Motioner i Andra Kammaren, N:o 49 (Motion 1869:49 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren, N:o 49.

X:o 4®.

Af Herr A. W. lThr: Om efterskänkande af Kronans rätt till
danaarf efter skomakaren Anders Olsson i Gatetorp.

År 1859 den 20 September dog skomakaren Anders Olsson i Gatetorp
på hemmanet Hjelpetorps egor i Vestra Vingåkers socken af Nyköpings
län, och den 26 i samma månad hölls bouppteckning efter honom,
och, som ingen då närvarande visste om eller hvar någon slägtinge till
den aflidne fanns, förordnades af vederbörande Häradsrätt Hemmansbrukaren
Erik Pehrsson i Hjelpetorp att taga: de medel om hand, som funnos
efter Anders Olsson ”intilldess någon arfvinge sig anmälde.” En arfvinge
anmälde sig sent omsider, och den 17 December 1862 utbetalte Eric
Pehrsson arfvet till den aflidnes syster och hennes man, och fick deras
qvitto å beloppet, 157 R:dr 57 öre R:mt, troende sig dermed hafva fullgjort
hvad honom blifvit ålagdt, men några år derefter blef han af Advokatfiskals-embetet
i Kongl. Kammar-kollegium stämd, med yrkande att
utbetala medlen till Kronan, såsom varande danaarf, Erik Pehrsson förevisade
väl inför domstolen det qvitto han egde derpå att han redan lemnat
arfvet ifrån sig, men som han icke lagligen styrkt att Catharina Olsdotter
var den aflidnes enda och rätta arfvinge, och Häradsrätten ansåg
att det till följe deraf måste antagas att någon arfvinge icke fanns, åtminstone
ieke inom laga tid sig anmält, så förklarades den 18 December 1866
qvarlåtenskapen för danaarf, och Erik Pehrsson ålades redovisa detsamma
till Kammar-kollegii Advokatfiskals-embete, hvilket utslag tyvärr vann
laga kraft; ty först året derefter i September fick han af Pastor i Björlunda,
efter genomseende af flera års husforhörsböcker, betyg att Anders
Olssons föräldrar icke hade mer än två barn, sonen Anders och dottren
Catharina, och att Anders flyttat till Vestra Vingåker, äfvensom af Pastor

Motioner i Andra Kammaren, N:o 50.

i Frustuna att systern var gift med samme Anders Gabrielson, som tillika
med henne lemnat qvitto på arfvets emottagande, och slutligen den
3 April 1868 betyg af Pastor i Vestra Vingåker, att den vid Gatetorp år
1859 aflidne Anders Olsson är samma person som omtalas i det af Prosten
Nyqvist i Björlunda utfärdade betyg.

Dels i original, dels i afskrift bifogas: Häradsrättens utslag, qvitto å
arfvets utbetalande till den aflidnes syster och svåger, samt trenne ifrån
olika församlingar utfärdade prestbetyg, alla så öfverensstämmande att
deraf tydligt ådagalägges, att något svek icke blifvit begånget i afsigt att
undandraga Kronan sin rätt, utan att rätter arfvinge kommit i besittning
af arfvet- Till ursägt för att arfvingen ieke anmälde sig förr än som
skett, torde vara nog fästa uppmärksamheten derpå, att det ej kunde ske
förr än kännedom händelsevis erhölls om brödrens död; ty ingen kan väl
fordra att en fattig torpare skall hålla allmänna tidningar? hvadan jag
hyser så mycket större förhoppning om bifall till min motion, att

Riksdagen måtte afstå Kronans på Oppunda Häradsrätts
utslag grundade rätt till danaarf efter Skomakaren
Anders Olsson i Gatetorp till förmån för hans syster
Catharina Olsdotter i Backen, Frustuna socken.

Stockholm den 27 Januari 1869.

A. W. Uhr.

,\:o 5«.

Af Herr Magnus Svensson: Om ändring i 26 kap. 4 § Byggning
a-hälben, angående byggande af tingshus Uti

vår ännu gällande lag 26 kap 4 § Byggninga-balken heter det:
Tingshusbyggning skall hvart härad bygga efter gårdatal, hvarjemte i slutet
af § stadgas: För denna byggnad vare ingen fri utan sätes- och ladugårdar,
afhysta rå- och rörshemman, så ock preste- och klockarebol. —
Undantaget för adelns sätesgårdar kunde försvaras på en tid, då denna sam -