Motioner i Andra Kammaren, N:o 69

Motion 1896:69 Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, N:o 69.

13

N:o 69-

Af herr A. OlSSOIl i Ornakärr, angående uppbörd och redovisning
af lön till klockare.

Genom kongl. förordningen angående allmänt ordnande af klockares
löneinkomster, gifven den 2 november 1883, är stadgadt, att hvad utöfver
förmån och afkastning af på lön anslagen bostad och jord till klockares
aflöning erfordras, skall sättas och utgå i penningar, samt att den till
klockare i penningar utgående lön skall af församlingen sainmanskjutas
efter de grunder, som för kommunalutskylders utgörande i allmänhet äro
stadgade.

Deremot saknas föreskrift, huruvida det skall åligga kommunalstyrelsen
eller annan af församlingen utsedd myndighet att utdebitera, uppbära
och redovisa ifrågavarande afgifter, eller om det må ankomma på klockaren
att derom sjelf foga anstalt; och saknas derjemte föreskrift, huru förfaras
skall med indrifning af rester, som kunna uppstå. Förfaringssättet
i afseende härpå företer helt säkert åtskilliga olikheter i olika kommuner.
Penningafgifterna till klockaren lära nemligen upptagas än bland kommunalutskylderna,
än bland afgifterna till presterskapets aflöning och än
särskildt för sig, der icke debiteringen och uppbörden öfverlemnats åt
klockaren. 1 de fall, då icke kommunalnämnden, utan af församlingen utsedd
delegation ombesörjer denna angelägenhet, uppstår fråga om sättet
för indrifning af utestående rester. Om afgifterna ingå bland kommunalutskylderna,
kan restlängden med stöd af kommunallagens föreskrift aflemnas
för indrifning till ortens kronofogde eller vederbörande magistrat;
men när afgifterna till klockarens aflönande upptagas uti de längder, som
upprättas vare sig öfver prestlönemedlen eller särskildt för sig, har tvifvel

14

Motioner i Andra Kammarm, N:o 69.

uppstått, huruvida vederbörande utmätningsman eger befogenhet eller skyldighet
att omedelbarligen lemna handräckning äfven för klockarelönens
indrifning. Olika meningar härom hafva, efter hvad kändt är, gjort sig
gällande, och med skäl torde kunna ifrågasättas, huruvida en handräckningsåtgärd,
för detta ändamål lemnad, skall kunna, då allmän föreskrift
härom saknas, lagligen försvaras. År utdebiteringen och uppbörden öfverlemnad
åt klockaren att derom sjelf draga försorg, synes det vara ännu
mera i ögonen fallande, att eu af honom påkallad omedelbar handräckning
för resternas utfående måste vägras, hvadan klockaren då är hänvisad att
genom lagsökning vidtaga åtgärder för utfående af hvad honom tillkommer,
så vida han icke hellre vill helt och hållet eftergifva sin rätt.

En föreskrift i detta hänseende synes vara af omständigheterna påkallad,
och jag tillåter mig derför föreslå,

att Riksdagen måtte besluta, att till klockare i penningar
utgående lön skall af kommunalnämnden upptagas
och redovisas i sammanhang med de öfriga kommunalutskylderna.

Om remiss till vederbörligt utskott anhålles.

Stockholm den 25 januari 1896.

Anders Olsson.