Motioner i Andra Kammaren, N:o 57 (Motion 1894:57 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren, N:o 57.

i''; II; v* i	f.i* rf 1- i»l. / M 1 * rit		silf i li/UrMi	, tii:‘!o» !i 1 ll’< >>	i t ’£ f 1 . T * > f >	u k!
ab r ni	ro- .:r-M mI	\|ö\|ff ,-Vi	.rf .1!'' .fdUylol	af, liir livsnöd !	»vi/
barn *i	tKiliJ r. Ms, ill s.f/fab		liv/; /: t:'' t ‘ * 1	► filtull:;-! i;	)U M
jliridib	!ifi! .iasjöd-islnägl	>i;*n t)	''a;[(•••''eif "iti	idil4) ;h	LHVjj »	■ fn:
-testad	bo ii''"!v	iomfffr	;1s»t afbila	[o-: fOyi » i	bni
.T''	»vt i'' i .4 vy jo: nagla; i	f ;-frrft	. >b /tf.	Min ''ijipn	iföl c	»‘ V-“
al» ti''1 i	//XI,! :!K.IX	. i uvi» j	lan-,-ti{/''. /osj.iij	i "rfi t''	o(}
< »o d	> ■ .; i lon< j/ \i	im f.	anas i mit . i;i•	; (Yl i\ . Tf•''.»]>Hl	j	t i H :
■in Ifefl	t »; ri >n f< uu x .tjui	ri {-liv''	1 i S lj1] f i ; ‘ .» i! f i	itc .
-fri C.v i : i	it rimegasfvfft;t	“vVvA	\ ''.\\\\ '' V\V)\ r -	hV-k 1 hIo>U. (	tall ki J
f*[ / »o<) J t	•..glitt Tf; ''-tö! ii-ai	f ; (t'' j- 1 )	>!• ^rf«j	■ bo HI jo DH‘1	i ■	D ‘ i *
	hik .i!,'',.,, •,	:j 1 io it		i i -!jö o it»; ty i j j H f;	- ,1»

N:o 57.

•i .i j!‘, i .j /fi (!•■''/i''U;.,• ■ violin-.: jJj• >i

i-.n ■ -■ ni ••ijMi*)''. t ■'' >•: • i: ■ ■ tvj i ■; t; i ’:!: 111; * * > f t >

Af herr A. F. Broström, om skrifvelse till Kongl. Maj:t med
begäran om revision i vissa delar af helsovårdsstadgan.

-•Tm;.’» > i B 7 k ''"■> .>! >. it i:'' (i * > * /!< i • *vof fr •• •'' f-Vfi Ii*''.J C» t J>*1 KV? i CT )h

f f? Mf M tW? ■ IT,i T ;»f*i •> i: I 1 t a !• H • \ f i C T \ -X i)<Vo j

Inom landets mindre städer förspöijes allmänt ett stort missnöje
med en del föreskrifter i den för samtliga rikets städer gällande
helsovårdsstadgan den 25 september 1874. Detta framgår
oförtydbart bland annat af de många klagomål, som tid efter annan
i besvärsväg dragits inför länsstyrelserna och Kongl. Maj:ts pröfning,
med afseende å tillämpningen af åtskilliga föreskrifter uti
ifrågavarande stadga.

Det lider intet tvifvel, att för en god sundhets- och helsovård
fordras bestämda föreskrifter och ett noggrant efterlefvande af desamma;
men deraf följer icke, enligt mitt förmenande, att dessa
föreskrifter i alla rikets städer ovilkorligen skola vara lika. Lokala
förhållanden, mer eller mindre tätbyggd stad eller del deraf, inverka
här betydligt.

Vid helsovårdsstadgans författande har uppenbarligen tagits
hänsyn, i första rummet, till förhållandet i de större städerna.
Stadgan har ock derför, med nödig hänsyn till dessa städers trånga
utrymme, stora hus med sina många invånare, fått en del stränga
stadgar, hvilka helt säkert icke betingats i afseende å de glest

12 Motioner i Andra Kammaren, N:o 57.

bebyggda småstäderna, hvilka i många fall likna större byar å
landet.

Med hänsyn till de lokala in. fl. förhållanden synes, som i de
glest bebyggda småstäderna — hvarest, delvis tillsammans med
handtverk eller köpenskap är förenadt trädgårdsskötsel, landtbruk
och ladugårdsskötsel — andra bestämmelser i vissa sundhetsafseenden
borde ega rum än de, helsovårdsstadgan föreskrifver.

De föreskrifter i helsovårdsstadgan, som mest besvära de
mindre städerna, äro bestämmelserna uti 17 § 2 mom. och 20 §
2 inom., att afträdesspillning samt svinmat, sopor och affall ur
hushållen skola mottagas i lätt flyttbara kärl. Gårdsegaren tillvaratager
i regel med omsorg dessa affallsämnen för att tillgodogöra
sig de samma för gödsling af trädgård eller jordbruk. Ändamålet
med helsovårdsstadgans föreskrift i fråga är att hindra, det orenlighet
nedtränger i marken eller flyter till gård, gata eller allmänt
ställe, eller att allmänheten eller närboende besväras af utdunstning
eller elak lukt.

Detta mål har på de flesta ställen i mindre städer lika fullkomligt
vunnits, men med större fördel för gårdsegarne, derigenom,
att tillvaratagandet af spillningen skett i murade och väl cementerade
gödselkammare, under vilkor att lämpliga ströämnen i tillräcklig
mängd tillhandahållits för spillningens täckande och gödselkammarens
fullständiga tömmande å bestämda tider.

Ett sådant förfarande har dock icke gillats af sundhetsinspektörerna,
utan åläggande skett om anordning med lösa kärl, enligt
stadgan, hvilket förorsakat stora kostnader och mycket besvär,
utan någon vinst i sanitärt hänseende.

I afseende å städernas bebyggande medgifver byggnadsstadgan
för rikets städer den 8 maj 1874, äfvensom Kong! Maj :ts nådiga brandordning
för rikets städer åt samma dag, att byggnadsstadga och brandordning
få för hvarje stad uppgöras att lända till efterrättelse,
sedan dylik stadga blifvit af Konungens befallningshafvande faststäld.

Jag anser, att om ett dylikt medgifvande gåfves de mindre
städerna, att i enahanda ordning, som är föreskrifven för byggnadsstadgas
antagande, få antaga helsovårdsstadga, skulle man få dylika
stadgar uppgjorda med hänsyn till för handen varande förhållanden;
och skulle dessa vara lika betryggande i sanitärt hänseende som den
nuvarande, men med betydligt mindre kostnad och besvär för gårdsegarne.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 57.

På grund af det anförda tillåter jag mig hemställa,

\ _

att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl.
Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes företaga
en revision af helsovårdsstadgans 17 och 20 §§
i sådan rigtning, att i de mindre glest bebyggda
städerna afträdesspillning och sådana ämnen, som
omnämnas i 20 § af helsovårdsstadgan, måtte
få mottagas i väl murade och cementerade gödselkamrar,
med vilkor att lämpliga ströämnen i
tillräcklig - mängd tillhandahållas för spillningens
täckande, i stället för denna spillnings mottagande
i lösa kärl; eller

medgifvande, att hvarje mindre stad, som vill
sig deraf begagna, efter sig företeende omständigheter
får i detta afseende, i vederbörlig ordning,
inkomma med förslag till stadga, hvilken
af Konungens befallningshafvande fastställes.

Stockholm den 27 januari 1894.

A. F. Broström.

Bih. till Riksd. Prot. 1894. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. Häft. 14.