Motioner i Andra Kammaren, N:o 57

Motion 1892:57 Andra kammaren

14

Motioner i Andra Kammaren, N:o 57.

N:o 57.

Af herrar Jons Bengtsson i Gullåkra och M. Dahn, om beviljande
af nytt anslag till landtmannaskolor samt om
förhöjning i nuvarande anslag till samma ändamål.

Enligt kongl. kungörelsen af den 13 juli 1887 angående landtmannaskolor
beviljas statsanslag åt sådana skolor med ett belopp af
4,000 kronor, ehvad bidrag inom orten tillskjutas eller icke, endast för
såvidt som af statsmedel understödd lägre landtbruksskola ej finnes
inom länet.

Finnes deremot lägre landtbruksskola i något län, måste landtmannaskolan
låta sig nöja med ett belopp af högst 3,000 kronor, och
detta mot vilkor att ett lika stort belopp, elevafgifterna inberäknade,
inom orten tillskjutes.

I sitt anförande till statsrådsprotokollet af den 12 januari 1887
framhåller dåvarande statsrådet och chefen för civildepartementet (se
sid. 27 i statsverkspropositionen till 1887 års majriksdag) landtbruksläroverkskomiténs
förslag om behofvet af nytt slag af lägre landtbruksläroverk,
nemligen s. k. landtmannaskolor, med uteslutande teoretisk
undervisning, särskild afpassad för den stora och för landets jordbruk
vigtiga klass af yrkesidkare, som utgöres af blifvande egare och
brukare af mindre landtegendomar. Statsrådet yttrar vidare (sid. 33 i
nämda statsverksproposition): »I hvilken form behofvet af lägre landtbruksundervisning
ter sig, synes det vara lika berättigad! till biträde
af staten, blott trygghet förefinnes att behofvet är verkligt och att
dess tillfredsställande bör kunna vinnas i den form som är ifrågasatt.»

Denna uppfattning af behofvet af olika slags lägre landtbruksläroverk
har Riksdagen godkänt, men ingalunda deras lika berättigande till biträde
af staten, i ty att under nuvarande förhållanden landtmannaskolan, ehuru
undervisningsanstalt för det ojemförligt stora flertalet af landets blifvande
jordbrukare, måste i så fall stå tillbaka för landtbruksskolan,

Motioner i Andra Kammaren, N:o 57.

15

som ju hufvudsakligen afser att utbilda rättare och fördrängar åt de
större jordbrukarne, att statsmedel till belopp af 4,000 kronor ej beviljas
landtmannaskola i det län, der landtbruksskola finnes, äfven om
behöfligheten af en landtmannaskola genom de inträdessökandes mängd
visar sig vara större än behofvet af den respektiva landtbruksskolan.
Då det emellertid väl ändå får anses ej mindre nödvändigt, att den
stora allmänheten af mindre jordbrukare blir satt i tillfälle att förvärfva
ökad insigt i vår modemärings handtering, än att duglige förmän stå
våra godsegare till buds, synes det som om den brydsamhet att upprätthålla
landtmannaskolan, som ofta ligger i svårigheten att skaffa
garantier för det erfordrade enskilda tillskottet, i så måtto borde kunna
undanrödjas, att staten, i likhet med hvad som eger rum med afseende
på landtbruksskolor, ansloge 4,000 kronor årligen, oberoende af tillskottet
från enskilda till en landtmannaskola inom hvarje län, helst i
förening med folkhögskola och som dess andra årskurs, eller att åtminstone,
då svårighet att åstadkomma det enskilda tillskottet utgör,
som sagdt är, det största bekymret, det inom orten tillskjutna beloppet,
elevafgifter inbegripna, bestämdes till endast hälften mot statsanslaget
och detta senare då till högst 4,000 kronor.

Vi våga derför föreslå,

att Riksdagen:

l:o) beviljar antingen ett anslag af 4,000 kronor
årligen till eu landtmannaskola inom hvarje län, som
vill inrätta en sådan, oberoende af såväl tillskott från
enskilda som om landtbruksskola finnes inom länet
eller ej — eller alternativt 4,000 kronor till en landtmannaskola
inom hvarje län, med vilkor att i de län,
der landtbruksskola finnes, ett tillskott, elevafgifterna
inberäknade, skall lemnas från orten, uppgående till
hälften mot statsanslaget, samt i fiffigt mot de vilkor,
som gälla om landtmannaskolor i allmänhet;

2:o) höjer det nuvarande anslaget till landtmannaskolor,
15,000 kronor, med ett belopp af 35,000 kronor
eller till 50,000 kronor.

Stockholm den 28 januari 1892.

Jöns Bengtsson.

M. Bolin.