Motioner i Andra Kammaren N:o 71 (Motion 1893:71 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren N:o 71.

tarfvas, så ock nödiga arbetsredskap eller andra
lösören, dock ej öfver ett värde af etthundrafemtio
kronor. Lös pant må ej undantagas från utmätning
för den gäld, hvarför pantsättning skett.»

Om remsis till vederbörligt utskott anhålles.

Stockholm den 25 januari 1893.

Olof Olsson.

N:o 71.

Af herr O. A. Brodin, om beviljande af ett extra anslag å
15,000 kronor till vissa resestipendier.

Under 1887 års senare riksdag väckte undertecknad en motion
(n:o 56), till hvilken jag anhåller att få hänvisa, »att Riksdagen
måtte bevilja och ställa till Kong! Maj:ts förfogande ett extra anslag
af 15,000 kronor att utgå 1888 till 5 resestipendier för unge
män, som egnat sig åt handel och hvilka i aflägsnare länder önska
vidare utbilda sig i yrket».

I brist på utredning ansåg statsutskottet, till hvilken motionen
remitterats, sig icke ega anledning att förorda anslag särskildt och
uttryckligen till resestipendier, på sätt jag föreslagit.

Utskottet hemstälde likväl, att Riksdagen måtte för 1888 anvisa
ett extra anslag af 20,000 kronor att af Kong! Maj:t användas
för att åt alster af svensk industri och svenska näringar bereda afsättning
i främmande länder.

Under 1888 års riksdag väckte undertecknad en motion (n:o
143), till hvilken jag äfven anhåller få hänvisa, i lika syfte.

Motioner i Andra Kammaren N:o 71.

Statsutskottet ansåg sig icke kunna tillstyrka denna min motion,
emedan det tillstyrkt Kongl. Maj:ts förslag, »att ett anslag af 20,000
kronor anvisas att af Kongl. Maj:t användas för att åt alster af
svensk industri och svenska näringar bereda afsättning i främmande
länder».

Riksdagens beslut blef äfven i enlighet med statsutskottets
hemställan.

Detta beslut fattades efter votering i båda kamrarne. I Första
Kammaren med 56 ja mot 34 nej och i Andra Kammaren med 99
ja mot SO nej. Fn afsevärd minoritet röstade sålunda för min
motion, hvithet föranledde mig att under 1889 års riksdag ånyo
väcka eu motion (n:o 82), till hvilken jag äfven anhåller få hänvisa
och som åsyftade samma sak.

I denna motion försökte jag påvisa, att det vore ändamålsenligare
att använda anslag till stipendier, såsom jag föreslagit, än
att anslå betydliga belöp]) för att utsända tillfälliga reseagenter och
hvartill största delen af de medel, Riksdagen beviljat, begagnats.

Statsutskottet hemstälde, att Riksdagen skulle afslå denna min
motion och anvisa ett anslag af 20,000 kronor att af Kongl. Maj:t
användas för att åt alster af svensk industri och svenska näringar
bereda afsättning i främmande länder.

Statsutskottet motiverar sin hemställan om afslag å min
motion med bland annat följande: — — — — — — — — — —

»Departementschefen har vidare anfört, att styrelsen för
Sveriges allmänna exportförening till Kongl. Maj:t inkommit med
en framställning om vidtagande af vissa åtgärder i syfte att utbilda
agenter för befrämjande af vår export på utlandet, och att styrelsen
i sådant hänseende ifrågasatt, såsom en för utbildande af duglige
handels- eller exportagenter i utlandet synnerligen förmånlig
åtgärd, att stipendier måtte anslås åt unge män, som önskade att
i utlandet förvärfva sig erforderliga kunskaper i handelsyrket, men
att departementchefen, enär Kongl. Maj:t ansett nödigt, att närmare
utredning åstadkommes angående handelsundervisningens tillstånd i
vårt land samt om och i sådant fall Indika åtgärder tilläfventyrs
borde vidtagas för denna undervisnings höjande och förty anbefalt
verkställande af eu dylik utredning, liölle före, att med pröfningen
af frågan om beviljande af medel för det af exportföreningens styrelse
omförmälda ändamål borde anstå.»

Motioner i Andra Kammaren N:o TI: 17

Af Kong! Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen i år inhemtas,
att kongl. kommerskollegium erhöll uppdrag att verkställa
den omnämnda utredningen. Departementschefen anför nemligen,
under sjette hufvudtiteln sid 36:

»Sedan kommerskollegium, på grund af nådig remiss, i häröfver
afgifvet utlåtande tillstyrkt dels att, på sätt jemväl styrelsen
för exportföreningen föreslagit, en sakkunnig man skulle utsändas,
för att vid Europas och Nordamerikas förnämsta handelsskolor taga
kännedom om dessa läroverks organisation, lärokurser och om
undervisningens praktiska handhafvande vid dem, med skyldighet
för denne att derom till civildepartementet afgifva berättelse, dels
och att anslag af statsmedel måtte beredas för inrättande, i enlighet,
med af kollegium närmare afgifna bestämmelser, af resestipendier
åt unge män, som egnade sig åt köpmansyrket, föredrogs ärendet
inför Eders Kongl. Maj:t den 12 januari 1889 af dåvarande chefen
för civildepartementet, dervid Eders Kongl. Maj:t, som ansåg nödigt
att, innan ärendet till slutlig pröfning företoges, närmare utredning
åvägabringades angående handelsundervisningens tillstånd inom landet
samt om och i sådant fall hvilka åtgärder tilläfventyrs borde vidtagas
för denna undervisnings höjande, täcktes uppdraga åt kommerskollegium
att verkställa eu dylik utredning, och har kollegium
i underdånigt utlåtande af den 21 april 1891 framlagt den äskade
utredningen.»

På grund af utredningen för öfrigt, som vidare relateras i
fortsättning med föregående citerade, hemställer departementschefen,
att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen.

»att på extra stat för år 1894 anvisa ett anslag af 27,000
kronor, för att af Eders Kongl. Maj:t användas till understöd åt
Göteborgs handelsinstitut och grosshandelssocietetens i Stockholm
handelsskola, Frans Schartaus praktiska handelsinstitut».

»att jemväl för år 1894 på extra stat anvisa ett anslag af
20,000 kronor att af Eders Kongl. Maj:t användas för att åt alster
af svensk industri och svenska näringar bereda afsättning i främmande
länder.»

Departementschefen anser vidare, att något särskildt anslag till
resestipendier torde »åtminstone till en början icke behöfva af
Riksdagen äskas.»

Bih. till Riksd. Prot. 1893. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 12 Käft. 3

Motioner i Andra Kammaren N;o 71.

Då det är en känd sak att, förutom de elever, som genomgått
ofvannämnda handelsskolor, många andra finnas, som erhållit sin utbildning
i utländska handelsskolor eller såsom lärlingar hos utländska
handelshus, men dessa hafva den största svårighet att sedermera
erhålla platser, kan med skäl ifrågasättas, om det är klokt att uppmuntra
flere att inkomma på samma bana,

Såsom jag i mina anförda motioner framhållit, synes den
svenska industrien kunna, hvad tillverkningskostnad och qvalitet
beträffar, i många fall täfla med utlandet. Köpmän och agenter,
som kunna förmedla afsättningen till främmande länder, saknas
deremot, och blir derför den inhemska konkurrensen i många
brancher minerande. Det förefaller mig derför klokare och fördelaktigare,
att anslag först borde beviljas till resestipendier, så att
de, som redan inhemtat underbyggnad i handelskunskap, kunde
vidare få utbilda sig i utlandet, än att öka deras antal, som, under
nuvarande förhållanden hafva svårt att få lämpliga platser.

Svenska exportföreningen har visserligen utbetalt betydliga
belopp till agenter, men torde resultatet hittills icke motsvarat de
stora kostnaderna. Nämnda förening har jemväl på sista tiden
med stipendier understödt unge män, men detta i ringare omfattning
än önskligt varit.

Då såväl exportföreningen som kong! kommerskollegium
förordat nyttan af att resestipendier ansloges och min öfvertygelse
är, att ökad afsättning derigenom fortast befordras, tager jag mig
friheten vördsamt hemställa,

att Riksdagen måtte bevilja och ställa till Kong!
Maj:ts förfogande ett extra anslag af 15,000 kronor
att utgå 1894 till ^stipendier för unge män, som
egnat sig åt handel och hvilka i aflägsnare länder
önska vidare utbilda sig i yrket.

Stockholm den 26 januari 1893.

O. A. Brodin.

Stockholm 1893, Koeraners Boktryckeri.