Motioner i Andra Kammaren, N:o 62- (Motion 1890:62 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren, N:o 62-

Uf:o 02.

Af herr Z. LarSSOll från Upsala, om skrifvelse till Kongl.
Maj:t angående inrättande i riket af industrilotterier.

Med stöd af så väl förnyade och väl motiverade framställningar från
fabriks- och handtverksföreningen i den stad som jag har äran att inom
denna kammare representera, som och på grund af mångårig erfarenhet
och kännedom om förhållandena inom hemslöjds-, handtverks- och konstindustriens
verksamhetsområden, har jag funnit mig manad och pligtig
att genom denna motion hos Riksdagen göra framställning om inrättande
af industrilotterier inom alla län i riket; och far jag såsom närmare utredning
samt motivering häraf vördsamt anföra följande.

Såsom synnerligen tillfredsställande och för industrien uppmuntrande
företeelser måste med skäl betraktas de många och gagnerika tillfällen
till mera rationelt och konstnärligt utvecklad yrkesskicklighet, som numera
på så många ställen inom vårt älskade fosterland erbjudas, särskild!
hemslöjds-, handtverks- och konstindustriens kikare, genom den nästan
kostnadsfria undervisning, som meddelas uti de af staten samt kommunerna
inrättade och underhållna slöjdskolor och tekniska läroanstalter,
omfattande så väl lägre som högre undervisningskurser i många olika
kunskapsgren^'' och färdigheter, af den art att de ej allenast för det praktiska
lifvets allmänna förhållanden äro nyttiga och nödvändiga, utan äfven
särskild! egnade och afsedda för att understödja, fullända och till formen
förädla den mindre, eller handtverksindustriens alster, så att dessa i täflan
med den nu allt mera öfverväldigande utländska konkurrensen icke måtte

Motioner i Andra Kammaren, N:o 62.

vara densamma underlägsna, hvarken till qvalité, beskaffenhet i (ifrigt eller
konstnärlig fulländning.

Men äfven om dessa nödvändighetsvilkor för möjlighet till täflan med
den utländska industriens alster, inom denna branch, förefinnas, så egen
ändock den utländska en betydlig öfvervigt i fråga om prisbillighet genom
lättare tillgång till billigare rörelse- och förlagskapital, understöd af industrilotterier,
penningestarkare mellanhänder för slöjdalstrens förmedlande mellan
producenter och konsumenter, hvilka mellanhänder uppköpa, samla och i
större mängder på hvarje ställe inför den förbrukande allmänheten tillhandahålla
de industrialster, hvarom här är fråga.

Den idoge och skicklige handtverkaren varder, genom dessa sistnämnda
gynnsammare förhållanden, mera ostörd af tillfällig och ständigt återkommande
penningeförlägenhet, satt i tillfälle att oafbrutet begagna sin tid
till träget arbete, hvars resultat derigenom också blifva både bättre och
billigare, än om han nödgas förspilla en stor del af sin arbetstid för att
skaffa sig ett mera tillfälligt arbete, som dessutom måhända oftast är föga
lämpligt för den specialitet inom yrket, hvaruti han besitter den största
skickligheten och för hvilken hans naturliga begåfning samt håg och fallenhet
bäst egna sig.

Bland de medel som i utlandet anlitas, samt äfven inom vårt land
varit understundom medgifna för att främja här ifrågavarande goda ändamål,
titan att någon olägenhet deraf försports, och som jemväl visat sig
mycket verksamma för sitt ändamål, är industrilotterier, hvilka tillika, under
de lagbundna och fullständiga kontroller, hvarunder desamma inom vårt
land varit strida eller kunna ställas, knappast hafva någon af de olägenheter,
som i sedligt och ekonomiskt afseende vidlåda spel och lotterier i
allmänhet.

Vid dessa lotterier erhålla nemligen flertalet af dem, som deruti deltaga,
vinster af skäligt och reelt värde, hvaremot några svindlande och oskäligt
höga vinster i penningar, som kunna framlocka en skadlig spelpassion,
icke finnas eller hägrande ställas ens i den aflägsnaste utsigt, men deremot
ett godt och gagnande ändamål främjas, nemligen uppmuntran genom
ökade tillfällen till nyttigt arbete åt hundratals flitige och skicklige, men
obemedlade handtverksidkare samt tusentals arbetare med ännu sämre
ekonomiska vilkor, men som genom här föreslagna medel kunde sättas i
stånd att medelst eget arbete grundlägga en, visserligen anspråkslös, men likväl
betryggad existens.

Exemplen häraf lära lika litet i detta som i andra fall komma att

Motioner i Andra Kammaren, N:o 62.

visa sig utan verkan; hvarför det väl kan, på goda grunder antagas, att
dessa genom föredömet hafva till följd, att skaror af nyttige, idoge och
gode medborgare uppväxa och framträda äfven för tider, som stunda; hvaremot
arbetslösheten med den deraf förorsakade nödens demoraliserande
följder just bildar den mest närande jordmånen för allt det dåliga och
samhällsupplösande säde, som, ej minst i vår tid, så rikligen sprides och
lätteligen mognar till frukter, som benämnas: missnöje, klasshat och sociala
misshälligheter af flere slag, hvilkas skadliga verkningar kunna urarta till
verkliga vådor i så väl moraliskt som socialt hänseende, och i jemförelse
hvarmed den skuggrädsla för allmänhetens oförmåga att sansadt och utan
skada för sig sjelf begagna sig af ett ärligt och oskyldigt, inhemskt industrilotteri
är allenast en tom fantasibild, ehuru man vid föregående tillfällen
då frågan om industrilotterier varit under öfverläggning, ej sällan sökt med
ensidig ihärdighet gifva den en afgörande betydelse och vigt, och detta
fastän erfarenheten kan sägas hafva bevisat motsatsen.

Förtjent af uppmärksamhet är härvid äfven det förhållandet, att man
icke kan fördölja, än mindre förneka, att betydliga penningesummor, trots
vårt lagliga lotteriförbud, årligen löpa ur vårt land till främmande länders
industri- och andra lotterier, hvaraf vi naturligtvis då skörda allenast
de af dessa lotterier, som hos oss åro okontrollerade, uppkommande olägenheterna,
utan att åtnjuta någon enda af dess fördelar, och hvaraf yttersta
följden gifvetvis äfven varder den, att utländska industrien af oss direkt
med penningar understödjas och gynnas, och detta till ostridig skada för
vår egen industri; hvithet förhållande svårligen torde kunna påstås vara
ur någon synpunkt välbetänkt, rättvist eller klokt.

Beträffande den direkta vinsten, som af här ifrågavarande lotterier
möjligen uppstår, så skulle visserligen äfven denna kunna bäst gagna industrien
derigenom, att denna vinst användes till reseunderstöd åt deraf
mest förtjente unge industriidkare, hvilka önska att i utlandet förvärfva
sig ökad skicklighet och erfarenhet i sina yrken, samt till inköp af utmärktare
modeller, mönster, redskap och arbetsmaskiner m. m. men, ifall
sådant pröfvas lämpligare, må denna vinst användas antingen delvis eller
helt och hållet till några allmännare välgörenhetsinrättningar samt fördelningen
deraf, i sådant fall, bestämmas af Kongl. Maj:t.

Likaså torde de närmare bestämmelserna och vilkoren för samt kontrollen
öfver dessa lotterier böra öfverlemnas till Kongl. Maj:ts nådiga
pröfning och afgörande; hvarför något förslag till dylika bestämmelser
icke här framställes.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 62.

På grund af hvad jag sålunda haft äran anföra får jag vördsammast
föreslå,

att Riksdagen ville i skrifvelse till Kongl. Maj:t
anhålla om sådan ändring af kongliga förordningen
angående förbud mot lotterier den 6 augusti 1881
att, efter hos Konungens befallningshafvande skedd
ansökning, industrilotterier, under vissa, af Kongl. Maj:t
bestämda vilkor, må kunna i riket inrättas.

Om remiss till vederbörligt utskott anhålles.

Stockholm den 23 januari 1890.

Z. Larsson

från Upsala.

5T:o 63.

Af herr (x. JansSOll i Krakerud, angående skrifvelse till Kongl.
May.t med begäran om åläggande för statskyrkans prester
att hålla nykterhetsföredrag.

Hvarje verklig fosterlandsvän kan ej annat än glädjas öfver det
myckna arbete, som på senare tid blifvit utfördt i afsigt att inskränka
det skadliga bruket af rusgifvande drycker inom vårt land. Ty om
något är egnadt att undergräfva ett folks religion, moral och ekonomiska
välstånd, så måste det omåttliga bruket af spirituösa drycker så få anses.

Arbetet för nykterhet har likväl hittills bedrifvits mera energiskt af
enskilda medborgare, utan någon större uppmuntran från statens sida, om
man undantager några af Riksdagen beviljade anslag. Det är menniskokärleken,
som tagit arbetet om hand, och utan tvifvel är detta ett mycket
godt förhållande; ty menniskovännen, drifven af en inre upprigtig grund -