Motioner i Andra Kammaren, N:o 4

Motion 1893:4 Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, N:o 4.

15

Jag får derför vördsamt föreslå,

att Riksdagen genom skrifvelse till Kongl. Maj:t
ville anhålla om utredning rörande lämpligaste sättet för
samlande, bearbetande och publicerande genom statens
försorg af en svensk »arbetsstatistik» samt om framläggande
för Riksdagen af de förslag, som med anledning
häraf må synas vara påkallade.

Stockholm den 18 januari 1893.

Ernst Beckman.

N:o 4.

Af herr A. Bcxell, om vissa ändringar i folkskolestadgan.

Då folkundervisningens ordnande på ett praktiskt sätt är af största
betydelse icke minst ur social och ekonomisk synpunkt, anser jag en reform
i tiden för undervisningen i folkskolorna i så måtto nödvändig, att läsningen
i folkskolorna, som nu eger rum både på för- och eftermiddag,
bör inskränkas till endast förmiddagsläsning, en uppfattning, som mer
och mer gjort sig gällande i synnerhet å landsbygden, och ett kraf, som,
närmare skärskådadt, af den stora allmänheten rättmätigt kan framställas
vid folkundervisningens ordnande.

Såsom nu är fallet med tiden för undervisningen, förspilles hela eftermiddagen
för endast en timmes läsning och ingen tid blir öfrig för arbeten
på det praktiska området. En af orsakerna till ett af vår tids största
lyten, det ekonomiska klasshatet, ligger äfven förborgad i tiden för undervisningen.

Som bekant, måste barnen, då undervisningen är fördelad på föroch
eftermiddag, medföra middagsmål till skolan, och lätt är då att tänka
sig så väl de fattige föräldrarnes känslor, då de med sin torftiga och ofta

I

16

Motioner i Andra Kammaren, N:o 4.

knappa kost ä.ro nödsakade utrusta sina barn till skolan, som barnens, då
de tvingas att blotta detta för dem obegripliga armod för de lyckligare
lottade kamraterna.

Också har det ofta till följd, att föräldrarne, som stå svarslösa gent
emot barnens fordringar på förklaring öfver denna lotternas olika delning,
förr låta barnen försumma undervisningen, än utsätta dem för den ekonomiska
rangskilnad, som just denna, måltid alstrar och hvars följder äro allt
för väl bekanta.

Såsom nyss sades, förspilles under nu rådande ordning hela eftermiddagen
för en enda timmes läsning, och genom denna uppoffring af en
tid, som borde användas till nyttigt praktiskt arbete, uppstår en af orsakerna
till den stora tillströmningen af ungt arbetsfolk till städerna, och
fabrikerna från landsbygden, ett missförhållande, som ju till god del oemotsägligt
beror på den oförmåga och ovana vid kroppsarbete, som vid skoltidens
slut förefinnes hos barnen vid det hastiga afbrottet i sysselsättning,
från den dagliga läsningen, utan tillfälle till kroppsarbete till kampen för
eget bröd.

Såsom en följd af dessa mina åsigter borde icke någon slöjdundervisning
ega rum på förmiddagarne, utan skulle för denna undervisning
eftermiddagarne afses, och undervisningen begagnas endast för dem, som
hafva lust dertill, och icke i hemmen äro i tillfälle till praktiska öfningar,
ty i motsatt, fall anser jag slöjdundervisningen endast leda till jordbruksarbetarens
dragande från landsbygden och modernäringen till ett behagligare
lif, som handtverkare eller annat i städerna,

På grund af det anförda får jag äran föreslå,

att. Riksdagen behagade för sin del besluta om
vidtagande af sådana ändringar i gällande folkskolestadga,
att all den egentliga folkskoleundervisningen måtte
förläggas uteslutande till förmiddagarne, samt att det
måtte öfverlemnas till föräldrarnes fria val, huru vida
barnen skola., hvad det praktiska området rörer, under
eftermiddagarne undervisas i slöjdskolan eller i hemmen.

Stockholm den 17 januari 1893.

Alfr. Benfil.