Motioner i Andra Kammaren, N:o 70

Motion 1894:70 Andra kammaren

8

Motioner i Andra Kammaren, N:o 70.

N:o 70.

Af herr J. H. G. Fredholm, med anledning af Kongl. Maj:ts
i statsverkspropositionen framlagda förslag till oflöningsstat
för telegrafverket.

I Kongl. Maj:ts proposition angående statsverkets tillstånd och
behof har under sjunde hufvudtiteln blifvit framlagdt ett förslag till afaflöningsstat
för telegrafverket, som med 388,000 kr. öfverstiger nu utgående
belopp, beroende hufvudsakligen derpå, att i den nya staten blifvit
upptagna aflöningsbelopp, som för närvarande bestridas med telefonmedel.

Då afsigten med framläggandet af detta förslag är att för en längre
tid definitivt ordna telegrafverkets organisation, hvarför också anslaget
begärts på ordinarie stat, torde detta ärende få anses vara af den vigt och
beskaffenhet, att det bör underkastas den omsorgsfullaste granskning, innan
Riksdagen fattar sitt beslut.

Vid äfven en flygtigt tagen kännedom om förslaget kan man ej
undgå att finna, icke blott att telegrafverkets nu mot förr i så hög grad
utvidgade verksamhet klöfver flera nya tjenstebefattningar, utan äfven att
aflöningsbeloppen för åtskilliga förutvarande tjenstebefattningar blifvit i ej
oväsentlig grad höjda.

I aflöningsstaten för 1894 finnas upptagna endast 4 direktörer
med Kn hvardera å 4,000 kronor. Två af dessa hafva visserligen tillika
hyresersättningar, den ene i Stockholm med 1,000 kronor och den andre
i Göteborg med 600 kronor, hvarjemte den förre dessutom kommer i
åtnjutande af ett särskildt arfvode å 500 kronor. För dessa begge direktörer
har nu med ^beräkning af förenämnda hyresersättningar och arfvode

Motioner i Andra Kammaren, N:o 70.

9

föreslagits en lön af 5,500 kronor för hvardera förutom två ålderstillägg,
hvart och ett å 500 kronor. Huruvida dem tillika skola tillgodokomma
nu utgående sportler, finnes, så vidt jag vet, ej angifvet. I den 1887
utgifna aflönings- och pensionsstatistiken äro dessa sportler upptagna till
1,089 kronor för direktören i Stockholm och till 1,151 kronor för den i
Göteborg. Öfriga nu på stat upptagna direktörer jemte tvenne föreslagna
nya hafva ansetts böra hvardera hafva i lön 5,000 kronor i stället för
nu utgående 4,000 kronor.

Kommissarierna, till föreslaget antal 67, i stället för 66 i nu gällande
stat, hafva blifvit delade i 5 i stället för 3 löneklasser. Lägsta
lönegraden är bibehållen vid 2,400 kronor, under det att den högsta
lönegraden deremot är höjd från 3,000 till 3,600 kronor. Sammanlagda
aflöningsbeloppet för kommissarierna skulle enligt Kongl. Maj:ts förslag
uppgå till 192,000 kronor i stället för nu utgående 183,000 kronor.
Medelaflöningen för en kommissarie är sålunda höjd från 2,773 till
2,866 kronor.

Med afseende på assistenterna har ingen förändring i deras lönevilkor
blifvit föreslagen, och här är en vändpunkt i förslaget beträffande
löneförhöjningarna. Yisserligen hafva af de 329 telegrafister, som det
kongl. förslaget upptager mot nu befintliga 210, tjugu fått sin lön
höjd från 900 till 1,100 kronor, men så ha till motvigt deremot 86 nedflyttats
till en lönegrad af 700 kronor. Härigenom har medelaflöningen
för telegrafist erna blifvit nedsatt till 860 kronor i stället för att nu utgå
med ett för alla lika belopp af 900 kronor.

Af denna kortfattade granskning vill det synas framgå, som om
lönevilkoren enligt den nya staten skulle kunna ordnas på ett med den
nu gällande mera öfverensstämmande sätt till fromma för de svagast aflönade
tjenstemännen. Befarar man att derigenom öfverskrida den nu föreslagna
aflöningsstatens slutsumma, kunde man ju, för att undvika detta,
minska något på de högre satta lönerna. Måhända skulle för vinnandet
af bättre aflöning åt de lägst aflönade telegrafisterna äfven andra åtgärder
kunna vidtagas, såsom att, i likhet med hvad i förslaget redan skett, ytterligare
nedflytta några kommissariebefattningar i lägre stationsklass. Utan
att emellertid ingå i någon pröfning af sättet, hvarpå ändamålet att bereda
de svagast aflönade något bättre lönevilkor bäst bör kunna vinnas,
torde jag likväl kunna tillåta mig påstå, att detta ändamål i och för sig
är af beskaffenhet att böra på det högsta behjertas.

Bill. till Riksd. Brot. 1894. 1 Sand. 2 Afd. 2 Band. 10 Haft.

2

10

Motioner i Andra Kammaren, N:o 70.

Det vill nemligen synas mig, som man borde uppmärksamma, att
af telegrafisterna utgöres nästan hela antalet af qvinnor. Vid utgången af
år 1892 voro af 197 ordinarie telegrafister 189 qvinliga, och förutom
dessa voro ytterligare 321 qvinnor anstälda vid verket såsom extra ordinarie
telegrafister. De fordringar, som ställas på dessa qvinliga tjensteman,
äro icke små, ty förutom att hafva genomgått telegrafverkets läroanstalt
fordras derjemte att hafva genomgått ett sjuklassigt läroverk; och
för att blifva till ordinarie antagen kräfves än vidare ett mångårigt arbete
som extra ordinarie mot en aflöning af 600 kronor om året, hvartill lönen
under senare hälften af 1880-talet sänktes efter att förut hafva varit 800
kronor. Tillika torde ej böra förbises, att den högsta tjenstegrad en
qvinlig tjensteman inom telegrafverket kan uppnå är föreståndare för en
8:de klassens station, och aflöningen derför är enligt det nya förslaget
1,100 kronor med 3 ålderstillägg, hvardera å 100 kronor. I nämnda
tjenstegrad finnas likväl enligt förslaget endast 20 platser, eller 1 på
25 af vid verket anstälda qvinnor. Under sådana förhållanden måste det
utan tvifvel för en telegrafist blifva eu svår ekonomisk uppgift att lösa
att, utan andra tillgångar än lönen för sitt arbete, kunna existera på 700
kronor om året, i synnerhet i de större städerna med der rådande höga
lefnadskostnader, och några andra förtjenster än lönen torde de qvinliga
telegrafisterna svårligen kunna förskaffa sig, då deras tid i och för tjensten
dagligen tages i anspråk 6 å 7 timmar med en vid de större stationerna
mången gång ganska ansträngande tjenstgöring.

Med afseende på telefonstaten är att märka, att hela den vid telefonen
direkt arbetande personalen eller telefonisterna äro satta på extra
stat, hvadan de när som helst kunna afskedas. För större delen af denna
qvinliga personal utgår ersättningen för arbetet dels efter arfvode per
månad med 31 kr. 25 öre, dels per dag. Dessa telefonister hafva i regel
ingen utsigt till befordran inom verket, och tillika sätter den svaga aflöningen
dem ur stånd att af lönen afsätta något till framtida behof. Det
vill derför synas, som vore det icke blott ett billighets- utan ett rättfärdighetskraf
att söka bereda dem en något mera tryggad tillvaro, icke
allenast på det sätt, att man under tjenstetiden i förhållande till dennas
längd gifver dem eu ökad ersättning för arbetet i form af ålderstillägg,
utan äfven derigenom, att man låter dem komma i åtnjutande af någon
i förhållande till tjenstetidens längd afpassad gratifikation, om de efter
långvarig och trogen tjenst blifva nödsakade att afgå på grund af försvagad
helsa, hvilket ofta blir en följd af deras nervretande verksamhet.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 70. 11

Det är under förhoppning, att hvad jag nu i allra största korthet
tagit mig friheten påpeka, rörande behöflighoten af förbättrade existensvilkor
för telegrafverkets svagast aflönade qvinliga personal, måtte under
ärendets beredning inom utskottet blifva vederbörligen påaktadt, som jag
vågar hemställa:

att Riksdagen behagade besluta: att, om lägsta
lönegraden för ordinarie telegrafist icke anses kunna
bibehållas vid sitt nuvarande belopp (900 kronor),
denna lön dock icke må sättas lägre än den, som
Kongl. Maj:t funnit lämpligt föreslå för de på telegrafverkets
stat lägst aflönade vaktmästare, eller 800 kronor;
att åt de på extra stat upptagna telefonisterna
måtte beredas ålderstillägg att årligen utgå med 15
procent af lönen efter fem års tjenstgöring och sedermera
med ytterligare samma belopp efter hvarje full
tjenstgöringsperiod af fem år, samt tillika att telefonist,
som i följd af genom tjenstgöring försvagad helsa nödgas
från tjensten afgå, måtte i gratifikation beviljas
10 procent af hela den under tjenstetiden intjenade
lönen.

Stockholm den 26 januari 1894.

J. II. G. Fredholm.

Häri instämma:

A. Hedin.

Joll. Johansson,

Stockholm.

Joll. Nydahl.