Motioner i Andra Kammaren, N:o 75

Motion 1893:75 Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, N:o 75.

5

N:o 75.

Af herr E. Fredholm i Saleby m. fl., om ändrad lydelse
af § 32 i reglementet för riksbanken.

Vid flera riksdagar hafva motioner väckts om sådan ändring i gällande
reglemente för riksbanken, att de så kallade afbetalningslånen må
amorteras med Vio i stället för 1/5 hvar sjette månad, och sålunda inbetalas
på fem i stället för på två och ett hälft år. Att denna motion
så ofta återkommit och vunnit så stort understöd, att den år efter år
med växande majoritet bifallits af Riksdagens Andra Kammare och vid
lagtima riksdagen 1892 vid den gemensamma voteringen afslogs med
endast 29 rösters öfvervigt, visar, enligt vår mening, det kända behofvet
af denna förändring.

Vi vilja här ej inlåta oss på, huruvida de så kallade afbetalningslånen
höra till de låneformer, som riksbanken företrädesvis bör erbjuda
den lånesökande allmänheten; men hvad vi deremot vilja betona är, att,
då en fond af tolf millioner kronor anslagits till dessa lån, Riksdagen
må tillse, att lånen må blifva låntagaren till största möjliga nytta.

Dessa afbetalningslån upptagas företrädesvis af handtverkare, arrendatorer
och mindre jordbrukare för anskaffande af inventarier, till
odlingar, jordförbättringar, nybyggnader och dylikt. Att under sådana
förhållanden amorteringstiden är för kort, är alldeles gifvet.. Låntagaren
måste å andra håll upplåna penningar till de höga amorteringarna eller
om de sedan, såsom ofta medgifves efter några afbetalningar, få lånet
höjdt till sitt ursprungliga belopp, så är detta att på omvägar hafva
lån på längre tid med allt för höga afbetalningar.

Det har framhållits emot förändringen svårigheten att för så lång
tid bestämma räntan. Denna synes oss lätt häfd genom införande af
ett stadgande om att räntan å dessa lån icke må vara oföränderlig

6 Motioner i Andra Kammaren, N:o 75.

under inbetalningstiden, utan må kunna höjas eller sänkas, och att denna
förändring icke må träda i kraft förrän vid tiden från den afbetalning,
som sker näst efter det förändringen blifvit af fullmägtige beslutad.
Om en låntagare vid verkställandet af hvarje amortering får å sitt qvitto
utsatt huru stort räntebelopp han vid nästa amortering har att erlägga,
synes oss detta vara undanröjdt.

Det har vidare framhållits, att denna föreslagna förändring skulle
gifva utsträckning åt det så kallade borgeussystemet. Hvad detta beträffar,
äro vi ingalunda blinda för de faror detsamma i många fall
medfört; men för huru mången driftig och företagsam person skulle ej
i och med detta systems afskaffande hvarje utväg till gagnande verksamhet
vara afskuren. För öfrigt torde kunna med skäl ifrågasättas,
om ej detta så kallade system skulle finna mindre näring, om låntagaren
för återbetalningen finge så lång tid på sig, att han kunnat bereda sig,
genom lånets rätta användande, ökade inkomster och af dessa verkställa
amorteringarna, i stället för att, såsom nu måste ske, å annat håll söka
lån mot borgen.

För att riksbankens och dess afdelningskontors styrelser må kunna
för längre tid kontrollera låntagares och löftesmäns vederhäftighet, är
lämpligt att bibehålla stadgandet om förnyadt vederhäftighetsbevis vid
hvarannan inbetalning.

Behofvet af denna förändring, hvilken gifvit sig till känna genom
missbelåtenhet öfver dessa låns nuvarande form, har också vitsordats af
flertalet af afdelningskontorens styrelser, hvilkas yttranden blifvit infordrade
under frågans föregående behandling, och att flertalet lånesökande önska
en sådan ändring, anse vi vara utom allt tvifvel. En och annan torde
dock finnas, som önskar lån å nuvarande amorteringstid.

Såväl den ene som den andre torde blifva tillfredsstäld, om ett
sådant stadgande infördes i reglementet, att fullmägtige skulle erhålla
rätt att bevilja afbetalningslån å såväl 21/2 som 5 års inbetalningstid.

På grund af det anförda tillåta vi oss föreslå,

att § 32 i reglementet för riksbanken måtte få
följande ändrade lydelse:

Mom. 1. Lika med nu varande lydelse.

Mom. 2. Lånen återbetalas medelst erläggande
hvar sjette månad efter utlåningen af eu tiondedel
utaf lånebeloppet jemte upplupen ränta, vid äfventyr,
om sådant försummas, att hela obetalda delen af lånet
varder till betalning förfallet.

7

Motioner i Andra Kammaren, N:o 75.

Lån kan äfven erhållas under enahanda vilkor
medelst erläggandet hvar sjette månad efter utlåningsdagen
af en femtedel af lånebeloppet jemte upplupen
ränta.

Mom. 3. Räntan å dessa lån är ej oföränderlig
under inbetalningstiden utan kan höjas eller sänkas,
hvilken förändring ej träder i kraft förrän vid tiden
för den afbetalning, som bör ske näst efter det ränteförändringen
blifvit af fullmägtige beslutad.

Mom. 4. Lån utlemnas ej å mindre belopp än
300 kronor.

Mom. 5. För lån utgifna mot borgen, åligger det
låntagaren att vid hvarannan afbetalningstid, om så
fordras, förete intyg om egen och löftesmäns fortfarande
vederhäftighet eller ock ställa ny säkerhet,
som godkännes, vid påföljd att eljest hela återstående
lånebeloppet anses förfallet.

Mom. 6. Öfriga bestämmelser, som för riksbankens
säkerhet kunna i afseende å denna lånegren anses erforderliga,
meddelas af fullmägtige.

Mom. 7. Inlemnas till hufvud- eller afdelningskontor
ansökningar om lån af detta slag å större
sammanlagdt belopp än tillgångarna medgifva, pröfvas
låneansökningarna i den ordning de ingått.

Om remiss till vederbörligt utskott anhålles, och torde utskottet
vidtaga de förändringar, som möjligen erfordras uti af oss föreslagna
lydelse af paragrafen, blott syftemålet vinnes.

Stockholm den 26 januari 1893.

E. Fredholm Carl Persson. A. Svenson,

i Saleby. Edum.

C. G. Bergendalil.

A. Johansson.

Joll. Jonson.