Motioner i Andra Kammaren, N:o 74

Motion 1896:74 Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, N:o 74.

5

,! M,;-,; ,iir;''.T!i>'' lii» ’l ilfi/i j) Mani: .1 t• t>.. >■

■ ;-|i ,1 jilmi: it ■»''j! • i:''M^.v »''t''■ t h-s;if ''''li.i.r/l ••»!«

i! ij,j; i j,-,\ • i■:j> ;;t ■■ n<i

/ ! ii ;,:n-''lo!> ii: '' --!!/;;‘ !lrt i.-! 1 • 11 >‘i:>:; .!''• ‘j>l!»• /;$J!

: ■•>.: . ••.!!. • •'' i,i< ■;<■. ■ ■ ;''*i! ''i-1,■''•{;;.* v-v jmi.vgtr.

!■,(. .A iiti t i ngibiö . j;> -i<i • •. • '' liv:'';

■,]i• ; i H:, ,”i ! roll )!•''''■ imi i;

* . / f » f . . * (. . , •. i . i

11 ;i ''■ (»/)»<).''/ *?•>?> ir.»o -r^iq;n r. : *

''-«i. • ''q f j i & rf m:M • ''i:■ ■ u/j

N:o 74.

•, : .y *] i»•: • {i: ■ . . v I V. *:»<i j f»''

Af herr J. JohailSSOIl från Stockholm, om nedsättning af stämpel ;

:h : af giften å spelkort.

. .VI M*i;‘i I

{ ,‘jjn''j '' 1‘j v i '', > • • ''• f •« j* * t-. • 11 j. j''v, i • •)fT*A •(»'')>! !J.'' "• J.\

Om ett riksdagsbeslut stadfästes på grund af tvenne beaktansvärda
syften: sedlighetens och statsinkomstens höjande, men det, omedelbarligen
efter beslutets trädande i kraft, visar sig, att såväl sedligheten
som statsinkomsten blir mindre än den var förut, så bör man
icke uppskjuta att ändra detta beslut af det skäl, att det är så nyligen
fattadt.

Den stämpelförhöjning å spelkort, som tillämpats under de trenne
sistförfluten åren, har, enligt de faktiska siffrorna och den allmänna
meningen, icke verkat godt, hvarken i sedlighetens intresse eller ur
ekonomisk synpunkt.

Fabrikspriset å svenska spelkort, exklusive stämpelafgiften, är
högst femtio öre per lek. Före 1871 var stämpelafgiften per spel om två
lekar 75 öre, derefter och intill 1893 1 krona 50 öre och för närvarande
3 kronor. Genom nu gällande orimligt höga stämpelafgift omöjliggöres
hardt när den inhemska fabrikationen, och följden har blifvit en oerhörd
smuggling, hvilken på samma gång den är en stöld från staten
icke fördyrar spelkorten och ej heller höjer sedligheten. Trots den
fördubblade stämpelafgift, som tillämpats från och med 1893, utgjorde
statsinkomsten för hvartdera året 1893—94 i medeltal endast 82,080
kronor, då årliga inkomsten under femårsperioden 1887—91, då stämpelafgiften
var dubbelt lägre, i medeltal utgjorde 119,016 kronor. Alltså
en minskad inkomst för åren 1893—94 af 73,872 kronor. 1895 års

6

Motioner i Andra Kammaren, N:o 74.

resultat, ännu ej kändt till siffran, emotses dock icke blifva bättre än
de tvenne nästföregående årens, och ändå öfvas kortspel minst lika
mycket för närvarande som under den ofvan åberopade femårsperioden,
hvadan man kan sluta sig till smugglingens omfång. Bruket af olagliga
utländska spelkort hörde icke till sällsyntheterna äfven då stämpelafgiften
var dubbelt lägre än för närvarande, men numera hör det till
ordningen för dagen. De täta och billiga trafikförbindelserna med ett
af våra närmaste grannland och det föga skrymmande godset underlätta
smugglingen, och det låga varuvärdet förringar, i händelse af
upptäckt, smugglarens risk. Han kan, genom dagliga öfverfarter och
medförande af blott några spel åt gången, rent af existera på denna
sedeslösa industri, och med visshet kan antagas, att han icke på svensk
botten saknar köpare för sin vara. Det olofliga tillvägagåendet blir än
mera beklagligt derigenom, att smugglingen, för att undgå tulltjenstemännens
uppmärksamhet, måste ske i liten skala för hvarje gång, och
sålunda desto flere personer och ju oftare frestas till denna öfverträdelse.

År nu kortspel osedligt, så lär väl sedligheten omkring raffellådan
och rouletten och vid begagnandet af alla andra spel, der det
gäller att vinna eller förlora penningar, icke vara större. Till försvar
för den nuvarande höga stämpelafgiften har man anfört, att »många
spelare genom skicklighet i sin konst vinna stora summor, Indika genom
stämpelafgift skulle blifva beskattade», men hvad betyder väl 75 öres
förhöjning i priset på eu kortlek gent emot de tusentals kronor, som
genom densammas begagnande kunna vinnas eller förloras på några
få timmar. Man har också sagt, att »genom billiga spelkort skulle
minderåriga barn vänja sig vid spel och blifva passionerade spelare,
innan de ännu uppnått myndighetsåldern». Detta är en bitter erfarenhet
för dem som gjort den, men, må man då mindre skylla på korten
än på naturanlag och uppfostran. För den verkliga spelpassionen, som
ingenting annat är än gissningen »udda eller jemt», äro dessutom
alla spelapparater umbärliga. Den passionen tager ut sin rätt i smyg
och inom slutna dörrar, i händelse alla spel om penningar lagligen
förbjudas.

Vill man emellertid hämma ett dubbelt ondt, den olagliga och
sedeslösa importen af utländska spelkort och den förlust, som derigenom
drabbar statsverket, torde säkraste medlet vara att ganska betydligt
sänka den nuvarande stämpelafgiften, hvilken, under de tre år
den existerat har förskaffat synnerligast det danska fabrikatet, vackert
och guldkantadt som det är, en stor marknad inom vårt land. Be -

7

Motioner i Andra Kammaren, N:o 74.

slutes således att sätta stämpelafgiften så låg, att smugglarens risk
blir större än hans vinst, så kommer hvarken statsverket eller sedligheten
att förlora derpå. På grund af det anförda vågar jag derför
hemställa,

att Riksdagen ville besluta, att den stämpelafgift
å spelkort, som enligt kongl. kungörelsen af den
7 oktober 1892 för närvarande utgör en krona och
femtio öre för hvarje kortlek, måtte nedsättas till
femtio öre för hvarje kortlek, och nedsättningen tilllämpas
från och med 1897 års början.

y.pv.iy.V\\,rtv \ ''V,.\ s,Vlv.-v.v> /raliiifiRiimirt1 Jl .0 rs&d ’* A.

Stockholm den 20 januari 1896.

Joll. Johansson

från Stockholm.

[;b dö • > i > < ■'' -