Motioner i Andra Kammaren, N:o 62 (Motion 1890:63 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren, N:o 62.

På grund af hvad jag sålunda haft äran anföra får jag vördsammast
föreslå,

att Riksdagen ville i skrifvelse till Kongl. Maj:t
anhålla om sådan ändring af kongliga förordningen
angående förbud mot lotterier den 6 augusti 1881
att, efter hos Konungens befallningshafvande skedd
ansökning, industrilotterier, under vissa, af Kongl. Maj:t
bestämda vilkor, må kunna i riket inrättas.

Om remiss till vederbörligt utskott anhålles.

Stockholm den 23 januari 1890.

Z. Larsson

från Upsala.

5T:o 63.

Af herr (x. JansSOll i Krakerud, angående skrifvelse till Kongl.
May.t med begäran om åläggande för statskyrkans prester
att hålla nykterhetsföredrag.

Hvarje verklig fosterlandsvän kan ej annat än glädjas öfver det
myckna arbete, som på senare tid blifvit utfördt i afsigt att inskränka
det skadliga bruket af rusgifvande drycker inom vårt land. Ty om
något är egnadt att undergräfva ett folks religion, moral och ekonomiska
välstånd, så måste det omåttliga bruket af spirituösa drycker så få anses.

Arbetet för nykterhet har likväl hittills bedrifvits mera energiskt af
enskilda medborgare, utan någon större uppmuntran från statens sida, om
man undantager några af Riksdagen beviljade anslag. Det är menniskokärleken,
som tagit arbetet om hand, och utan tvifvel är detta ett mycket
godt förhållande; ty menniskovännen, drifven af en inre upprigtig grund -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 63.

sats, skyr ej något hinder, som kommer i hans väg, hvadan hans arbete
också ofta krönes med framgång.

Men ett arbete för utbredandet af kännedomen om nykterhetens välsignelse
är ofta förbundet med uppoffringar, som för den enskilde blifva
alltför stora eller åtminstone betunga honom alltför mycket. Då frestelser
att öfverträda måttlighetens bud så ofta och mångenstädes möta den
svage och obepröfvade, är det behöfligt, att pligten och förmånerna af
afhållsamhet från rusgifvande drycker ofta och träget inskärpas. Detta
kan visserligen till någon grad ske genom spridandet af nykterhetsskrifter,
men det talade ordet har i de allra flesta fall visat sig kraftigast och lämpligast,
då man vill nå alla samhällsklasser. Hvad som derför egentligast
och bäst behöfves, det är lämpliga nykterhetsföredrag af derför passande
talare. Som dessa talare böra vara bildade och kunskapsrike män och
det derjemte är af vigt, att de ega en samhällsställning och ett anseende,
som kan skänka kraft åt deras ord, så inses lätt, att jemförelsevis få lämpliga
nykterhetstalare finnas att tillgå samt att det skall vara förbundet
med stora kostnader att underhålla äfven ett ganska ringa antal af sådane
talare.

I betraktande häraf synes det mig att rätt mycket borde kunna
vinnas för nykterhetens goda sak, om vårt lands presterskap toge verksam
del i detta så vigtiga arbete. Detta presterskap åtnjuter anseende
för kunskaper och intager en framskjuten samhällsställning. Till presten
blickar folket upp med förtroende och aktning samt, der han rätt sköter
sitt kall, jemväl med tillgifvenhet. Detta förtroende, denna aktning och
tillgifvenhet skulle ock i hög grad ökas, om presten mera verksamt ingrepe
i nykterhetsarbetet. Derjemte böra presterna, hvilka aflönas för att
de skola egna all sin tid åt arbetet på folkets förbättring i sedligt afseende
samt tillgodoseendet af dess religiösa behof, kunna verka såsom
nykterhetstalare utan någon särskild ersättning, och härigenom bereddes
nykterhetsarbetet och dess vänner en stor hjelp äfven i ekonomiskt afseende.

Då jag anser att det för vårt lands framtid, vårt folks framåtskridande
och det uppväxande slägtets välfärd är utomordentligt vigtigt, att
nykterhetsarbetet bedrifves rätt kraftigt, helst då bränvinskonsumtionen i
riket, enligt offentliga uppgifter, ännu uppgår till i medeltal circa 7 liter
pr person (kvinnor och barn inberäknade), och då jag, på samma gång
jag med glädje erkänner att många af vårt lands prester i detta afseende
redan verka till stor välsignelse, vågar påstå att det stora flertalet af

Motioner i Andra Kammaren, N:o 68.

presterskapet icke anser med sin kallelse förenligt att i detta afseende
vidtaga några synnerligen kraftigt ingripande åtgärder, med mindre de
från högre ort blifva dertill uppfordrade — tager jag mig friheten föreslå,

att Riksdagen ville ingå till Kongl. Maj:t med
skrifvelse derom, att Kongl. Maj:t täcktes uppmana
alla statskyrkans prester att hvar och en hålla minst
ett nykterhetsföredrag i hvarje månad, helst å söndagseftermiddagar,
och detta icke uteslutande i kyrkorna,
utan der så ske kan äfven å andra lämpliga samlingslokaler
på olika ställen inom församlingarne.

Det utskott, som kommer att behandla denna motion, torde föreslå,
vid ärendets pröfning, nödiga ansedda ändringar i motionens syfte.

Stockholm den 24 januari 1890.

G. Jansson.

X:« 64.

Af herr J. Sllie(lI)Crg’, om efterskänkande af eller nedsättning
i den landtbrukaren G. M. Bergman i YUestad Bakersgård
afordrade betalning för IBaes Johanssons i Bossgärden
Vistorp återstående skuld till riksbanken.

Sedan hemmansegaren Klaes Johansson i Vistorp Bossgården den
12 september 1885 från riksbankens afdelningskontor i Göteborg utbekommit
ett afbetalningslån å 2,000 kronor samt lånet öfverflyttats på
afdelningskontoret i Jönköping, fordrade sistnämnda kontor — då vid