Motioner i Andra Kammaren, N:o 67 (Motion 1892:67 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren, N:o 67.

N:o 67.

Af herr A. Hedin, om framläggande vid hvarje riksdags början
af fullständig redogörelse för de dispositioner, Kong!. Maj:t
under näst föregående år besluta å besparing ar ne.

Vid några föregående tillfällen har jag sökt fästa Riksdagens uppmärksamhet
å behofvet af en revision af bestämmelserna om Kongl. Maj:ts
rätt att förfoga öfver besparingarna. Senast har jag vid 1885 års riksdag
(motion i Andra Kammaren n:o 20) härom framstäf några påminnelser,
h vilka då medförde åtminstone den rättelsen (jemför statsutskottets memorial
n:o 6 och utlåtande n:o 53 vid 1885 års riksdag), att Kongl. Maj:t, som
från och med 1875 disponerat besparingar utan att dertill ega något bemyndigande,
sedermera årligen på statsutskottets hemställan auktoriserats att
öfver dem förfoga enligt de i rikets ständers skrifvelse den 12 maj 1841
angifna grunder. Till hvad jag förut i ämnet anfört tillåter jag mig att
lägga ytterligare ett par erinringar.

Det torde få anses sjelfkärt, att sedan Riksdagens sammanträden
blifvit årliga, med blott 7 till 8 månaders mellanskof, Kongl. Maj:t icke på
långt när i samma grad som på den tiden, då Riksdagen samlades blott hvart
tredje år eller ännu mera sällan, behöfver medel till sitt förfogande för
»sådana kostnader, som, vid staternes reglerande ej förutsedde, under tiden
mellan riksdagarne finnas nödvändige» (Rikets ständers skrifvelse till Kongl.
Maj:t den 6 oktober 1834). Redan häruti synes mig ligga giltig anledningtill
en undersökning, huru vida ej ifrågavarande dispositionsrätt bör inskränkas.

När man vidare ihågkommer, huru mängden och beloppen af budgetsanslag,
å hvilka besparingar uppkomma, tillväxt under det halfva sekel, som
förflutit, sedan dispositionsrätten öfver besparingarne af Riksdagen bestämdes,
ledes man till samma antagande.

Det är också bekant, att Riksdagen mer än en gång icke utan en
viss häpnad förnummit, hvilka summor hopats såsom besparingar.

12 Motioner i Andra Kammaren, N:o 67.

Trots dessa ymniga tillgångar har Kongl. Maj:t å ena sidan hvarken
låtsat om, att de »extra utgifts »-anslagen å hufvudtitlarne kunna undvaras,
ej heller upphört att i mycket stor skala anlita den aldrig af Riksdagen
uttryckligt gillade utvägen att äfven för ändamål, som icke blifvit af Riksdagen
pröfvade och godkända, anvisa medel under förskottstitel.

Det ena med det andra har medfört, att vid sidan af den utgiftsbudget,
som Riksdagen fastställer, uppkommit en annan mycket betydlig, af Riksdagen
icke pröfvad budget, å hvilken det mer än en gång händt att Kongl.
Maj:t anvisat medel till företag, som Riksdagen formligen ogillat och till
Indika den derför vägrat att anslå af Kongl. Makt begärda medel.

Det ligger i öppen dag, att härigenom så väl Riksdagens af rättigheten
att fastställa statsutgifterna beroende politiska magt lider afbräck som
ock slöseri med statens medel främjas.

Emellertid skall jag nu blott påyrka eu åtgärd, som åsyftar att sätta
Riksdagen och folket i tillfälle att öfvertyga sig om befogenheten af dessa
med flere synpunkter, som synas mig tala för eu icke obetydlig inskränkning
af Kongl. Maj:ts nuvarande dispositionsrätt öfver besparingarna, i det jag
föreslår,

att Riksdagen, vid förnyande för nästa statsregleringsperiod
af nuvarande bestämmelser om dispositionsrätten
öfver besparingarna, fäster det vilkor, att Kongl. Maj:t
vid nästa Riksdags början framlägger fullständig specifikation
öfver de af Kongl. Maj:t under de då senast
förflutna fem åren beslutade anvisningar å besparingarna.

Derefter torde detta slags redogörelse böra omfatta det näst föregående
året. Första gången åter synes den mig böra omfatta en följd af år, på
det att^ redan nästa års Riksdag må ega tillräckligt materiel för att undersöka
frågan om ofvan antydda revision.

Stockholm den 28 januari 1892.

* A. Hedin.

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1892.