Motioner i Andra Kammaren, N:o 76 (Motion 1891:76 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren, N:o 76.

N:o 76.

Af herr C. J. Winkrans, om höjning af anslaget till understöd åt
högre skolor för qvinlig ungdom.

I sin nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets tillstånd
och behof af den 14 januari 1891 har Kongl. Maj:t under 8:e hufvudtiteln
föreslagit Riksdagen ett med 30,000 kronor förhöjdt anslag till understöd
åt högre skolor för qvinlig ungdom. I denna nådiga proposition,
till hvilken jag anhåller få i allo hänvisa för motiveringen af mitt förslag,
yttras bland annat: »Om det är cn sanning, att samhällets välfärd ytterst

hvilar på religion och sedlighet; att familjen är dessas första och säkrast
fruktbara plantskola; att det är qvinnan, som gifver hemmet dess pregel;
så måste man medgifva, att äfven betydliga offer äro väl försvarade, om
en allmännare spridd högre qvinnobildning genom dem kan vinnas. Detta
syfte är -— långt ifrån att vara, såsom man ofta hör förebäras, en angelägenhet
endast för en viss samhällsklass — ett hela folkets gemensamma lifsintresse.
» Sedan vidare i samma nådiga proposition ådagalagts Riksdagens
allt ifrån år 1862 för denna vigtiga samhällsangelägenhet stigande intresse,
visas att, sedan det af Riksdagen gifna anslaget år 1882 faststäldes till
dess nuvarande belopp, antalet skolor, förtjenta af understöd, småningom
tillväxt så, att deras antal, som vid sistnämnda år utgjorde 38, nu uppgår
till 69 och att Ivongl. Maj:t, som ansett ifrågavarande skolor i allmänhet
befinna sig i stort ekonomiskt trångmål, nu ser sig nödgad att
antingen lemna en del skolor utan all hjelp eller ock göra en ytterligare
inlcnappning utöfver den, som år 1888 vidtogs å de äldre skolornas redan
förut otillräckliga understödsbelopp. Följden af en dylik ^knäppning blir

Motioner i Andra Kammaren, N:o 76.

ju tydligen den, att skolornas föreståndare, som hittills nödgats aflöna lärarinnorna
illa, nu tvingas, oaktadt de stigande lefnadskostnaderna, att
ännu vidare minska de löner, för hvilkas ökning alla rimliga skäl tala.
Det är ock alldeles tydligt, att det ringa belopp af 30,000 kronor, hvarmed
Kong! Maj:t —• under den uttalan att »statens medel för närvarande
måste tagas i anspråk för många andra ändamål», —■ begärt det äldre
anslagets ökning, icke kan i någon väsentlig mån förbättra de många skolornas
ställning. Då nu emellertid »en omfattande och grundlig utredning
blifVit gjord af de högre flickskolornas tillstånd så väl med afseende
på deras organisation och undervisning som beträffande deras hygieniska
och ekonomiska förhållanden» ; och då 1885 års Riksdag i särskild skrifvelse
anhöll »att Kong!. Maj:t täcktes låta undersöka huru undervisningen
i de enskilda högre skolorna för qvinlig ungdom för närvarande bedrifves,
och livilka resultat af densamma hittills vunnits, samt af de upplysningar,
som genom undersökningen erhållits, gifva Riksdagen del»; så
torde Riksdagen, som nu erhållit del af denna utredning och som länge
erkänt dessa skolors höga betydelse för samhället, nu böra med ett något
kraftigare stöd än förut sätta dem i stånd att bättre än hittills uppfylla
sitt vigtiga ändamål.

Utan att våga utgå ifrån beviljandet af hela det belopp, eller 4,000
kronor, hvilket komiterade tillstyrkt för hvar och en af sådana skolor,
som nppfylt stadgade vilkor, anser jag mig, då tvifvel utan lång tid torde
förgå, innan man enats om dessa skolors organisation, och då motiveringen
i den kong], propositionen tydligen visar, att det äskade beloppet
endast af hänsyn till andra statens kraf satts så lågt, att det omöjligen
kan ens tillnärmelsevis fylla de dock som synnerligen vigtiga erkända
behofven, böra ifrågasätta, huruvida icke hälften af de af komiterade föreslagna
beloppen med i medeltal 2,000 kronor åt hvardera af de ungefär
70 skolor, Indika Kong!. Maj.t funnit förtjenta af understöd, må kunna,
utan ändring af förut gällande bestämmelser, få af statsmedel utgå. På
grund af det nu anförda får jag sålunda vördsamt föreslå,

att Kongl. Maj ds nådiga proposition om anslag till högre
skolor för qvinlig ungdom må i allo bifallas, dock med
den förändring, att det af Kongl. Maj:t äskade beloppet
af 30,000 kronor höjes till 70,000 kr.

Stockholm den 21 januari 1891.

C. F. Winhrcms.

Bill. till Riked. Prof. 1891. 1 Samt. 2 A/d. 2 Band. 12 Käft.