Motioner i Andra Kammaren, N:o 68

Motion 1890:64 Andra kammaren

8

Motioner i Andra Kammaren, N:o 68.

presterskapet icke anser med sin kallelse förenligt att i detta afseende
vidtaga några synnerligen kraftigt ingripande åtgärder, med mindre de
från högre ort blifva dertill uppfordrade — tager jag mig friheten föreslå,

att Riksdagen ville ingå till Kongl. Maj:t med
skrifvelse derom, att Kongl. Maj:t täcktes uppmana
alla statskyrkans prester att hvar och en hålla minst
ett nykterhetsföredrag i hvarje månad, helst å söndagseftermiddagar,
och detta icke uteslutande i kyrkorna,
utan der så ske kan äfven å andra lämpliga samlingslokaler
på olika ställen inom församlingarne.

Det utskott, som kommer att behandla denna motion, torde föreslå,
vid ärendets pröfning, nödiga ansedda ändringar i motionens syfte.

Stockholm den 24 januari 1890.

G. Jansson.

X:« 64.

Af herr J. Sllie(lI)Crg’, om efterskänkande af eller nedsättning
i den landtbrukaren G. M. Bergman i YUestad Bakersgård
afordrade betalning för IBaes Johanssons i Bossgärden
Vistorp återstående skuld till riksbanken.

Sedan hemmansegaren Klaes Johansson i Vistorp Bossgården den
12 september 1885 från riksbankens afdelningskontor i Göteborg utbekommit
ett afbetalningslån å 2,000 kronor samt lånet öfverflyttats på
afdelningskontoret i Jönköping, fordrade sistnämnda kontor — då vid

9

Motioner i Andra Kammaren, N:o 6d.

lånets omsättning antagligt vederhäftighetsbevis ej kunde lemnas för tvenne
af löftesmännen — ny borgen, hvadan en ny förbindelse å 1,600 kronor
utfärdades, försedd med borgen af C. F. Johansson i Möleberget, J. Neyman
i Vårskäl Nolgården, F. Hallén i Vistorp och Adam Johansson i
Lilla Boda, hvilken sistnämndes namn, på begäran af Adam Johansson,
tecknades af ena vittnet, landtbrukaren C. M. Bergman i Yllestad Bakersgård;
men som samma förbindelse, till följd af felaktighet i borgensmeningen,
icke blef antagen af afdelningskontoret, så omskrefs förbindelsen
alldeles ordagrant, blott med iakttagande af behörig rättelse i ordställningen
enligt kontorets anmärkning. Vittnet Bergman, som verkstälde
omskrifningen, tecknade då å nyo borgensmannen Adam Johanssons namn
å den renskrifna handlingen, på den grund att han förut efter erhållet
uppdrag skrifvit detsamma på den handling, som blifvit kasserad, å
hvilken handling Adam Johanssons namn nu öfverströks.

Som emellertid så väl låntagaren som öfrige borgensmännen blifvit
försatte i konkurs, lagsöktes Adam Johansson för skulden, men denne
behagade då uti afgifvcn förklaring neka för sitt namns teckning å den
renskrifna förbindelsen samt slutligen, efter målets förvisande till och
handläggning af domstol i orten, befria sig med ed från skuldens betalning,
hvarefter afdelningskontoret fordrade att vittnet Bergman skulle
gälda bankens fordran.

Bergman har också, utan att låta någon domstol pröfva och utlåta
sig om hans betalningsskyldighet, godvilligt utgifvit sin egen förbindelse
å återstående skuldbeloppet, som, efter utdelning i de öfrige gäldenärernas
konkursmassor, utgör 1,198 kronor 54 öre jemte ränta.

Då han — Bergman — emellertid tycker det vara hårdt och känbart
för sig att gälda en annans skuld blott för det han, i god tro och
efter erhållet löfte att skrifva Adam Johanssons namn, endast öfverflyttat
detta namn från en handling, som till följd af formfel ej blef antagen, ''
på en till lånebelopp och ansvarsförbindelse alldeles lika lydande men
renskrifven handling, samt banken, äfven om Adam Johansson blifvit
ålagd betalningsskyldighet, i allt fall icke kunnat utfå någon betalning
af Adam Johansson, enär denne under tiden förskingrat sin egendom och,
enligt bland handlingarne befintligt bevis, icke eger någon utmätningsbar
tillgång, så har Bergman hos mig på det enträgnaste anhållit, att jag
måtte draga detta ärende under Riksdagens pröfning, enär riksbankens
fullmägtige, hos hvilka hemställan om eftergift blifvit gjord, ansett sig
förhindrade att omedelbart deröfver besluta; och då jag ansett mig ej
Bih. till Riksd. Krok 1890. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 10 Haft. 2

10

Motioner i Andra Kammaren, N:o 65.

böra vägra denna Bergmans begäran, enär han är i orten och äfven af
mig känd såsom en utmärkt aktningsvärd och rättskaffens person, får
jag på anförda skäl och med åberopande af de ärendet rörande handlingar,
som torde genom bankofullmägtiges försorg från afdelningskontoret
i Jönköping infordras och bankoutskottet tillhandahållas, vördsamt
föreslå,

att Riksdagen måtte besluta, att den landtbrukaren
C. M. Bergman i Yllestad Bakersgård offordrade
betalning af Klaes Johanssons i Bossgården Vistorp
återstående skuld till riksbanken, 1,198 kronor 54
öre jemte ränta, måtte bemälde Bergman eftergifvas
eller åtminstone med 50 procent nedsättas.

Stockholm den 21 januari 1890.

J. Smedberg.

ST:o 65.

Af herr N. ÅkeSSOll, angående tillägg till 12 § af gällande bevillningsförordning.

Då stads- och landsförsamlingar, två eller flera, ofta utgöra ett
pastorat, och löneförmånerna vid sådant förhållande utgå till pastor sa
väl från land som stad, och då pastor i sålunda sammansatta församlingar
vanligen är boende i staden samt derstädes mantalsskrifven, så taxeras
han för hela lönen i staden, ehuru han, som nämndt är, kan uppbära
större delen deraf från församlingen; likaledes der flera landtförsamlingar
äro sammanslagna till ett pastorat, pastor kan bo i en mindre försam -