Motioner i Andra Kammaren, N:o 72

Motion 1892:72 Andra kammaren

10

Motioner i Andra Kammaren, N:o 72.

hjelpande emellan med ungefärligen detta belopp, och jag har derför
ansett min pligt bjuda att vördsamt hemställa,

att Riksdagen, för att möjliggöra afslutandet af
Skara domkyrkas restaurering, ville ytterligare dertill
anslå ett belopp af 75,000 kronor;

och anhåller jag vördsamt om denna motions remitterande till statsutskottet.

Stockholm den 26 januari 1892.

Axel Ryding.

N:o 72.

Af herr C. H. Wittsell, om tillägg till 11 § i förordningen angående
allmänt ordnande af pr ester skåpets inkomster den
11 juli 1862.

Sedan i flertalet af församlingarna ordnandet af presterskapets
löner i enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga förordning af den 11 juli
1862 blifvit verkstäldt, är församlingen enligt 11 § skyldig att uppbära
och redovisa dessa afgifter. Enligt samma § mom. 2 får restlängd upprättas,
hvars poster genom kronofogde på landet eller underexekutor i
stad skola indrifvas, men utan att någon uppbördsprovision den restskyldige
debiteras. Då det allt mera är vanligt, att fjerdingsmannatjensten
inom församlingarna utgöres af legda personer, hvilkas löner utgå
ur kommunalkassan, och det för fjerdingsmannen är ett tidsödande och
besvärligt arbete att gå omkring för att uppbära afgiften, som ej obe -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 73.

11

tydligt höjer anspråket på högre lön, vore det rigtigt, att dessa restskyldige
sjelfva fingo betala det besvär, de förorsaka, på det sätt, att, i likhet
med hvad för restlängd å kommunalutskylder finnes stadgadt, en provision
af tre procent å debiterade beloppet uttoges af den restskyldige;

hvarför jag vördsamt föreslår Riksdagen att i skrifvelse till Kongl.
Maj:t anhålla,

att tillägg göres i 11 § af Kongl. Maj:ts nådiga
förordning den 11 juli 1862 angående allmänt ordnande
af presterskapets inkomster, hvilket tillåter provisions
debiterande och uttagande hos den restskyldige.

Stockholm den 29 januari 1892.

Carl Hj. Wittsell.

N:o 73.

Af herr I. Lyttkens, om förändrade grunder för ordnandet af
undervisningen vid de allmänna läroverken m. m.

Under många riksdagar hafva förslag varit å bane till reformerande
af de allmänna läroverken. Många ändringar hafva ock vidtagits, men
den väntade tillfredsställelsen med nämnda läroverks organisation och
det för undervisningen behöfliga lugnet hafva dock uteblitvit. Orsaken
härtill har varit, att man sökt hjelpen icke så mycket i sjelfva organisationens
system som fastmera i dess detaljer.

De olägenheter, som vidlåda det nuvarande systemet, äro följande:

För det första saknas samband mellan de lägsta undervisningsanstalterna
eller folkskolorna och de allmänna läroverken. Den undervisning,
som meddelas i folkskolorna, är ordnad genom normalplanen