Motioner i Andra Kammaren, N:o 55

Motion 1891:55 Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, N:o 55.

3

N:o 55.

Af'' herr 0. Andersson i Lyckorna, om helgonskyld eris reglering
eller afskaffande.

Vid 1887 års riksdagar väckte jag motion derom, att Riksdagen
måtte besluta att hos Kongl. Maj: t anhålla, att helgonsky Iden inom Lunds
stift och Halland finge uttaxeras af församlingarnes medlemmar efter do
grunder, som för kommunalutskylders utgörande i allmänhet vore stadgade,
äfven när helgonskylden skulle användas till kyrkotj en stens eller
till undervisningens behof. Det af Andra Kammaren tillsatta tillfälliga
utskott, som hade att öfver motionen afgifva yttrande, förklarade, att
helgonskylden dåmera, sedan nya grunder för de kommunala och kyrkliga
behofvens tillgodoseende blifvit stadgade och i hela Sverige, med
undantag blott för Lunds stift och Halland, utan inskränkning tillämpades,
icke vidare kunde anses behöflig och utan skada för vare sig kyrkan.eller
skolan kunde upphöra samt dessutom vore en beskatta i ngsform, hvilken
icke öfverensstämde med de grundsatser, som vunnit allmänt erkännande,
och derför måste anses obillig och orättvis, i följd hvaraf utskottet äfven
hyste den mening, att helgonskylden borde, så snart ske kunde, upphäfvas.
Något annat hinder ansåg utskottet derför ej förefinnas, än att en del af
klockarne vore tillförsäkrad att utbekomma helgonskylden in natura, hvarför
den helgonskyld, som sålunda utginge, borde bibehållas, till dess reglering
af sådan klockarelön vunnit tillämpning. Och hemstälde slutligen
utskottet, att Riksdagen måtte i skrifvelse anhålla, att Kongl. Maj:t ville
taga i öfvervägande, om icke den inom Lunds stift och Halland utgående
helgonskylden kunde upphöra att utgå. Andra Kammaren biföll utskottets

4

Motioner i Andra Kammaren N:o 55.

hemställan, men Första Kammaren förklarade, sedan dess tillfälliga utskott,
i afgifvet utlåtande ansett den verkstälda utredningen icke vara tillfyllestgörande,
sig icke kunna biträda Andra Kammarens beslut i fråga.

Derefter väckte herr L. Pålsson i Hemmesdynge vid 1889 års
riksdag motion om skrifvelse till Kong! Maj:t med begäran om framläggande
af förslag till helgonskyldens upphörande i vissa fall. Andra
Kammarens tillfälliga utskott hemstälde uti sitt vid sagda riksdag i anledning
deraf gifna utlåtande n:o 15, att Riksdagen måtte i skrifvelse till
Kong!. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t, ville taga i öfvervägande, huru vida
den i Lunds stift och Halland utgående helgonskyld, som icke användes
till presterskapets aflöning, må utan olägenhet kunna upphöra att utgå,
Denna hemställan blef den 13 mars 1889 utan diskussion bifallen af
Andra Kammaren. Men, efter det Första Kammarens tillfälliga utskott
förklarat sig finna den verkstälda utredningen lika litet som de upplysningar,
hvilka vid 1887 års riksdag i ämnet förekommo, vara af den
beskaffenhet, att derpå kunde grundas något omdöme om lämpligheten
af helgonskyldens bibehållande eller afskaffande, så vägrade Första Kammaren
alt biträda Andra Kammarens ifrågavarande beslut.

Sistlidna riksdag väcktes förslag i ämnet dels af ofvannämnde herr
Pålsson och dels af mig.

Med anledning af herr Pålssons motion hemstälde Andra Kammarens
tillfälliga utskott n:o 1 i utlåtandet n:o 9, att Riksdagen ville i
skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t ville låta verkställa
eu utredning rörande den i Lunds stift och Halland utgående helgonskylden
samt taga i öfvervägande, huru vida densamma, der den icke
användes till presterskapets aflöning, måtte utan olägenhet kunna upphöra
att utgå. Och denna hemställan bifölls af Andra Kammaren; men Första
Kammaren beslöt, att herr Pålssons motion icke skulle föranleda till någon
dess åtgärd.

I. den af mig väckta motionen hemstäldes, att Riksdagen måtte
ställa till Kongl. Maj ds förfogande ett visst penningebelopp, att i mån
utaf behof användas till anskaffande af utredning om lämpligheten af
helgonskyldens bibehållande eller afskaffande. Statsutskottet hemstälde i
dess utlåtande n:r 59, att min motion ej måtte till någon Riksdagens
åtgärd föranleda; och denna hemställan bifölls af Riksdagen.

Då jag fortfarande anser helgonskylden vara i hög grad orättvis
och olämplig, får jag härmed vördsamt föreslå,

^ att Riksdagen ville i skrifvelse till Kongl. Maj:t
anhålla, att Kongl. Maj:t ville låta verkställa en utred -

5

Motioner i Andra Kammaren, JS:o 56.

ning rörande den i Lunds stift och Halland utgående
helgonskylden samt taga i öfvervägande, om den icke
kunde upphöra att utgå.

Stockholm don 28 januari 1891.

Olof Andersson

från Kristanstads län.

N:o 56.

Al herr N. INilssOll i Skärhus, om utsträckning af den kommunala
rösträtten.

Den kommunala rösträttens på landet förändring derhän, att icke
hvarje beslut skulle kunna bestämmas af en eller ett par större röstegare,
har länge varit ett önskningsmål, ofta framhållet i Andra Kammaren,
hvarest framställningar derom alltid omfattats med välvilja, men som,
till följd af motstånd från medkammaren, aldrig föranledt någon åtgärd.

Ofvertygad om nödvändigheten af förändring uti föreskrifterna om
den kommunala rösträtten på landet, derest begreppet kommunal sjelfstyrelse,
som ligger till grund för kommunallagarne, skall blifva en verklighet,
tvekar jag icke att på de sakrika skäl, som lagutskottet uti sitt
betänkande n:o 39 under 1889 års riksdag framstält, å nyo framlägga den
motion jag under sistförflutna riksdag, under n:o 155, tog mig friheten
väcka, och som åt Riksdagens dåvarande Andra Kammare, trots lagutskottets
afstyrkande utlåtande, utan votering antogs.

Jag vågar derför vördsamt föreslå,

att Riksdagen för sin del ville besluta, att § 11 i
kongl. förordningen om kommunalstyrelse på landet den