Motioner i Andra Kammaren, N:o 60

Motion 1875:60 Andra kammaren

kammare
Andra kammaren
riksdag
tvåkammaren
session
lagtima
Antal sidor
3

32

Motioner i Andra Kammaren, N:o 60.

N:o 60.

Af Herr J. Ander8S01l/mre Östergötlands län: Angående
medgifvande af skatt el''öp sr ätt till sådana kronohemman
som hlifvit från kungsgård eller annan Kronans
egendom lagligen af skilde.

Genom Kongl. Kungörelsen den 15 December 1848 liar försäljning af
kronohemman till skatte blifvit tillåten åt den, som derå innehar lagligen befästad
besittningsrätt eller pröfvas vara dertill berättigad utan föregången värdering
eller annan omgång än erläggande af den efter grundräntans kronovärde
bestämda köpeskilling. För befordrande af skatteköp utaf kronans under
åborätt upplåtna hemman och lägenheter, är genom Kongl. Cirlculärbrefvet
den 19 Augusti 1870 förordnadt, att förteckning öfver dylika hemman och lägenheter
skola hvart annat år upprättas, dels för att från predikstolarne i de
socknars kyrkor, der hemmanen eller lägenheterna äro belägna, uppläsas och
dels för att vid tingsställena anslås. Häraf kan ej gerna dragas annan slutsats
än den, att det skulle stå hvar och en kronohemmans åbo med lagligen
befästad besittningsrätt öppet att till skatta få lösa sitt sålunda åboende hemman,
så vida han i öfrigt pröfvades dertill berättigad, likasom att sådana skatteköp
borde, såsom förmånliga så väl för staten som för den enskilde, underlättas
och befrämjas. Att så emellertid för närvarande icke utan undantag är
förhållandet, tillåter jag mig att med ett enda exempel angifva.

Sedan åtskillige kronohemmans åboar inom Brunneby socken och Bobergs
härad af Östergötlands län ingått till vederbörande Kongl. Majrts Befallningshafvande
med ansökan att få till skatte lösa sina med stadgad åborätt iboende
hemman, utlät sig Kongl. Maj:ts Befallningshafvande genom särskilda resolutioner
den 30 Juli 1873, “att då till kungsgården lydande hemman icke finge,

emot

Motioner i Andra Kammaren.. N:o 60.

33

emot stadgande^ i § 77 af 1809 års Regeringsform, jemförd med Riksdagsbesluten
den 2 Maj 1810 § 13 och den 12 November samma år § 8, till skatte
försäljas samt ifrågavarande hemman voro belägna inom rågången af f. d.
kungsgården, nu indragna öfverstelöjtnantsbostället Kungs Norrby, från egorna
till hvilken kungsgård hemman jemväl egde rätt till skogsutsyning, funne Ivongl.
Maj:ts Befallningshafvande ansökningarne ej kunna bifallas.“

På häröfver af åboarne anförda besvär hos Kongl. Kammarkollegium,
afgaf denna myndighet den 20 November 1873 i hufvudsak följande utslag:
“att, som Kongl. Maj:t dels genom nådigt Bref den 8 November 1771 förordnat,
att ifrågavarande hemman borde af krono natur förblifva, dels ock meddelst
nådigt Bref den 23 Augusti 1792 ogillat åboarnes hos Kongl. Maj:t fullföljda
anspråk att fä hemmanen til! skatte lösa, funne Kollegium, vid sådant
förhållande och på de i öfverklagade resolutionerna anförde grunder icke skäl
att i samma resolutioner göra ändring/4 Efter häröfver fullföljda besvär, fann
Kongl. Maj:t ej skäl att i detta Kong], Kammarkollegii beslut göra ändring.

Häraf visar sig att det linnes fall då kronohemman» åboar ega fullkomlig
besittningsrätt till sina innehafvande kronohemman, men ändå icke få
tillgodonjuta den med 1848 års Kongl. Kungörelse afsedda lösningsrätt, ett
förhållande, som jag för min del anser böra närmare undersökas, för att, hvad
på Riksdagen ankommer, vinna, nödig rättelse, helst som det sannolikt inom
landet finnes fall, der liknande förhållande med här ofvan anförda, eger rum.
Jag ogillar ingalunda vederbörandes bär vid lag iakttagna försigtighet att, på
grund af bestämmelsen i Regeringsformens 77 §, icke utan Riksdagens samtycke
medgifva försäljning af ifrågavarande kronohemman, men det torde dock kunna
åtminstone ifrågasättas, huruvida numera, sedan hemmanen ej blott blifvit befriade
från alla till f. d. kungsgården Kungs-Norrby fordom åliggande tjenstbarheter
och o liera, utan äfven äro från samma f. d. kungsgård fullkomligt afsöndrade
samt i allo likställda med vanliga kronohemman, den åberopade grundlagsparagrafen
kan vara på berörda hemman fullt tillämplig. Vid sådant förhållande
och dä af motiven till de af Kongl. Kammarkollegium åberopade Kongl.
Brelven af den 8 November 1771 och den 23 Augusti 1792 tydligt visar sig,
att afsigten med dessa brefs då gjorda bestämmelser varit att åt dåvarande
kungsgården bevara de förmåner, densamma af hemmanen då egde, men meranämnde
f. d. kungsgård numera, sedan hemmanen äro af densamma helt och
hållet oberoende, hvarken kan draga nytta eller skada af antingen den ifrågasatta
försäljningen till skatte beviljas eller förhindras, sä vill det synas som Kammarkollegii
åberopade skäl i förevarande fall egde ännu mindre giltighet.

Då Kongl. Maj:t emellertid, på sätt förut är antydt, gillat sina underordnade
myndigheters förfarande i detta fall och sålunda icke utan Riksdagens
Bih. till RiTcsd. Prof. 1676. 1 Sami 2 Afd. 2 Band. 6 Höft. 5

34

Motioner i Andra Kammaren, N:o 61.

samtycke ansett sig böra tillåta försäljning till skatte af sådana kronohemman,
som, ehuru i öfrigt likställda med vänliga sådana, tillförne varit tjenstskyldige
till eller legat inom kungsgårds rågång, så tager jag mig friheten föreslå,

att Riksdagen förklarar sig medgifva, att äfven sådana
kronohemman, som förut varit någon kungsgård eller annan
Kronans egendom underlydande, men blifvit i laglig ordning
derifrån skilda, må kunna försäljas till skatte under
samma vilkor, som uti 1848 års Kongl. Kungörelse, rörande
ämnet, äro för vanliga kronohemman bestämda.

Om remiss till Stats-Utskottet anhålles.

Stockholm den 27 Januari 1875.

J. Andersson,

från Östergötland.

N:o fil.

Af Herr J. AndcrsSOll från Östergötlands län: Angående
bestämmande vid skeende ombyten af viss till- och,
afträde stid, för lärare och lärarinnor vid folk- och
småskolor.

Bland de flera brister, som en längre tids erfarenhet visat vidlåda vår
folkskolestadga, är äfven den, att ingen tid finnes bestämd för lärares och
lärarinnors tillträde till tjensten, hvarigenom mångfaldig oreda och olägenhet kan
förorsakas. Det händer nemligen ofta, att en lärare eller lärarinna söker och
vinner transport vid läteterminens början eller midt under terminen, flyttar

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket