Motioner i Andra Kammaren, N:o 58

Motion 1891:58 Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, N:o 58.

Il

S:o 58.

Af herr A. PettCFSSOIl i Österhanninge, om skrifvelse till Kongl.
Maj:t rörande folkskolelärares rätt att till skolrådet afgifva
yttranden i pedagogiska frågor.

Den svenska folkskolans lokalstyrelse utgöres, som bekant, af det
s. k. skolrådet, som närmast bär hennes ledning och vård uti sin hand.
Många och för skolans framgångsrika verksamhet vigtiga åligganden tillkomma
detsamma. Det har i allmänhet att tillse, det skolan fullgör sin pligt
att vara familjen, staten och kyrkan behjelplig i arbetet på det. uppväxande
slägtets uppfostran, och i dess nuvarande sammansättning bör
man ock hafva en säkerhet för, att dessa olika samfunds intressen blifva
tillgodosedda på ett sätt, som leder till det helas fromma och sunda utveckling.
Men för att kunna tillfredsställande fullgöra detta vigtiga värf
kräfves i åtskilliga fall fackkunskap. Så har t, ex. skolrådet att uppgöra
förslag till reglemente för skolorna, upprätta läroplan, fastställa läseöfning,
bestämma läroböcker, föreskrifva lärotider samt meddela nödiga
föreskrifter om ordning och tukt. Om man också har rättighet att förutsätta",
det skolrådets ordförande eger och att en eller annan af dess
ledamöter kan ega härför tillräcklig sakkännedom, så kan man å andra
sidan ej frånkänna lärarne sj elfva en sådan, hvartill kommer, att de bäst
äro bekanta med de förhållanden, hvarunder deras respektive skolor arbeta,
och böra i första hand få ögonen öppna för der förefintliga brister.
I många skoldistrikt underlåta väl icke heller skolråden att rådföra sig
med lärarepersonalen härutinnan, men icke alltid och allstädes torde detta
ske, hvarför det synes mig, som om genom en särskild föreskrift det
borde iberedas alla skoldistrikten i landet tillfälle att draga nytta af all

12 Motioner i Andra Kammaren, N:o 59.

den fackkunskap, som till äfventyra står hvart och ett till buds, och dymedelst
skolan utöfva den välsignelserika verksamhet ibland vårt folk,
som man har rätt att fordra i ersättning för de stora uppoffringar, som
göras för densamma af såväl staten som den enskilde samhällsmedlemmen.

Med anledning af hvad ofvan blifvit sagdt, får jag vördsamt föreslå,

att Riksdagen behagade till Kongl. Maj:t ingå med
underdånig skrifvelse, att Kongl. Maj:t täcktes för
Riksdagen framlägga förslag derom, att skolråden skola
vara förpligtigade att lemna den lärare eller lärarinna,
som förestår en skola, tillfälle att yttra sig i skolan
vidkommande pedagogiska frågor, och att en sådan
lärare eller lärarinna må ega rätt att till skolrådet göra
hemställan i dylika ärenden.

Stockholm den 26 januari 1891.

Ang. Pettersson,

fr. Stockholms län.

N:o 59.

Af herr J. Sjöberg, om ändring i 10 § af förordningen angående
lagfart å fång till fast egendom den 16 juni 1875.

7 § i kongl. förorduingen angående lagfart å fång till fast egendom
den 16 juni 1875 stadgar, att, när lagfart sökes, förre egarens laga
åtkomst skall styrkas och i protokollet tecknas, och att, innan förre egarens
åtkomst blifvit styrkt, den sökta lagfarten ej må, utom i vissa fall,
beviljas; och 10 § i samma förordning innehåller, att, derest lagfartsansökningen
förklarats hvilande tillföljd af hinder,hvarom i 7 § förmäles,kungörelse
derom skall af rätten utfärdas, om sökanden det önskar. Och varder