Motioner i Andra Kammaren, N:o 76

Motion 1890:76 Andra kammaren

10

Motioner i Andra Kammaren, N:o 76.

N:o 76.

Af herr J. Bratt, om skrifvelse till Kong!,. Maj:t med anhållan
om utarbetande af förslag till förändrade bestämmelser för
indelta arméns rekrytering och aflöning.

Bland de olägenheter, som vidlåda vår indelta armé, är, ur militärisk
synpunkt, soldatens långa tjenstetid att anse såsom den vigtigaste.
Det sakförhållandet, att lagstadd soldat, som ej genom dåligt uppförande
förverkat rättigheten att tillhöra armén, icke kan, utan rust- eller rotehållarens
samtycke, afskeda^, förr än han i följd af ålderdom eller styrkt
obotlig sjukdom blifvit till militärtjenst fullkomligt oduglig, medför — åtminstone
på alla de regementen, der detta förhållande icke af andra omständigheter
mer eller mindre neutraliseras — två lika gifna som ofördelaktiga
följder, nemligen dels, att den indelta truppen till anmärkningsvärd
procent består af karlar i en ålder, som ej längre tillåter dem att i
allo motsvara falttjenstens nu mera så ansenliga kraf på soldatens fysiska
förmåga, hvarför de ock måste blifva mer eller mindre oanvändbara i
den mobiliserade armén; dels att denna trupp i regeln ej lemnar ringaste
tillgång till reserv.

Det är hufvudsakligen dessa båda, hvar för sig ytterst vigtiga olägenheter,
som under sistförflutna årtionden från militäriskt håll framkallat
så många vedersakare till vårt åldriga indelningsverk, så många yrkanden
på dess ersättande med en mera tidsenlig organisationsform.

Å andra sidan är väl kändt, att många högt upplyste och fosterlandsälskande
män, med förkärlek omfattande indelningsverkets idé,
oaflåtligen sökt häfda denna organisations fördelar, något som skett med
den framgång, att den 200-åriga institutionen, trots alla deremot rigtade

Motioner i Andra Kammaren, N:o 76.

11

angrepp, hittills förblifvit hufvudsakligen orubbad, alltjemt bildande grundval
för större delen af vårt här väsen, för hvars genomgripande omdaning
i öfverensstämmelse med nyare grundsatser ännu i närvarande ögonblick
inga utsigter öppnats.

Vid sådant förhållande kan den, som med öfvertygelsens hela värme
tror ej mindre på möjligheten än på den moraliskajpligten för svenska folket
att försvara sin sjelfständighet, om och af hvem denna än kan varda
hotad, men på samma gång med bekymmer måste se vårt försvarsväsens
nuvarande, i farans stund sannolikt ödesdigra brister, finna anledning undersöka,
bland annat, om icke detta indelningsverk, dervid vi tills vidare
synas vara bundna, vore egnadt för någon modifikation, enligt hvilken —
utan att berättigade meningar eller intressen kränktes — indelningsverkets
ofvan anmärkta, vigtigaste olägenheter kunde, om icke helt och hållet
undanrödjas, åtminstone i viss mån förminskas.

En undersökning i sådan rigtning har undertecknad sökt göra. Resultatet
deraf är föreliggande motion, hvars grunder jag nu går att framlägga.

Indelningsverket i sin nu varande form kan i få ord karakteriseras
såsom ett åliggande för viss jord att anskaffa och underhålla soldater.

Det är alltså dels eu rekryterings-, dels en afl aning s-institution.

Rekryteringen är härvid att anse såsom det väsentliga. Den bildar
indelningsverkets så väl ursprung som kärna.

Mot att blifva befriade från utskrifning af krigsfolk och dermed förenade
olägenheter, förbundo sig nemligen på 1500 och 1600-talen till en
början några få, men sedan allt flera landskap att alltid ansvara för fulltaligheten
af eu viss krigsstyrka. Denna skyldighet fördelades eller indelades
på landskapets gårdar, och härmed uppstod det »äldre indelningsverket»,
enligt hvilket alltså krigsfolket uppsattes af landskapet, hvaremot
dess aflöning och underhåll bekostades af staten.

Det blef sedermera Carl XI, som, på samma gång han i rikets alla
svenska och finska landskap genomförde indelningsverket såsom rekryteringsinstitution,
fann ändamålsenligt, på grund af då rådande förhållanden,
att derjemte organisera detsamma såsom en aflöningsinstitution, i det han
genom »knektek ontrakten» träffade aftal om att soldatens förmåner skulle
utgå från de respektive rotar och rusthåll, hvilka enligt samma kontrakt
åtogo sig soldaternas anskaffning. Härmed uppkom det »yngre indelningsverket»,
kännetecknadt af rotars (rusthålls) åliggande i första rummet att
anskaffa och i andra rummet att underhålla soldater.

12 Motioner i Andra Kammaren, N:o 76.

Om nu statsmagterna af militära, administrativa, ekonomiska eller
andra skäl till äfventyrs funne lämpligt så till vida ändra bestämmelserna
för detta indelningsverk, att i fredstid, likasom förhållandet alltid varit
under krig, staten direkt öfvertoge omsorgen om den indelte soldatens aflöning
och underhåll, skulle denna förändring dock ej rubba indelningsverkets
grundval. Deremot är uppenbart, att i samma ögonblick staten
öfvertoge äfven rekryteringen, skulle indelningsverket, såsom sådant, upphöra
att finnas till.

På dessa omständigheter har jag grundat undersökningen rörande
de förändrade bestämmelser för tillämpning af indelningsverkets idé, som
nu, i ofvan angifvet syfte, lämpligen kunde föreslås.

Såsom hufvudvilkor uppställes:

a) ''indelningsverkets grundsyfte: betryggad rekrytering, förblir oberördt;

b) förändringen skall med för handen varande tillgångar kunna genomföras
och tillämpas;

c) indelningsverkets börda får för nu varande rust- och rotehållare
under inga förhållanden ökas; och

d) eventuel! ifrågakommande öfvergång till annan härorganisation
får under inga förhållanden försvåras.

En med iakttagande af dessa vilkor föreslagen förändring, åsyftande
att minska indelningsverkets vigtigaste militära olägenheter, bör desto
lättare kunna genomföras, om den derjemte aflägsna!- en eller annan med
sj elfva indelningsbördan förenad svårighet, eller med andra ord om den
från rust- och rotehållares synpunkt kan befinnas i något hänseende fördelaktig.

Ostridigt lärer vara att — frånsedt den ringa välvilja, hvarmed indelningsverket
i sin helhet är, såsom skatteform, omfattadt af dem, hvilka
draga dess börda — inom åtskilliga bland de trakter af landet, der torpsystemet
är rådande, rust- och rotehållare hafva svårt förlika sig särskildt
med den del af indelningsverkets realbesvär, som berör soldatens från roten
(rusthållet) utgående förmäner, hvilka bland annat gifva uppslag till
ofta framträdande stridiga intressen de båda parterna emellan. Med andra
ord, om man än öfver allt mer eller mindre motvilligt finner sig vid
indelningsverket såsom rekrytera gsinstitution, skulle man dock flerestädes
önska bli qvitt de olägenheter, detsamma bringar såsom aflöningsinstitution,
en önskan, för hvilken de från vissa trakter ingående talrika ansökningarna
om att få erlägga vakansafgift lära kunna anses såsom ett bestämdt
uttryck.

Det är derför antagligt, att åtskilliga rust- och rotehållare med tillfredsställelse
skulle se en förändring, som, om än bibehållande dem vid

Motioner i Andra Kammaren, N;o 76. 13

rekryteringsskyldigheten, lemnade dem frihet att aflösa sin underhålls- och
aflöningsskyldighet.

På detta antagande hvilar det förslag till förändrade bestämmelser
för den indelta arméns rekrytering och aflöning, hvars hufvudgrunder jag
tillåter mig att i följande punkter framlägga:

l:o) Hvarje rust- och rotehållare, som (let önskar, må, efter att hafva
fy It uppkommen vakans, mot erläggande af ett visst, årligt belopp, vara
befriad från att utgöra aflöning s- och underhållsförmåner, af hvad slag
det vara må, åt den i hans rote-(rusthålls-)nummer insatte soldaten.

2:o) Rote (rusthåll), som enligt föregående punkt vill aflösa sin
underhålls- och aflöningsskyldighet, rekryterar, vid inträffad vakans, på
visst antal år.

3:o) Såsom godtgörelse för det ökade rekryteringsbesvär, rote (rusthåll)
härigenom kan komma att vidkännas, utbetalas af statsmedel till
roten (rusthållet) omedelbart efter hvarje godkänd rekrytering ett visst
belopp såsom rekryteringspremie.

4:o) Soldat, som enligt punkt 2:o) är antagen för viss rekryteringsperiod,
tjenar mot faststäld, åt staten bekostad och genom befälets försorg
utbetalad lön.

5:o) Om soldat rymmer eller blir afskedad för dåligt uppförande,
skall af den i punkt 3:o) omförmälda rekryteringspremien till staten återbetalas
så stor del, som svarar mot den ur nummer afförde soldatens återstående
tjenstetid.

6:o) Deremot tillförsäkras rote (rusthåll), som rekryterat väl, möjlig
heten att för närmast följande rekryteringsperiod få ingå bland de rotar
(rusthåll), som af ett eller annat skäl skola hållas vakanta.

7:o) Soldats löneförmåner af staten bestämmas, i den mån befintliga
tillgångar det medgifva, till sådana belopp, att säker och god rekrytering
derigenom bör kunna påräknas.

8:o) Soldat af här omhandlade kategori skall vara mantals- och
skattskrifven i samma socken, som den rote (rusthåll) är belägen, genom
hvars försorg han blifvit rekryterad.

Hvad som i förestående förslag särskildt bör bemärkas är, att den
åsyftade förändringen för ingen blefve obligatorisk, utan hvarje rust- och
rotehållare hade frihet att, vid inträffad vakans, vare sig enligt det hittills
gällande systemet eller på här föreslagna grunder fullgöra sin rustnings-
respektive roteringsskyldighet, allt efter som han funne det ena
eller det andra med sin egen fördel förenligt.

Denna bestämmelse torde vara icke blott ändamålsenlig utan nödvändig.

14 Motioner i Andra Kammaren, N:o 76.

Blefve nemligen förändringen obligatorisk, så — äfven förutsatt att
ett i sådan rigtning gående förslag kunde vinna båda statsmagternas bifall,
något som torde vara minst sagdt tvifvelaktigt — skulle dermed sannolikt
möjligheten minskas för åstadkommande, inom öfverskådlig tid, af
en ny, mera betryggande härordning, hvaraf nu behofvet är på alla håll
åtminstone enhändt; utan förändringens praktiska genomförande skulle möjligen
komma att försvåras genom nödvändigheten att på eu gång fylla
den indelta arméns minst fördubblade behof af rekryter. Genom den mera
successiva vidgning af detta behof, som deremot förändringen, icke obligatorisk,
kan förutsättas medföra, skulle ock nationen efter hand få mera
erfarenhet om de gifna fördelar ur både pedagogisk och ekonomisk synpunkt,
militärtjensten kan bringa dem, som deråt vilja egna sig, eu erfarenhet,
som sedermera i sin ordning skulle fördelaktigt inverka på rekryteringen.

De fördelar, som i öfrig! utgöra detta förslags innebörd, äro:

att för hvarje nummer, som på här ifrågastäldt sätt rekryteras, föryngras
den indelta armén;

att — om soldatens medelålder vid antagandet förutsättes blifva
densamma, som under sist förflutna årtionde, nemligen omkring 20 år —
en reserv erhålles af fullt uthildadt folk i värnplujtsäldern ;

att mellan rotehållare och soldat alla ekonomiska tvister förekommas,
hvilket för båda parterna, om än från olika synpunkter, bör vara ej mindre
en tillfredsställelse än en vinst.

Slutligen bör framhållas, att för så vidt den föreslagna förändringen
med befintliga tillgångar kan genomföras — hvad jag här nedan skall
söka ådagalägga — synes densamma icke kunna medföra några olägenheter
af vare sig militärisk ekonomisk eller administrativ natur.

r

I samband med här föreslagen förändring af bestämmelserna för den
indelte soldatens rekrytering och aflöning blefve nödvändigt göra en motsvarande
reglering af bestämmelserna för den indelte arméns vice-korpralers
och korpralers anställning och vilkor — en reglering som för öfrigt
är desto mera önskvärd, som dessa vigtiga underbefälstjenster nu mera,
om de någorlunda nöjaktigt skola kunna fyllas, kräfva både i allmänhet
yngre krafter och en tryggare ställning, än den indelta armén för närvarande
erbjuder.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 76.

15

Hvad först angår vice korpralerna, synes ändamålsenligt, till föryngrande
af denna grad samt vinnande af hastigare omsättning deruti, att
vicekorpral, rekryterad efter de förändrade bestämmelserna, likasom menig
erhåller afsked vid utgången af den tjenstetid, på hvilken han ursprungligen
blef antagen.

Beträffande åter korpralerna, torde de på lämpliga vilkor böra på
frivillighetens väg rekryteras af befälet bland uttjente vicekorpraler samt
antagas på bestämda perioder (förslagsvis 5 år). Motsvarande indelt nummer
hålles vakant.

För båda korpralsgraderna böra, i den mån indelningsverkets tillgångar
det medgifva, aflöningsförmånerna väsentligen förbättras.

Korpral, som tjenat väl till viss ålder, bör dessutom tillförsäkras
anständig pension, möjligen i förening med vilkor om disponibilitet till
viss, ytterligare utsträckt ålder, för tjenstgöring under krig. I den mån
armén i sin helhet kan komma att föryngras, böra lämpliga korpralspensioner
med säkerhet kunna påräknas blifva tillgängliga af de medel,
öfver hvilka Vadstena krigsmanshuskassa förfogar.

Det återstår mig nu att framlägga de siffror, som skola visa möjligheten
af dessa förändringars genomförande under iakttagande af det
vigtiga vilkoret: »med för handen varande medel.»

Då indelningsverkets här föreslagna förändring icke blefve obligatorisk,
och man alltså ej kan förutse, i hvilken omfattning rust- och rotehållare
komme att af samma förändring begagna sig, kan icke heller en
tablå öfver förändringens verkliga finansiella resultat på förhand uppställas.
Emellertid — enär ingen rubbning uti bestående förhållanden är i fråga
med hänsyn till indelta arméns vare sig styrka, organisation, utbildning
eller öfningar — synes man kunna såsom en obestridlig utgångspunkt
uppställa den sats, att om förändringen, tillämpad på hela den indelta
armén, bevisligen kunde med för handen varande tillgångar genomföras,
blefve deraf en gifven följd, att förändringen, tillämpad pantlek, också
kunde genomföras med de tillgångar, den i hvarje fall sjelf beredde.

Under antagande således, att samtlige rust- och rotehållare funne
ändamålsenligt öfvergå till här föreslaget system för indelningsbesvärets
åtgörande, uppställas nedanstående beräkningar öfver den indelta arméns
i sådan händelse befintliga tillgångar och utgifter.

16

Motioner i Andra Kammaren, N:o 76.

Förslagsvis måste dock först de siffror angifvas och motiveras, på
hvilka beräkningarna grunda sig.

Beträffande törst rekryteringsperiodens längd, är gifvet, att på ju färre
år denna bestämmes, desto bättre vinnes det dubbla syftet att föryngra
armén och, framför allt, att af uttjente soldater sl-apa en fåltduglig reserv.
Å andra sidan kommer soldatens kortare tjenstetid att öka så väl rustoch
rotehållares rekryteringsbesvär som kostnaden för rekrytutbildning.
Rekryteringsperioder af 10 år synas med afseende härpå tills vidare
vara lämpliga.

Den till rust- och rotehållare utgående rekrytering spremien bör bestämmas
med hänsyn till så väl rekryteringsperiodens längd som storleken
af de löneförmåner, soldateno af statsmedel bekommer. Ju kortare tjenstetid,
desto högre premie. A andra sidan måste de bättre löneförmåner,
soldaten erhåller, underlätta hans anskaffande. En rekryteringspremie af
100 kronor för 10 års rekryteringsperiod, såsom här är antaget, synes
under inga förhållanden kunna vara för lågt beräknadt.

Att uppställa ett mera detaljerad! förslag till soldatens aflöning sförmåner
samt normen för dessa förmåners utgående under soldatens olika
utbildnings- och tjenstgöringsförhållanden, detta kan ske först efter den
grundligare utredning, som ifrågakommer, om förslaget principielt godkännes.
Enahanda är naturligtvis förhållandet med korpralsgradernasförbättrade
aflöningsförmåner. Följande siffror äro antagna att vara approximativt
lämpliga.

l:a och 2:a åren (med obegränsad tjenstgörings skvldighet

........................................................... kr. 150

3:e—10:e åren (30 dagars repititionsöfn. årligen » 100
» » för extra tjenstgöring (skolor, ut bildningskurser,

beställningsmän m. m.)
gratifikation efter tjenstgöringens längd,
förslagsvis 25 kr. för hvarje påbörjad må -

Soldats aflöningsförmåner:

nåd, dock maximum...

))

100

Vice korprals aflöningsförmåner:

Lön i nummer ...........................................................

Arfvode (för obegränsad tjenstgöringsskyldighet)

kr. 100
» 150

Motioner i Andra Kammaren, N:o 76.

17

Korprals aflöningsförmåner:

Lön (af vakant nummer).......................................... kr. 100

Arfvode (för obegränsad tjenstgöringsskyldighet) » 250

Såsom grund för de belopp, med hvilka rust- och rotehållare skulle
aflösa sin underhålls- och aflöningsskyldighet, har slutligen tagits de värden,
vexlande mellan 180 och 130 kronor, hvartill Kongl. Maj:t faststält indelningsbesväret
i och för beräkning af den lindring i samma besvär, som
af statsmagterna blifvit beslutad (svensk författningssamling 1885, n:o 32).
Medelvärdet är för rotar kr. 155: 85, för karlvakans vid rusthåll omkring
146 kronor.

Följande, på nu bestående förhållanden grundade, för beräkningen
erforderliga siffror angifvas härmed.

Verkligt besatta nummer vid indelta armén:

Infanteriet (43 bataljoner) korpraler ..........................................:.....	1,032
vice korpraler......................................	1,032
menige ...................................................	17,852	19,916
Kavalleriet (37 sqvadroner)
korpraler ...............................................	in
vice korpraler .......................................	111
menige ...................................................	3,004	3,226
o Årligen kommenderas till korpralsskolan:
vid hvarje infanteribataljon........................		8 man
alltså vid hela indelta infanteriet (8,43)	......... 344 »
vid hvarje sqvadron.....................................		1 »
alltså vid hela indelta kavalleriet ..........		37 »

Utaf menige, som förrätta kor pr alst jemt, beställningsmän in. m. erfordras

årligen i medeltal:

vid hvarje infanteribataljon.................................... 18 man

alltså vid hela indelta infanteriet (18,43)......... 774 »

vid hvarje sqvadron.............................................. 2 »

alltså vid hela indelta kavalleriet (2,37) ......... 74 »

Bih. till Riksd. Prot. 1890. 1 Sami 2 Afd. 2 Band. 11 Käft.

3

18

Motioner i Andra Kammaren, N:o 76.

Medeltalet åt indelta infanteriets l:a årsklass utgjorde för perioden
1881—1887 982 man. 2:a årsklassen, efter beräknad afgångsprocent, utgör
913 man.

Motsvarande årsklasser för indelta kavalleriet utgöra resp. 200 och
186 man.

Möteskostnaderna pr dag och man utgöra (högt beräknadt och allt
inbegripet):

vid infanteriet ............................................. 1 kr. 41,3 öre

» kavalleriet.............................................. 3 » 12 »

Beräknar man årsklassernas storlek med 10 års tjenstetid för nuvarande
effektiva nummer samt med iakttagande af den afgångsprocent,
som 1882 års landtförsvarskomité uppstält, erhåller man:

för indelta infanteriet, l:a årsklassen............ 2,200 man

» » » 2:a » 2,046 »

4,246 man

» » kavalleriet, l:a » 363 »

» » » 2:a » ...........- 337 »

700 man

På grund af nu meddelade siffror äro omstående kostnadsförslag
uppstälda.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 76,

19

Kostnadsförslag

för hela indelta infanteriet med 10 års tjenstetid.

Tillgångar:
Aflösniugsbelopp för 19,916 nummer............ .....................	3,104,000	—
1,032 korpralsarfvi iden å 120 kr.............................................	123,840	—
1,032 vice korprals-d:o » 60 » ........................,....................	61,920	—
Andel i mötesanslaget:
l:a årsklassen 982 man i 102 dagar
2:a » 913 » » 51 » 146,727 d. å 1,413 ...	207,325	2 5
Summa	3,497,085	25
Utgifter:
4,246 man (l:a och 2:a årsklasserna), lön å 150 kr..........	636,900	—
15,670 »- (3:e—10=6 » . » » 100 » .........	1,567,000	—
1,032 korpralsarfvoden » » 250 » .......	258,000	—
1,032 v. korpralsarfvoden » »150 » ......	154,800	—:
344 man i korpralsskolan » » 100 » .........	34,400	-;
774 beställningsmän m. m. » » 100 » .........	77,400	—
Möteskostnad:
l:a årsklassen 2,200 man i 102 dagar
2:a » 2,046 » » 51 » 328,746 d. å 1,413	464,518	10
Rekryteringspremie för 2,200 nummer å 100 kr................	220,000	—
Öfverskott..........................................................................................	84,067	15
Summa	3,497,085	25

20

Motioner i Andra Kammaren, N:o 76.

Kostnadsförslag

för hela indelta kavalleriet med 10 års tjenstetid.

Tillgångar:
Aflösningsbelopp för 3,226 nummer.........................................	471,830	—
111 korpralsarfvoden å 120 kr.................................................	13,320	TTT
111 vice korpralsarfvoden å 60 kr...........................................	6,660	—
Andel i mötesanslaget:
l:a årsklassen 200 man i 102 dagar
2:a » 186 » »102 » 39,372 dagar å 3,12	122,840	64
Brist .. ..............................................................................................	56,917	36
Summa	671,568	—
Utgifter:
700 man (l:a och 2:a årsklasserna), lön å 150 kr.............	105,000
2,526 » (3:e—10:e » ), » » 100 » ...........	252,600	_
111 korpralsarfvoden » » 250 » ............	27,750	—
111 vice korpralsarfvoden » » 150 » ...........	16,650	—
37 man i korpralsskolan » » 100 » ..........	3,700	—
74 beställningsmän m. in. » » 100 » ............	7,400	—
Möteskostnad:
l:a årsklassen 363 man i 102 dagar
2:a » 337 » »102 » 71,400 dagar å 3,1 a.	222,768	;.y —
Rekryteringspremie för 363 nummer å 100 kr...................	36,300	: -T-
Summa	671,568 |	—

21

Motioner i Andra Kammaren, N:o 76.

Den brist, som enligt förestående kostnadsförslag uppstår för kavalleriet
(c:a 57,000 kr.), blifver mer än betäckt genom det för infanteriet
befintliga öfverskottet (c:a 85,000 kr.)

Utesluter man från dessa beräkningar de regementen, som sakna
torp och hos hvilka intresset för här ifrågasatt systemförändring följaktligen
kan antagas vara mindre, så ställa sig kostnadsförslagen ännu gynsammare
för förändringen, enär, vid nämnda truppdelar, de indelningsbesväret
åsätta värdena tillhöra den lägsta klassen af sådana värden.

Den vinst i afseende på erhållande af en fullt utbildad reserv, som
vid 10 års tjenstetid uppkomme, skulle utgöra två årsklasser, derest medelåldern
vid antagandet fortfarande blefve omkring 20 år. Den stiger till
fyra årsklasser, i händelse Kongl. Maj:ts nu framlagda förslag till förändring
af värnpligtslagen vinner Riksdagens bifall.

På grund af hvad nu blifvit anfördt tillåter jag mig föreslå,

att Riksdagen i skrifvelse till Kongl. Maj:t hemställer,
det Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för
näst sammanträdande Riksdag framlägga förslag till förändrade
bestämmelser för indelta arméns rekrytering
och aflöning i det syfte, dels att rust- och rotehållare
må, med bibehållande af sin rekryteringsskyldighet, erhålla
rättighet att vid inträffande vakans aflösa sin
skyldighet att aflöna och underhålla den i resp. rusthåll-
(rote-) nummer insatte soldaten; och dels att korpraler
och vice korpraler anställas på nya och förbättrade
vilkor.

Stockholm den 25 januari 1890.

John Bratt.

Bill. till Biksd. Frot. 1890. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 11 Häft.

4