Motioner i Andra Kammaren, N:o 67

Motion 1890:67 Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, N:o 67.

13

X:o 67.

Af herr J. BrOlllCG, angående ändring i 55 och 56 §§ utsökningslagen.

Under 1889 års riksdag väckte jag en motion, n:o 44, uti hvilken
fyra af kammarens ledamöter instämde, med förslag till ändringar i 55
och 56 §§ utsökningslagen den 10 augusti 1877, i syfte att klara, till
betalning förfallna förbindelser skulle vara utmätningsgilda, ändå att betalningsskyldighet
ej blifvit gäldenären ålagd, alldeles på samma sätt som
55 § föreskrifver för fordran, som enligt protokoll öfver offentlig auktion
härleder sig från inrop af lösegendom och är till betalning förfallen;
men lagutskottet i sitt utlåtande n:o 13 punkt 1 afstyrkte motionen.
Detta utskottets utlåtande godkändes af Första Kammaren, fastän äfven
der giltiga skäl för bifall till motionen anfördes, men Andra Kammaren
återförvisade ärandet till utskottet för förnyad behandling. Utskottet anförde
visst för sitt afstyrkande en ganska lång motivering, men som denna
hufvudsakligen bestod i samma anföranden, som särskilda utskottet vid
1877 års riksdag anförde emot en §, den 54:de, i det af Kong! Maj:t
framlagda förslaget rörande införande af en viss form af förbindelserna
eller s. k. exekutoriska urkunder, något som jag icke i min motion
föreslagit, så har jag icke kunnat öfvertygas om obehöfligheten af den
föreslagna ändringen.

De mot förslaget i Första Kammaren anförda skälen, att den form
af utmätning, som redan kan ske enligt 55 § »för en viss beskrifven
handling», nemligen auktionsprotokoll å försåld lösegendom, icke skulle
kunna med fördel vara tillämplig på till betalning förfallna förbindelser

14

Motioner i Andra Kammaren, N:o 67.

om dessa inrymdes och sålunda beskrefves i §:n, synes mig otroligt, och
då inga olägenheter hittills försports om det sätt, hvarpå utmätning för
fordran enligt auktionsprotokoll verkställes, är jag fullt öfvertygad, att
några olägenheter icke heller skola uppstå, om samma enkla och billiga
förfarande finge ega rum jemväl med andra fordringar. Om det, såsom
motståndarne till förslaget anfört, skulle i något fall visa sig vara förenadt
med svårighet att träffa gäldenären för att få hans godkännande af
skulden, innan utmätningen verkställes, så eger ju sökanden i sådant fall
vända sig till vederbörlig myndighet för erhållande af den dom, hvarför
utmätning kan ske enligt 5d § utsökningslagen.

I min motion under förra riksdagen anförde jag, huru kostsam och
besvärlig den väg är, som är utstakad för utsöknings- och utmätningsmål
i allmänhet, och beder nu få åberopa denna jemte mitt yttrande till
protokollet (intaget i Band. I häft. 13 sid. 19) såsom stöd för ändringen.
Till ytterligare stöd och bevis för nödvändigheten af den föreslagna ändringen
åberopar jag dessutom herrar Husbergs och Romans utmärkta
och för den föreslagna ändringen bevisande anförande till protokollet vid
frågans behandling i kamrarne förliden riksdag, den förres intaget i Band
I häft. 18 sid. 20 Andra Kammarens protokoll och den senares i Band I
häft. 12 sid. 13 af Första Kammarens protokoll.

Med stöd af hvad jag andragit och påvisat får jag föreslå,

att Riksdagen ville besluta följande ändringar i
55 och 56 §§ utsökningslagen, nemligen i

55 §.

För fordran, som grundar sig på Mar, till betalning
förfallen förbindelse, som ock fordran enligt protokoll
öfver offentlig auktion, hvilken härleder sig från
inrop af lösegendom och är till betalning förfallen,
må ock, ändå att betalningsskyldighet ej blifvit gäldenären
ålagd, utmätning ske, der gäldenären vid utmätningstillfället
utan jäf erkänner skulden; dock skall
utmätningsmannen, innan utmätningen verkställes, om
erkännandet taga skriftligt bevis, antingen af gäldenären
sjelf eller, om han ej kan skrifva eller vill
beviset meddela, af två ojäfvige män.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 67.

15

56 §.

Vill någon erhålla utmätning enligt 55 §, skall
skriftlig ansökan jemte originalfordringsbeviset, der utmätning
äskas på grund af sådant, och protokollet vid
auktionen eller utdrag deraf, om utmätning skall ske
på grund af dessa handlingar, till utmätningsmannen
aflemnas.

Om remiss till lagutskottet anhålles och hemställes tillika, att utskottet
ville, i fall min framställning der vinner bifall, vidtaga den redaktionsförändring,
som kan synas behöflig.

Stockholm den 24 januari 1890.

J. Bromée.

Häruti instämma:

J. A. Andreason. S. M. Olsson. Hans Andersson

i Bringåsen.

Magnus Andersson C. T. Lind J. P. Jansson.

från Elfsborgs län. från Bohus län.