Motioner i Andra Kammaren, N:o 70

Motion 1890:70 Andra kammaren

20

Motioner i Andra Kammaren, N:o 70.

HT:© 7©.

Af herr C. G. Bflise, angående ändring i 1Å § riksdagsordningen.

Då det för ett lands och folks utveckling är af stor betydelse, att
lagstiftningen håller jemna steg med folkupplysningen och det allmänna
rättsmedvetandet, synes mig ändring böra vidtagas i § 14 riksdagsordningen.
Konstitutionsutskottet har också vid 1889 års riksdag i sitt utlåtande
n:o 7 anfört:

»Utskottet vill icke bestrida, att hvarje på förmögenhetsförhållanden
fotad begränsning för utöfvande af medborgerliga rättigheter kan vara i
viss mån godtycklig, då den icke framgår ur någon allmängiltig princip,
hvarför utskottet icke heller kan påstå att just de nu gällande censusbestämmelserna
äro de enda rigtiga och med representationens ändamål
mest öfverensstämmande.»

Sålunda synes, att utskottet icke vill påstå de nu gällande valbestämmelserna
till riksdagsman i Andra Kammaren vara rigtiga eller med representationens
ändamål mest öfverensstämmande. Derom vittna ock de många
motioner, som blifvit väckta i afseende att få detta missförhållande rättadt.

Granskar man riksdagshandlingarne, så inhemtas deraf, att redan under
första perioden af vår nu gällande riksdagsordning förslag väcktes om
rösträttens utsträckning, samt att denna fråga sedan 1866 behandlats vid
nitton riksdagar (1888 fem motioner och 1889 åtta motioner), utan att
något resultat dermed vunnits. Följden har ock blifvit, att en stor del
af svenska folket med allvar börjat ropa på ändring af nämnda paragraf.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 71.

21

Att med varsamhet företaga ändringar i det bestående är en regel
som bör efterföljas, och inskränker jag mig nu till att vördsamt föreslå,

att § 14 riksdagsordningen må erhålla följande
lydelse:

Valrätt tillkommer inom den kommun, der han
bosatt är, en hvar i kommunens allmänna angelägenheter
röstberättigad man, hvilken antingen eger eller
med stadgad åborätt innehafver fast egendom på landet
eller i stad till ett taxeringsvärde af minst nio
hundra kronor, eller för lifstid eller för minst fem år
arrenderar jordbruksfastighet till taxeringsvärde ej understigande
femtusenfemhundra kronor eller ock erlägger
till staten bevillning för en till minst sjuhundra
kronor uppskattad årlig inkomst.

Om remiss till vederbörligt utskott anhålles.

Stockholm den 24 januari 1890.

C. G. Bruse.

W:« 71.

Af herr C. Gr. Bergeild«lhl, angående nedsättning i räntan
å lån från odling slånefonden.

Enär den af mig vid sistlidet års riksdag under n:o BO väckta motion
om nedsättning i räntan från 41/3 till 4 procent å lån, som utlemnas
ur fonden till understödjande af odling af sänka marker, ej vann Riksdagens
bifall, vågar jag återkomma med den till innevarande Riksdag.

Sedan densamma af mig förra året frainbars, har räntefoten ytterligare
nedgått, i det att statens B6/i0 procent obligationer, genom hvilkas