M. EkstrÖmei*, med förslag till ändrad lydelse
af §§ 14 och 19 riksdagsordningen.

Få länder torde vara i samma lyckliga belägenhet som vårt land,
nemligen att under inre och yttre lugn kunna utveckla sina samhällsinstitutioner.
Förhållandena kunna ju emellertid lätt förändras, hvarför
klokheten bjuder att i detta fall, såsom i många enskilda, begagna det
gynsamma tillfället, på det att det ej må gå oss ur händerna.

Med antagandet af vår nuvarande riksdagsordning fastslogs äfven
den grundsats, att vid val till riksdagen icke skulle finnas någon skilnad
med afseende på stånd och klasser olika samhällsmedlemmar emellan.

Genom gällande bestämmelser för val till Andra Kammaren är
emellertid större delen af den kroppsarbetande klassen, i synnerhet den