Motioner i Andra Kammaren N:o 67

Motion 1893:67 Andra kammaren

8

Motioner i Andra Kammaren N:o 67.

N:o 67.

Af herr N. Olsson i Ättersta, om beviljande af ett anslag
å 3,000 kronor till understöd åt mindre bemedlade
lärjungar vid vissa landtmannaskolor.

Under åberopande af de skäl, som anfördes i en af mig vid
förra årets riksdag under n:o 64 afgifven motion om anvisandet
af medel till stipendier åt mindre bemedlade elever vid rikets landtmannaskolor,
vågar jag härmed återkomma med samma framställning,
med den ändring likväl, att, då dessa skolors antal numera
uppgår till 14 med ett lärjungeantal af cirka 140 st., summan måtte
bestämmas till 3,000 kronor. Att landtmannaskolan, som på de
flesta ställen är förenad med folkhögskolan, hittills erhållit ett jemförelsevis
ringa antal lärjungar, beror till en icke oväsentlig del
derpå, att, då obemedlad lärjunge i folkhögskolan kan erhålla stipendium,
men denna hjelp icke kan erhållas i landtmannaskolan,
sådan lärjunge — af brist på medel — ofta blir utestängd från
den enligt min tanke minst lika vigtiga laiidtmannaskolan. För att
sålunda bereda likställighet åt desse, för samma lärjungar afsedda
skolor, vågar jag föreslå,

att Riksdagen ville till Kongl. Maj:ts förfogande
ställa ett förslagsanslag å 3,000 kronor, att tilldelas
mindre bemedlade lärjungar vid landtmannaskolor,
som åtnjuta understöd af statsmedel och

Motioner i Andra Kammaren N:o 68.

9

hvilkas ändamålsenliga verksamhet sålunda blifvit
erkänd, och torde det få öfverlemnas åt vederbörande
skolstyrelses ompröfvande att fördela
erhållet understöd.

Stockholm den 26 januari 1893.

Alls Olsson

från Södermanlands län.

N:o 68.

Af herr N. Persson i Vadens jo, angående användningen af
riksbankens vinst för år 1892.

Det har, som vi ju veta, under senaste tiden varit praxis att
af riksbankens vinst öfverlemna hälften till statsverket och bibehålla
den andra hälften för bankens egna ändamål; dock har, som
vi äfven veta, vid ett par tillfällen banken fått behålla hela sin vinst.
Följden har också blifvit den, att riksbankens fonder vuxit derhän,
att från den sidan sedt föga fattas för att riksbanken bör kunna
öfvertaga hela sedelutgifningen i riket och en centralbanks dermed
följande funktioner. 1889 års bankkomité anser femtio millioner
kronor som en tillräcklig grundfond för riksbanken, dock under
förutsättning af eu reservfond, som bör utgöra minst tjugufem procent
af grundfonden. Herr statsrådet och chefen för finansdepartementet
säger i sitt förslag till finansplan sistlidne urtima riksdag,
att en mindre procent af riksbankens vinst torde vara tillräcklig
för bankens egen räkning och att större delen således borde kunna
tagas i anspråk för statsverket.

Jag tror för min del detsamma, när nemligen vårt bankväsende
blifvit ordnadt på det sätt, att riksbanken blefve eu verklig
Bih. till Tlilisd. Prof. 1893. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 12 Höft. ‘2