Motioner i Andra Kammaren, N:o 51 (Motion 1891:51 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren, N:o 51.

körbanan, eller att andra lämpliga åtgärder vidtagas,
hvarigenom ofvan påpekade olägenheter undanrödjas.

Om remiss till vederbörligt utskott anhålles.

Stockholm den 23 januari 1891.

A. G. Olsson,

Frösvi.

N:o Öl.

Af herr Å. (x. OlsSOJi i Frösvi, om ändrade bestämmelser i fråga
om tiden för kronoarrendenas samt grundskatternas erläggande.

Under de senaste tre åren har Kongl. Maj:t medgifvit, att kronoarrendatorerna
fått erlägga sina arrendesummor på tvenne betalningstider.
Denna anordning har varit af stor nytta för dessa arrendatorer.
Många hafva härigenom kunnat bibehålla sina arrenden, hvilka de eljest
helt säkert varit nödsakade att lemna. Men en sådan delning af uppbörden
beträffande de årligen utgående grundskatterna skulle äfven vara
en beaktansvärd och välbehöflig förmån i ekonomiskt afseende för
mången grundskattebetalare, som nu har bekymmer nog för att behålla
si1*t hemman, innan dessa orättvisa skatter hunnit helt och hållet afskrifvas.
Det är nemligen nu ej så som för några decennier tillbaka,

Motioner i Andra Kammaren, N:o 51. 13

att jordbrukaren tar sin liufvudsakliiqi inkomst från sädesproduktion, i
hvilket fall det är lätt för honom att strax efter sädesgrödans tröskning
skaffa sig ett större penningebelopp, utan nutidens jordbrukare
måste taga sin förnämsta inkomst af ladugårdens produkter. Men inkomsten
af dessa inflyter successivt under hela året. Då nu eu större
summa derför på en gång skall betalas, så kunna en del förluster knappast
undvikas. Ån nödgas jordbrukaren sälja kreatur, dem han mycket
väl behöfde hafva qvar i sin ladugård, än nödgas han upptaga lån,
som med en delning af uppbördssumman vore obehöfliga. Dertill
kommer, att, då de fleste jordbrukare vid samma tid tvingas att sälja
sina produkter, så sjunker priset å desamma, åtminstone i de mindre
städerna, i följd af marknadens öfverfyllnad. Skattebeloppets erläggande
på tvenne betalningstider skulle derför vara en ganska stor förmån
för nutidens jordbrukare. Mot eu delning af uppbörden af grundskattebeloppen
på tvenne betalningstider tror jag ej heller att uppbördsmännen,
kronofogdarne, skulle kunna anföra några verkligt afsevärda
skäl. Då nämnde embetsman utan ringaste invändning förmåtts
att uppbära kronoarrendena i tvenne delar, torde de äfven utan nämnvärd
olägenhet böra kunna på samma sätt uppbära grundskatterna.
Sålunda skulle beträffande utsökningen af obetalda grundskatter tillämpas
samma princip, som i liknande fall eger rum vid obetalda kronoarrenden,
så att, om någon grundskattebetalare ej erlade första hälften
af grundskatten å första uppbördsstämma^ skulle hela skattebeloppet
genast kunna indrifvas. I följd af denna anordning, hvarigenom den,
som uraktläte att betala vid första uppbördsstämma!!, gånge miste om
förmånen att få erlägga skattebeloppet i tvenne delar, skulle utsökningarna
af obetalda utskylder helt visst till antalet minskas. Don lättnad
i uppbördsmannens göromål, som häraf härflöte, kunde väl få anses
som vederlag för besväret med skattebeloppets uppbärande i tvenne
delar. För statsverket skulle ej heller ifrågasatta delning af grundskatteuppbörden
hafva några nämnvärda olägenheter. Oafsedt att statsverket
har till sitt förfogande andra skattekällor, vill jag endast erinra
derom, att statsutgifterna ej utgå på en gång, utan fördelas på hela
året, åtminstone utgår den betydligaste delen af statsutgifterna, nemligen
embets- och tjenstemäns löner, qvartalsvis, och fråga är, att de
böra utgå månadsvis. Dessutom anser jag, att staten bör visa möjligast
största skonsamhet mot hårdt betungade skattdragande, och i synnerhet
då det gäller skatter, som med allt skäl fått namn af sekelgamla
orättvisor.

14 Motioner i Andra Kammaren, N:o 52.

På grund af hvad sålunda anförts får jag vördsamt föreslå,

att Riksdagen beslutar, att kronoarrendena äfvensom
grundskatterna måtte få erläggas på tvenne betalningstider,
skilda från hvarandra minst 6 månader,
samt att, dex-est första hälften af arrende- eller grundskattebeloppet
ej i behörig tid erlades, hela beloppet
skull© vara till betalning förfallet och kunna genast
utsökas.

Om remiss till statsutskottet anhålles.

Stockholm den 23 januari 1891.

A. G. Olsson,

Frös vi.

N:o 32,

Af herr II. AlldcrsSOJt i Nöbbelöfm. fl., om nedsättning af grundskatterna
och lindring i rustnings- och roteringsbesvären.

År efter år hafva anspråk på en jemnare fördelning af de på jorden
hvilande skatter och onera framträdt allt starkare. Dessa onera,
hvilka till hufvudsaklig del bestå af de på jorden hvilande grundskatter