Motioner i Andra Kammaren, N:o 72

Motion 1893:72 Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, N:o 72.

1

N:o 72-

Af herr friherre W. G. VOI1 Schwerin, om ändring i gällande
grundlagsbestämmelser i afseende å tiden för lagtima
riksdags sammanträdande.

I många länder sammanträda parlamenten redan på hösten, under
hvilken tid det onekligen är lättare för en hel del personer att vara
hemifrån, än långt ut på våren och försommaren. I vårt land samlas
numera riksdagen den 15 januari hvarje år. Genom det allt större och
större antalet frågor, som komma under dess behandling, drager riksdagen
allt mer och mer ut på tiden, så att den nödgas vara samlad
långt ut på våren, under hvilken tid landtbrukare, affärsmän m. fl. hafva
sin brådaste tid.

Jag vill t. ex. framhålla, att maj månad är tiden för en massa revisioner,
bolagsstämmor, taxeringssammanträden m. m. Riksdagsmännen
försumma sina egna angelägenheter, och en brådska skapas i slutet af
riksdagen, som ibland är allt annat än nyttig för ärendenas behandling.

Riksdagen borde sammanträda redan den 1 november och torde den
då i regeln kunna afslutas före påsk.

Vidare borde den ajournera sig på ett par veckor vid jultiden, från
t. ex. den 20 december till den 10 januari, ty hvar och en vill naturligtvis
fira denna högtid hemma. Under tiden kunde en del kansliarbeten
m. in. likväl fortgå. Faktiskt tager sig nu redan nästan hela
riksdagen ett par veckors ledighet vid påsk.

Sedan numera norra stambanan är så godt som färdig, finnes väl
ingen riksdagsman, som icke kan nå sitt hem på ett par dagar, och sålunda
skulle en och hvar lätteligen kunna vara hemma öfver julen.

Bill. till Rilcad. Prof. 1893. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 13 Raft. (N:is 72—79.) 1

2

Motioner i Andra Kammaren, N:o 72.

Andra Kammarens ledamöter borde få reseersättning för ännu en
resa upp och ned från riksdagen, men deremot intet dagarfvode under
ajourneringen, hvadan ingen ökad kostnad torde uppstå för statsverket.

Klart är dock, att i sammanhang med ändringen af tiden för riksdagens
sammanträdande, måste en del andra dermed förknippade ändringar
i våra grundlagar företagas.

Huruvida det nuvarande budgetåret kan bibehållas, bör öfvervägas,
men kunde detta dock godt låta sig göra, om Riksdagen före jul sysselsatte
sig med lagfrågor och dylikt, som nu ofta afgöras i brådskan på
slutet. Budgeten kunde framläggas först senare, vid ungefär samma
tid som nu.

Jag tilltror mig dock icke att här föreslå alla nödiga ändringar,
i synnerhet som de nog ändå icke blefve uttömmande, utan har jag
derför trott, att konstitutionsutskottet, derest det finner min framställning
förtjena afseende, skulle vilja underkasta grundlagarne den för reformens
genomförande nödiga revisionen och framställa förslag till de
erforderliga ändringarna.

För den händelse emellertid, att detta tillvägagående skulle finnas
mindre lämpligt, har jag, ehuru reformens genomförande derigenom
komme att betydligt fördröjas, ansett mig böra alternativt föreslå en
skrifvelse till Kongl. Maj:t med anhållan om framläggande för Riksdagen
af ett förslag i den angifna rigtningen. Jag hemställer alltså,

att Riksdagen må antingen besluta sådan ändring
i våra nu gällande grundlagar, att tiden för lagtima
riksdags sammanträdande bestämmes till den 1 november
hvarje år, eller, om helgdag då inträffar, dagen derefter,
eller ock i skrifvelse anhålla, att Kongl. Maj:t
ville låta utarbeta och till Riksdagen inkomma med
förslag till sådan ändring af grundlagarne, som här
ofvan ifrågasattes.

Stockholm den 28 januari 1893.

Werner G. von Schwerin.