Motioner i Andra Kammaren, N:o 69 (Motion 1872:69 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren, N:o 69.

N:o 69.

Af Herr J. W. Dahl: Angående anslag till en teknisk elementarskola
i Carlshamn.

Ingen lär kunna neka, att i vårt land sedan några årtionden tillbaka stora
uppoffringar gjorts för att befordra och sprida såväl vetenskaplig som allmän medborgerlig
bildning. Aldraminst kan detta förnekas af någon, som, vare sig af embetspligt
eller af intresse för själsodlingens fortskridande, på närmare håll betraktat
detta utvecklingsarbete och fått lära känna dess frukter. De frikostiga anslag,
som beviljas åt universitet, elementarläroverk, folkskolor, navigations- och landtbruksskolor
hafva gäldats genom öfverraskande snabb utveckling af vårt lands resurser
i många riktningar.

Med tacksamt och villigt erkännande häraf kan man likväl ej undgå att
med någon förundran anmärka, det hittills så föga blifvit jemförelsevis åtgjordt för
ett slag af undervisningsanstalter, som dock i andra kulturländer alltmera uppmärksammats,
och åt hvilka jag genom denna min motion skulle vilja vinna Riksdagens
välvilliga deltagande. Jag syftar nemligen härmed på tekniska elementarskolor,
hvilka blott i några få städer inom vårt land för närvarande kommit till
stånd. Hos vår näringsidkande befolkning saknas tyvärr ännu i allmänhet både
tillräcklig kännedom om våra naturprodukter och förmånligaste sätten att förvandla
dem till afsättliga varor på verldsmarknaden, och detta är så mycket mer att
beklaga, som vi i ganska ymnigt mått ega inom vårt eget område hufvudelementerna
för all industri. Jag tillåter mig härvid erinra om den i så många riktningar
hos vår landtbefolkning framträdande mekaniska fallenheten, förenad med
en hög grad af naturligt godt förstånd, och om man derjemte besinnar, hvilka
rikedomar ännu ligga gömda i våra berg och i våra vidsträckta skogar, hvilka
ofantliga krafter ännu oanvända rinna bort i våra strida forssar, så torde lätteligen
inses, af huru stor vigt det är att bland vår befolkning sprida kännedom af
naturvetenskaperna och deras användning. Om våra handtverkerier skola lyftas ur
sitt lägervall, om vår inhemska industri skall i sin utveckling kunna hålla någor -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 69.

lunda jemna steg med utlandets, så erfordras ovilkorligen ännu flera sådana undervisningsanstalter,
der icke blott de allmänna kunskaper stå att vinna, som för de
industriela yrkena äro behöfliga, i matematik, mekanik och mekanisk teknologi,
maskinarbete, fysik, kemi, språk, bokföring m. m., utan äfven genom linearritning,
frihandsteckning och modellering en odlad smak och sinne för formens
skönhet må kunna utvecklas.

I Malmö finnes en teknisk elementarskola sedan 1853, i Örebro, Norrköping
och Borås finnas dylika sedan 1856. Att detta antal är alltför ringa i ett land
så vidsträckt som vårt, torde en hvar lätteligen finna, äfvensom att dessa elementarskolor,
sålänge kommunikationerna ej hos oss hunnit någon stolle grad af utveckling,
måste hufvudsakligast gagna allenast den närmast omkringliggande landsorten.
Dessutom visar sig af de sednaste redogörelserna för de nämnda läroanstalternes
verksamhet, hvilka här blifvit mig tillgängliga, att de med hänseende till
lärjungarnes antal dels redan öfverskridit, dels hunnit mycket nära intill den gräns,
som uti de af Kongl. Maj:t för dem fastställda stadgarne blifvit för deras verksamhet
utstakad. Då nemligen der lärjungarnes antal begränsas till 50, så visar redogörelsen,
att under vårterminen 1871 i Örebro tekniska elementarskola funnits
43, i Borås 50, i Malmö 59 och i Norrköping under läsåret 74 lärjungar.

Är man nu ense om gagnet och värdet af tekniska insigter, och att näppeligen
statsmedel torde kunna bättre användas än för spridande af kunskaper bland
den näringsidkande befolkningen inom alla delar af vårt vidsträckta land, för att
såmedelst höja och lifva industrien, åstadkomma bättre produkter för billigare pris
och i allmänhet åt den obemedlade arbetaren genom ett grundkapital af kunskaper
och odlad smak öppna väg till bergning och välmåga; så vågar jag hysa någon
förhoppning om välvilligt behjertande för den allmänna syftningen af det förslag
jag nu går att väcka. Ehuru jag gerna, på de grunder jag tillåtit mig i korthet
andraga, skulle velat framträda såsom målsman för åtskilliga andra orters behof
af teknisk undervisning, kan jag, utan att vara dertill särskild! uppmanad, icke nu
våga sådant, enär å samhällenas egen sida kräfvas icke obetydliga uppoffringar,
utan jag måste för närvarande inskränka mig till den anhållan:

att Riksdagen, för att tillgodose behofvet i Blekinge af en
teknisk elementarskola, anslå, till inrättande af en sådan läroanstalt
i Carlshamn ett årligt belopp af tolf tusen (12,000)
riksdaler, i öfverensstämmelse med hvad förut blifvit af statsmedel
beviljadt åt de tekniska elementarskolorna i Malmö,
Norrköping, Örebro och Borås, och med liknande organisationsplan,
som för dessa blifvit af Kongl. Maj:t fastställd, samt
emot samma förbindelse å samhällets sida, som nämnde städer
sig iklädt.

På

Motioner i Andra Kammaren, N:o 70.

På samma gång jag vördsamt anhåller, att denna min motion måtte till
vederbörfigt Utskott varda remitterad, utbeder jag mig äfven att få inom kort
dit aflemna åtskilliga uppgifter, som ännu ej kommit mig tillhanda, men hvilka
torde för ärendets fullständigare belysning befinnas erforderliga.

Stockholm den 26 Januari 1872.

J. W. Dahl.

N:o 70.

Herr C. Magni: Angående nedsättning i den å statens jernväg ar
för gödningsämnen bestämda fraktafgift.

Det torde väl kunna få antagas såsom allmänt erkändt, att jordbruksnäringen är
en af vårt lands modernäringar, äfvensom att rika skördar medföra ett stort inflytande
på landets ekonomiska ställning. Ett bevis härpå finner man tydligen i den
förbättrade ställning, hvari såväl landet i allmänhet som den enskilde kommit genom
sista årets rika skörd. Således bör det med skäl erkännas vara en vigtig angelägenhet
för representationen att underlätta och uppmuntra den håg och sträfvan till
förbättring och utvidgning af jordbruket, som mer och mer visa sig.

Hvad som för närvarande är ett stort hinder och för den ort jag representerar
gör det nära omöjligt att uppbringa jordbruket till den afkastning, som vore
önsklig och möjlig, är brist på gödningsämnen, till följd af det höga pris derpå,
hvilket jordbruket i de magrare provinserna icke förmår bära, som alltid måste
blifva en följd af lång transport på jernväg under nuvarande fraktbestämmelser.

Ett undanrödjande af nämnda hinder skulle medföra en oskattbar fördel för
jordbrukets utveckling. Det skulle äfven bereda en stor fördel åt de orter, som
ega öfverflöd på gödningsämnen af mångfaldiga slag, genom att bereda en större
afsättning af desamma.

Bih. till Riksd. Brok 1872. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 6 Käft.