Motioner i Andra Kammaren N\o 69

Motion 1893:69 Andra kammaren

10

Motioner i Andra Kammaren N\o 69.

central bank med ensam sedelutgifningsrätt, och ett praktiskt ordnadt
samarbete mellan riksbanken och de enskilda bankerna komme
till stånd. Då skulle helt säkert, i likhet med hvad äfven af 1889
års komité föreslagits, tio procent af bankens vinstandel vara mer
än nog att hålla bankens fonder i nivå med bankens utveckling i
öfrigt. Visserligen kräfver urtimans utomordentliga beslut, hvars
konseqvens vi nu få bära, äfven utomordentliga ekonomiska åtgärder;
men bättre vore dock enligt min åsigt, att genom omorganisation
af vårt bankväsende snarast möjligt göra riksbanken till en
inkomstkälla, som i mera väsentlig mån kunde fylla de ökade
statsbehof ven. Jag anser derför, att riksbanken fortfarande bör få
behålla hälften af sin vinst, och vågar jag således vördsamt föreslå,

att Riksdagen beslutar, att af riksbankens vinst
för år 1892 ena hälften eller i rundt tal 1,400,000
kronor öfverlemnas till statsverket och den andra
hälften bibehålies för bankens eget behof.

Stockholm den 26 januari 1893.

Nils Persson.

N:o

09.

Af herr N. Persson i Vadensjö, om skrifvelse till KongJ.

Maji med begäran om utredning i syfte af flottetablissementens
i Stockholm ock Karlskrona sammanslagning.

Enligt officiella handlingar utgöres Sveriges verkligen effektiva
flytande örlogsmateriel af tre sjögående pansarbåtar af »Sveas cert»,
af hvilka dock en ännu ofärdig, och 12 å 13 smärre minbåtar,
hvartill på sin höjd kunna såsom åtminstone under vissa förhållan -

Motioner i Andra Kammaren N:o 69.

11

den ännu användbara i andra rummet räknas fyra monitorer samt
några få opansrade kanonbåtar. Med hittills utgående anslag och
för närvarande rådande anordning kan dess värre denna för rikets
behof uppenbarligen alltför obetydliga och otillräckliga fartygsmateriel
ej väsentligt ökas, då hvad nytt, som omsider blir färdigt,
knappast förmår mer än ersätta hvad som föråldras; och skulle
äfven enligt Kong! Maj:ts förslag nybyggnadsanslaget höjas och,
genom att göras fast i stället för tillfälligt, lemna något större
valuta, kan det icke för ty aktas för säkert, att, om icke äfven andra
kraftiga åtgärder vidtagas, vår sjögående örlogsmateriel åtminstone
ej inom långa tider kommer att uppnå hvad vederbörande sakkunniga
myndigheter enstämmigt förklara vara af nöden, för att
flottan skall kunna uppfylla sitt närmast liggande ändamål att
åtminstone försvåra och fördröja landsättningen af en fiendtlig härsmagt.
För uppnående ju förr dess hellre af detta mål bör likväl
hvarje utväg, som utan folkets betungande är möjlig, anlitas, och
såsom en särdeles verksam sådan har jag tänkt mig möjligheten att
betydligt minska de så att säga »döda» utgifterna för sjöförsvaret
genom sammanslagning af våra nuvarande två örlogsflott- och varfsstationer.
Att Danmark med en ej högre sjöförs var sbudget än vår
dock har en vida starkare flotta, har just möjliggjorts af att man
der åtnöjer sig med ett flottetablissement och ej såsom hos oss fördubblar
varfs- och stationsomkostnaderna, det är flottans »döda»
utgifter. De förhållanden och skäl, som föranledde stora flottans
förläggande till Karlskrona, förefinnas ej längre eller hafva åtminstone
högst betydligt förlorat i vigt, men qvarstår deremot olägenheten
att nödgas uppoffra och binda medel och krafter på det nödtorftiga
värjandet af eu i öfrigt strategisk betydelse saknande plats. Hvad
åter Stockholms station angår, skulle dess sammanslagning med
hufvudstationen i Karlskrona eller bådas förläggande inom befästningarne
vid Oscar Fredriksborg medgifva en försäljning af för
handel och industri begärliga områden, hvilken, äfven med skälig
nedprutning af de pris, som beräknades af en motionär i Första
Kammaren vid sista urtima riksmöte, förvisso skulle ej blott betäcka
utgifterna för flyttningen utan derutöfver lemna ett ansenligt öfverskott
till påskyndad anskaffning eller komplettering med ens af den
fartygs- samt artilleri- och minmateriel, som för flottan är af nöden.

12

Motioner i Andra Kammaren N:o 70.

Att närmare ingå på enskildheter skulle vara gagnlöst, då
dessa endast kunna utredas af regeringen, men hoppas jag hafva
klargjort och motiverat hvad jag åsyftar och vågar derför härmed
vördsamt hemställa,

att Riksdagen behagar besluta aflåtande af underdånig
skrifvelse till Kong!. Maj:t med anhållan
om utredning af hvad som erfordras för sammanslagning
af de nuvarande flottetablissementen i
Stockholm och Karlskrona vare sig i eller vid
endera af dessa städer eller å annan derför lämplig
plats äfvensom af den årliga besparing i varfsoch
stationsutgifter, som deraf skulle följa.

Om remiss till vederbörligt utskott anhålles.

Stockholm den 26 januari 1893.

Nils Persson.

N:o 70.

Af herr O. Olsson i Stockholm, om ändrad lydelse af § 65
utsökningslagen.

Vid 1892 års riksdag väcktes af mig motion, som erhöll n:o
108, om ändring af 65 § af utsökningslagen, i syfte, att det i nämnda
lagrum stadgade skyddet mot hårdt förfarande vid utmätning
måtte erhålla en efter nuvarande förhållanden lämplig lydelse, men
denna motion blef, i enlighet med lagutskottets utlåtande n:o 46,
af Riksdagen icke bifallen.