Motioner i Andra Kammaren, N:o 73 (Motion 1892:73 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren, N:o 73.

tydligt höjer anspråket på högre lön, vore det rigtigt, att dessa restskyldige
sjelfva fingo betala det besvär, de förorsaka, på det sätt, att, i likhet
med hvad för restlängd å kommunalutskylder finnes stadgadt, en provision
af tre procent å debiterade beloppet uttoges af den restskyldige;

hvarför jag vördsamt föreslår Riksdagen att i skrifvelse till Kongl.
Maj:t anhålla,

att tillägg göres i 11 § af Kongl. Maj:ts nådiga
förordning den 11 juli 1862 angående allmänt ordnande
af presterskapets inkomster, hvilket tillåter provisions
debiterande och uttagande hos den restskyldige.

Stockholm den 29 januari 1892.

Carl Hj. Wittsell.

N:o 73.

Af herr I. Lyttkens, om förändrade grunder för ordnandet af
undervisningen vid de allmänna läroverken m. m.

Under många riksdagar hafva förslag varit å bane till reformerande
af de allmänna läroverken. Många ändringar hafva ock vidtagits, men
den väntade tillfredsställelsen med nämnda läroverks organisation och
det för undervisningen behöfliga lugnet hafva dock uteblitvit. Orsaken
härtill har varit, att man sökt hjelpen icke så mycket i sjelfva organisationens
system som fastmera i dess detaljer.

De olägenheter, som vidlåda det nuvarande systemet, äro följande:

För det första saknas samband mellan de lägsta undervisningsanstalterna
eller folkskolorna och de allmänna läroverken. Den undervisning,
som meddelas i folkskolorna, är ordnad genom normalplanen

12 Motioner i Andra Kammaren, N:o 73.

af år 1889, men inträdesfordringarna till allmänna läroverken äro icke
bestämda så, att de passa till något stadium i folkskolan. Öfvergången
från folkskolan borde ske vid den ålder, då främmande språk lämpligast
inträda i undervisningen. Denna ålder kan enligt erfarenheten vid
läroverken antagas vara 10 år. På grund häraf bör andra klassens
kurs i normalplanen, litt. A, hvilken är beräknad att vara genomgången
vid nämnda ålder, sättas såsom inträdesfordran till allmänna läroverken.

Härigenom vinnes ock en annan fördel, nemligen att första klassen
vid allmänna läroverken kan indragas.

En annan olägenhet uti den nuvarande organisationen af allmänna
läroverken är den, att de ynglingar, som utgå efter aflagd studentexamen,
vanligen äro för gamla att egna sig åt praktiska yrken.
Visserligen kunna studierna afbrytas tidigare, men i så fall få de afgående
icke någon afslutad kurs, och i alla händelser icke någon kurs,
som passar för dem. Olägenheten har i sjelfva verket uppkommit
deraf, att förberedelsekurserna för de praktiska yrkena och för högskolorna
hafva blifvit allt för mycket förenade och sammanblandade.
Om särskilda skolor eller gymnasier anordnas för att meddela förberedelse
för högskolorna och dessa ordnas såsom öfverbyggnad på
de allmänna läroverken, kan kursen i dessa senare betydligt förkortas
och ordnas så, att den lämpar sig både för de praktiska yrkena och för
sådana tjenster i staten, som icke kräfva vetenskapliga studier. Genom
en dylik anordning ernås ock en stor besparing i kostnaderna för undervisningsväsendet,
emedan gymnasierna icke behöfva vara flera än fyra.

En tredje olägenhet har varit, att lärjungarne redan i tredje klassen
måste bestämma sig för sitt lefnadsyrke och med anledning deraf välja
bildningslinie. Denna olägenhet undvikes genom att ordna läroverken
med endast en linie så inrättad, att den fullt tillgodoser reala liniens
behof, men ändock gör det möjligt för lärjungarna att vid gymnasium
välja en linie med döda språk. Detta vinnes genom att ordna undervisningen
efter realämnenas behof, men bredvid dem upptaga latinet
under ett ringa antal timmar hela skolan igenom.

En ytterligare olägenhet, som har vidlådit den nuvarande organisationen,
har bestått uti mångläseriet med åtföljande öfveransträngning.
Denna olägenhet kan undvikas dels genom latintimmarnes inskränkning
till fyra i veckan, dels genom uteslutande af ett af de främmande lefvande
språken. Genom latinets inskränkning till fyra timmar och genom
det dermed följande borttagandet af latinska stilskrifningen från allmänna
läroverken blir studiet af detta ämne så begränsad!, att alla
mycket väl kunna hinna med det, utan att tiden för öfriga ämnen der -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 73.

igenom blir för mycket hopträngd, men genom att bibehålla så mycket
af undervisningen i latin, att den elementära grammatiska undervisningen
medhinnes, kan detta ämne fortsättas vid gymnasierna, utan att
lärjungarna der behöfva sysselsättas med sådana arbeten, som lämpligast
tillhöra barnaåren. Af de främmande språken äro tyska och
engelska i våra dagar fullt tillräckliga för att möjliggöra meddelelser
med utlandet så mycket, som kan vara behöfligt för flertalet, under det
att franskan mera kan anses såsom ett salongsspråk och specialspråk
för de få, som hafva direkta affärsförbindelser med Frankrike. Detta senare
språk kan derför lättare än de öfriga öfverlåtas till privat undervisning.

En annan olägenhet i vårt nuvarande undervisningssystem har
yppat sig deri, att öfvergången från de allmänna läroverken, med deras
långt utsträckta skotvång och deras genom alla klasser gående lexläsning
till universiteten med deras mera fria studier, är allt för hastig
och tvär. Följden har blifvit, att de första åren af studenternas tid
vid universiteten för ett allt för stort antal af dem bli af föga gagn,
emedan de icke förstå att rätt ordna sina studier. Denna olägenhet
undanrödjes bäst genom inrättande af särskilda förskolor eller gymnasier;
vid hvilka icke allenast omedelbar undervisning förekommer, utan äfven
ledning och kontroll af lärjungarnes sjelfstudier.

Det här nedan framstälda förslaget afser att undanrödja förenämnda
olägenheter, men komme, om det antages, att dessutom medföra åtskilliga
andra fördelar.

De fördelar, som ett dylikt skolsystem skulle medföra, äro i korthet
följande.

Genom anordnande af en enda linie vid alla läroverken i landsortstäderna
besparas eu mängd lärarekrafter.

Genom indragning af första klassen och båda afdelningarna af
sjunde klassen åstadkommas besparingar, som vida öfverstiga kostnaderna
för fyra gymnasier.

På grund af anordnandet af endast en linie behöfva lärjungarna
icke bestämma sig för sin lifsanställning, förr än de genomgått läroverket
i dess helhet.

Genom borttagande af sjunde klassen få lärjungarna två år tidigare
än nu utsluta studierna vid allmänna läroverken.

Genom minskning af latinets veckotimmar till fyra och genom
borttagandet af ett lefvande språk vinnes fullt tillräckligt utrymme för
de reala ämnena, minst lika mycket som på nuvarande reallinien.

Genom bestämmande af inträdes fordringarna till andra klassens

14 Motioner i Andra Kammaren, N:o 73.

kurs i folkskolans mest gynsamt ordnade skolform vinnes ett lämpligt
samband mellan folkskolan och allmänna läroverket, hvarigenom den
förra blir en lämplig förskola eller bottenskola för läroverken.

Genom att afsluta läroverkens kurs med sjette klassen kunna lärjungar,
som skola egna sig åt praktiska värf, få en afslutad bildningskurs,
och föregående afslutningskurser i 3:die eller 5:te klass blifva obehöfliga.

Gymnasierna komma att bilda en lämplig öfvergångsform mellan
allmänna läroverken och universiteten.

Genom de ökade kurserna vid gymnasierna, genom större valfrihet
i läroämnena och det ökade sjelfstudiet derstädes bli gymnasiernas
lärjungar bättre förberedda för högskolorna än vid de nuvarande läroverken.

På grund häraf hemställes,

A) att riksdagen måtte för sin del godkänna följande
allmänna grunder för ordnandet af undervisningen
vid allmänna läroverken och gymnasier:

1. De nuvarande allmänna högre och lägre femklassiga
läroverken anordnas samtliga till allmänna
läroverk med en enda linie och sex klasser.

2. Nuvarande första klassen indrages, likaså båda
afdelningarna af 7:de klassen.

3. Inträdesfordringarna till den blifvande lista
klassen ställas lika med kurserna efter genomgåendet
af 2:dra klassen i folkskolan enligt normalplanen litt. A.

4. Latin läses i samtliga klasserna 1—6 med
fyra timmar i veckan.

5. Af främmande lefvande språk läsas endast
tyska och engelska, af hvilka det tyska börjas i 2:dra
klassen, det engelska i 4:de.

Franska öfverlenmas åt privatundervisning.

6. Hufvudämnen blifva modersmålet, historia och
matematik, hvilka jemte tyska (eller, om lärjunge så
önskar, engelska) förekomma i skriftlig afgångspröfning.

7. I universitetsstäderna Upsala och Lund samt
i Stockholm och Göteborg upprättas gymnasier, hvilka
skola motsvara icke allenast nuvarande 7:de klassens
båda afdelningar i allmänna läroverken, utan äfven
preliminär- och kandidat-examina vid universiteten.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 73.

8. I dessa gymnasier tillkommer undervisning i
grekiska, hebreiska och franska samt i filosofi och
psykologi.

9 i Läroämnena i gymnasierna fördelas efter flera
olika linier med hänsyn till olika lefnadsanställningar,
t. ex. för prester, läkare, lärare, tekniker, militärer

o. s. v.

10. Gymnasialstudiet skall skilja sig ifrån undervisningen
i de allmänna läroverken genom ökadt utrymme
för sjelfstudium på samma gång som fortfarande
under ett mindre antal timmar dagligen (t. ex.
tre å fyra) lämpliga delar af lärokurserna meddelas
genom omedelbar undervisning.

11. Afgångsexamen från allmänna läroverken
bör berättiga till anställning vid sådana embeten och
tjenster, som icke fordra någon vetenskaplig utbildning,
t. ex. vid post, telegraf, jernväg, till länsman,
kronofogde m. fl. samt till inträde i lägre yrkesskolor,
såsom lägre tekniska skolor, skogsinstitut, folkskolelärareseminarier,
landtbruksskolor, krigsskolan och dermed
jemförliga.

12. Afgångsexamen från gymnasium bör motsvara
kandidat- och preliminär-examina och berättiga
till inträde vid universiteten, tekniska högskolan, högre
krigsskolan och dermed jemförliga.

B) att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl.
Maj:t begära, att ett fullständigt förslag till organisation
af allmänna läroverk och gymnasier i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med förestående grunder
måtte af sakkunniga personer utarbetas.

C) att, enär dessa förslag fordra en omfattande
utredning, Riksdagen måtte bevilja ett förslagsanslag
af tiotusen kronor till bestridande af kostnaderna för
nämnda utredning.

Stockholm i januari 1892.

/. Lyttkens.

,1 ''i • Il v .''I , l/l '' - >j - : I’ • '' I •

Motioner i Andra Kammaren, N:o 73.

Bilaga.

Utdrag äf normalplan för undervisningen i folkskolor
och småskolor, utgifven 1889.

Biblisk historia

i första årsklassen: berättelser ur gamla testamentet till konungatiden; i

andra årsklassen: återstående berättelser ur gamla testamentet
samt ur nya testamentet till apostlavalet.

Katekes

i första årsklassen: inledningen och första hufvudstycket till lagens
slutord;

i andra årsklassen: återstående delen af första hufvudstycket samt
första och andra artiklarne.

Med afseende på skriföfning ärna fördelas kursen sålunda:

I första och andra årsklasserna:

1. Rättskrifning: afskrifning af stycken i läseboken; afskrifning
af ord, som barnen få uppsöka i läseboken med hänsyn till någon viss
regel i rättskrifningsläran; skrifning efter diktamen.

I samband med rättskrifningsöfningarna må meddelas anvisningar
rörande de större skiljetecknens bruk.

2. Skrifning ur minnet af lättare korta stycken samt andra öfningar,
som kunna förbereda uppsatsskrifningen.

3. Välskrifning: mellanstil.

ii :, p . , *, , , , { . . f ,

Räkning

i första årsklassen: de fyra räknesätten i hela tal med öfningsoch
tillämpningsexempel, som omfatta högst fyrsiffriga tal, dock endast

Motioner i Andra Kammaren, N:o 73.

en- eller tvåsiffriga multiplikatorer och divisorer och äro inskränkta till
uppgifter, för hvilkas lösning endast ett räknesätt fordras;

i andra årsklassen: de fyra räknesätten i hela tal med öfnings- och
tillämpningsexempel inom större talområde, hvarvid äfven må förekomma
uppgifter, för hvilkas lösning fordras både addition och subtraktion;
allmänna bråks betydelse och beteckning med tillämpning på division
med rest.

Geografi

i första årsklassen: inledningskurs: en något utförligare framställning
af det egna landskapet; en allmän öfversigt af skandinaviska halföns
fysiska beskaffenhet till det omfång, som behöfves för angifvande
af de särskilda landskapens läge; en allmän öfversigt öfver verldsdelar
och verldshaf;

antingen de till Götaland eller de till Svealand och Norrland hörande
landskap;

i andra årsklassen: de svenska landskap, som icke blifvit genomgångna
i första årsklassen; öfversigt af Sveriges natur och folk; Norge
och Danmark.

Historia

i andra årsklassen: forntiden och medeltiden.

Naturkunnighet

i första årsklassen: inledning till djurläran, omfattande beskrifning
öfver lämpliga djurformer för kännedom om djurens allmännaste organförhållanden
och vigtigaste klasser; beskrifning af valda djurformer
samt derpå grundad redogörelse för däggdjurs- och fogelklassema jemte
dessa klassers vigtigaste ordningar;

i andra årsklassen: beskrifning af valda djurformer samt derpå
grundad redogörelse för djurrikets öfriga klasser utan indelning i ordningar;
inledning till växtläran, omfattande beskrifning af lämpliga växtformer
för kännedom om växtens yttre delar jemte härpå grundad
sammanfattning.

Bih. till Riksd. Prat. 1892. 1 Sami. 2 Aji. 2 Band. 14 Hiifl.