Motioner i Andra Kammaren, N:o 63

Motion 1878:63 Andra kammaren

20

Motioner i Andra Kammaren, N:o 63.

JS:o 63

Af Herr L. J. Fahlander: Om anslag för utdikning af frostledande

trakter i Norrland.

Den del af Sverige, som benämnes Norrland och innefattar nära hälften
af riket i vidd, är, så vidt man afser annat än den förut kultiverade
kuststräckan, som genomskäres af allmänna vägen vid kustlandet, af rikets
öfriga invånare ännu föga känd och af många ansedd för ett obeboeligt,
land, en ödemark, och har derföre i många fall blifvit styfmoderligt behandlad.

Men att denna landsdel och dess resurser i många hänseenden icke
är af någon ringa vigt för fäderneslandet, om än här icke kan räknas lika
många tusen invånare på qvadratmilen, som i rikets södra provinser,
med uråldrig häfd, torde småningom börja inses af dem, som gifva akt
på förhållandena och icke låta sig af inrotade fördomar hindras från att
se dem.

Det är sant, att Norrland ännu ofta besväras af frostskador, men
detta har fordom äfven varit förhållandet i rikets öfriga delar, hvilka i
mån af odlingens framåtskridande mer och mer bekämpat och bekämpa
denna fiende i vårt fädernesland

Om man rätt ser saken an, är förhållandet detsamma i Norrland,
den yngsta bygden för landtbruket; derom vittnar temligen talande, att
Norrland, som 1867—69 förhärjades af svåra missväxter, Indika åbragte
inbyggarne en svår skuldsättning för lifsförnödenheter, under mellantiden
repat sig så, att dess invånare icke blott afbörda! sig denna stora skuld,
utan -äfven vunnit eu besparing, som tillåter dem att utan undsättnings -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 63.

21

understöd -bära följderna af den mast svåra missväxt, som i mannaminne,
under sistlidet år drabbat landet.

Men att det i Norrland går mera sakta med att undanrödja orsakerna
till dessa frostskador, kommer sig deraf, att de få arbetskrafterna och
medlen icke stå i något rimligt förhållande till dessa stora orsaker, obygderna.

Om fäderneslandet ville utjemna detta missförhållande medelst rikare
bidrag från det allmännas sida till afdikningar inom Norrland samt särdeles
i Vester- och Norrbotten förekommande stora vidder af frostledande
myrar, mossar, grunda dyn och träsk, i de flesta fall efter utdikning odlingsbara,
skulle detta land snart nog kunna föda en flerdubbel befolkning
och slutligen inom sig sjelft finna krafter och tillgång att fortsätta dessa
maktpåliggande företag.

Detta ändamål uppnås likväl icke på det sätt, som hittils användts
till den goda sakens befrämjande, då Riksdagens anslag till bidrag ''ut an
åtcrbetalningsskyldighet för afdikningar af frostledande trakter årligen inskränkts
till blott 80,000 kronor, de senare åren beräknade för hela riket,
deraf en försvinnande litenhet kommit de öfre norrländska länen till godo;
då likväl, enligt hvad vid förhandliugarne på sistlidet års landsting i Vesterbottens
län med bevis från Väg- och vattenbyggnads-styrelsen blilvit
styrkt, att under 5 års-perioden 1872—76 ansökningar om bidrag till
ifrågavarande arbetsföretag ensamt från Vesterbotten inkommit till nämnda
styrelse, omfattande ej mindre än eu kostnad af 494,368 kronor 50 öre,
och likväl afse dessa ansökningar veterligen en obetydlig del af hvad behofvet
trängande påkallar. Dervid utreddes jämväl, att, ehuru enligt länsstyrelsens
berättelse för 5 års-perioden 1871 — 75 beviljats 114,590 kronor
understöd till utdikningar, hvilket gör i medeltal 22,918 kronor årligen,
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen likväl varit tvungen att till länsstyrelsen,
just under samma landsting, återsända en massa äldre ansökningar (omkring
50 å 60 stycken) om enahanda bidrag, hufvudsakligen derföre, att till
ändamålet af Riksdagen anvisade medel icke medgifvit tilldelning af de äskade
bidragen — förhållandena torde vara enahanda i de ofri ga länen.

Nu då härtill kommer, att den hårda missväxt, som, efter hvad här
ofvan är sagdt, nu senast drabbat synnerligast Norrland och Wester-Dalarne.
beröfvar inbyggarne, särdeles den fattigare delen, tillfälle till arbetsförtjenst
och de följaktligen äro hemfallne till nöd och svår tunga för de bättre

22

Motioner i Andra Kammaren, N:o 64.

lottade och, der ännu ett svag&r skulle inträffa, ovilkorligen måste i annat
fall föranleda till behof af undsättning, vågar jag vördsamt föreslå,

att Riksdagen måtte bevilja ett anslag utan återbetalningsskyldighet
till utdikning af frostledande trakter, förhöjdt till
300,000 kronor.

Om remiss till Stats-Utskottet anhålles.

Stockholm den 22 Januari 1878.

L. J. Fahlander.

JSF:o m.

Af Herr A. P. Lind: Om afskaffande af civila, uniformer och biskopsskrud
av m. m.

Genom j införandet af nu gällande riksdagsordning har den grundsatsen
blifvit till sin giltighet faststäld, att alla samhällets medlemmar, utan
afseende på stånd eller klasser, skola hafva samma medborgerliga rättigheter
och skyldigheter. Ehuru till följd af särskilda förhållanden adeln och
presterskapet ännu äro vid åtskilliga privilegier bibehållna, kan det således
ej nu mera med något stöd af rättsanspråk blifva tal om några privilegierade
klasser i vårt land. Men ännu qvarstå från den gamla tiden åtskilliga
minnen af förhållanden, som nu ej längre finnas till eller åtrnin -