Motioner i Andra Kammaren, N:o 54

Motion 1896:54 Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, N:o 54.

9

N:o 54.

Af herr J. Broineé, angående ersättning till länsmannen N. M.

H. Sunding för mistad åklagareandel.

Vid 1892 års lagtima riksdag väckte herr Gunnar Eriksson i
Mörviken inom Andra Kammaren en motion, uti hvilken herr Nordin i
Hammerdal och jag instämde och hvari hemstäldes, att Riksdagen måtte
besluta, att till länsmannen N. M. H. Sunding i Alsen såsom vederlagför
de honom frångångna åklagareandelar — utgörande enligt Oflfordals
häradsrätts utslag den 10 oktober 1890 i mål emellan honom och
Storbritanniske undersåten Lewis Miller 37,621 kronor 33 öre — bevilja
ett belopp af 5,000 kronor att till Sunding utbetalas på tid och sätt,
som statsutskottet funne lämpligt föreslå.

Den närmare motiveringen till denna framställning synes i motionen
n:o 140 inom Andra Kammaren för sagda riksdag, till hvilken jag,
för undvikande af onödig vidlyftighet, tager mig friheten hänvisa.

Under förlidet års riksdag väcktes inom Första Kammaren motion
(n:o 34) af herr Curry Treffenberg, att Riksdagen måtte besluta att till
länsmannen i Neder-Kalix distrikt C. G. Svenonius såsom godtgörelse
för honom frångångna åklagareandelar i mål emellan honom och
Edmund Gilis Loder bevilja ett belopp af 5,000 kronor. Denna framställning
blef af Riksdagen bifallen. Då nu länsmannen Sundings beslagsmål
mot Storbritanniske undersåten Lewis Miller i Trångsviken är af
samma natur och beskaffenhet som det af länsmannen Svenonius mot
Edmund Gilis Loder verkstälda och har, fastän af något mindre storlek,
förorsakat Sunding mycket stora kostnader och obehag, vågar jag hoppas
att Riksdagen på samma sätt behjertar hans ställning och beviljar
honom skälig godtgörelse. De skäl, herr Treffenberg i sin ofvannämnda
Bih. till lliksd. Prot. 1896. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 11 Haft. 2

10

Motioner i Andra Kammaren, N:o 54.

motion framhållit för godtgörelse åt länsmannen Svenonius, äro i fullaste
mått tillämpliga på frågan rörande ersättning åt Sunding, hvadan det
torde tillåtas mig att här åberopa dem.

Länsmannen Sundings åklagareandelar af beslaget i Trångsviken
utgjorde enligt ofvan omnämnda Offerdals häradsrätts laga kraftvunna
utslag 37,621 kronor 33 öre, förutom två tredjedelar af de Lewis Miller
ådömda böterna, hvilka af Kongl. Maj:t i nådeväg blifvit efterskänkta.

För mig är det svårt att bestämma det belopp, som länsmannen
Sunding borde erhålla i vederlag för alla de dryga omkostnader han
fått vidkännas för detta beslagsmål, äfvensom för allt dermed förenadt
ansvar och obehag, men jag vet, att sjelfva penningeutgifterna icke
varit ringa. Derför har jag trott, att det belopp, som vid 1892 års
riksdag begärdes, icke skulle vara för högt tilltaget, men för att sätta
anspråken så lågt som möjligt, torde ett belopp, motsvarande en tiondedel
af åklagareandelarne, eller i jemt tal 3,760 kronor böra åt honom beviljas.

På grund af hvad jag sålunda anfört och åberopat får jag vördsamt
hemställa,

att Riksdagen måtte besluta att till länsmannen
N. M. H. Sunding, förut i Alsens, nu i Fors distrikt
i Jemtlands län bevilja såsom godtgörelse för honom
frångångna åklagareandelar — utgörande enligt Offerdals
häradsrätts utslag den 10 oktober 1890 i mål
emellan honom och Lewis Miller 37,621 kronor 33 öre
— ett belopp af 3,760 kronor, att till länsmannen
Sunding utbetalas på tid och sätt, som statsutskottet, dit
denna motion torde remitteras, finner lämpligt föreslå.

Alla handlingar, som röra beslagsmålet, skola statsutskottet tillhandahållas.

Stockholm den 23 januari 1896.

J. Bromée.

Häruti instämma:

O. Walter.

J. Nordin.

S. .T; Kardel!.