Motioner i Andra Kammaren, N:o 48

Motion 1892:48 Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, N:o 48,

3

N:o 48.

Af herr J. Ander.SOIl i Tenhult, om skrifvelse till Kongl.

Maj:t med begäran om framläggande af förslag till ändringar
och tillägg i förordningen om landsting den 21
mars 1862 m. m.

Vid 1884 års riksdag väckte jag motion, n:o 116, med yrkande att
statens jordbruksdomäner skulle, i likhet med andra fastigheter, efter sitt
värde erlägga landstingsskatt och deltaga i skjutsentreprenadafgifter.
Motionen blef hänvisad till bevillningsutskottet, hvilket fäste uppmärksamhet
å, att dessa domäner äfven äro fria från s. k. tilläggsbevillning.
Utskottet erkände befogenheten af min framställning, men ansåg af uppgiga
orsaker, att det låg utom utskottets befogenhet att dermed taga
befattning, och att det af mig »öfverklagade förhållandet torde snarare
böra rättas genom införande i förordningen om landsting och uti skjutsstadgan
af föreskrifter, analoga med dem, som återfinnas uti § 58 i förordningen
angående kommunalstyrelse på landet». Utskottets pa dessa
grunder afstyrkande utlåtande blef af begge kamrarne bifallet,

Af statsutskottets memorial n:o 35 vid sistlidet års riksdag finner
man, att inom landet finnas ej mindre än 3,285 särskilda kronodomäner,
för hvilka i arrende erlägges 1,915,281 kronor 76 öre, utom de naturapersedlar,
som en del arrendator måste lösa efter markegångspris. Sådan
lösen med tillägg af forsellön och ränta å insatt städjepenning uppgår till
rätt betydliga belopp, så att Kongl. Maj:t uti innevarande års statsverksproposition
kunnat beräkna och upptaga arrendemedlcn till 2,500,000
kronor. Arrendatorerna af dylika fastigheter hafva enligt kommunallagarne
rättighet att i likhet med andra röstberättigade deltaga i val vid
utseende af valmän för landstingsmäns väljande och, der valkretsen består
af endast eu kommun, omedelbart deltaga i landstingsmannaval, likasom,

4 Motioner i Andra Kammaren, N:o 48.

så vidt. jag kan finna, dessa domäners arrendator äro valbare till ledamöter.
inom landstingen, oaktadt de icke hafva skyldighet att betala
landstingsskatt. Landstingsskatten kan i vissa län till följd af enskilda
jernvägars anläggande, nya lasaretts- och sjukhusbyggnader m. in. uppgå
till rätt betydliga belopp.

Det tillkommer landstingen att pröfva och bestämma, huru stora belopp
som skola användas till uppehållande af skjutsentreprenader med
flera nödiga utgifter, och slutligen bestämma landstingsskatten i sin helhet.
Kan det då vara lämpligt, att vid val af landstingsmän skola få deltaga
och. i landstingen sitta personer, som ej hafva skyldighet att i skatteutgifterna
deltaga?

Inom de län, der staten har många och äfven stora jordbruksdomäner,
tryckas, de öfriga beskattningsskyldige hårdare än i andra län, der
domänerna till antal äro färre. Inom det län, jag tillhör, finnas 283 dylika,
från hvilka kontant och genom lösen af naturapersedlar såsom arrende
utgifvas omkring 170,000 kronor pr år, och h vilkas fastighetsvärden uppgå
till flera millioner kronor. En del af dessa domäner hafva den storlek
och godhet, att de kunna jemföras med de större enskilda egendomarne
inom landet. Statsutskottets ofvan omförmälda memorial visar, att arrenden
för en del staten tillhöriga jordbruksdomäner uppgå till 10 å 12,000
kronor och derutöfver per år. Någon rättslig grund, hvarför dylika så
väl som mindre jordegendomar skola vara från beskattningen i fråga fria,
kan jag icke finna.

Den så kallade tilläggsbevillningen har lyckligtvis ej ofta ifrågakommit,
. och jag antager, att ganska få om ens någon önskar att dylik
beskattning hädanefter må utkräfvas, men skulle likväl så inträffa, så
lärer det blifva för att afhjelpa ett tillfälligt behof, och deri böra alla,
äfven innehafvare af statens domäner, deltaga, men i denna del vill jag
ej nu göra något yrkande.

Efter dessa uttalanden får jag vördsamt hemställa,

att Riksdagen i skrifvelse anhåller, att Kong],
Maj:t ville låta utreda och till nästa Riksdag framlägga
förslag till sådana ändringar och tillägg i kongl. förordningen
den 21 mars 1862 om landsting och uti skjutsstadgan
den 31 maj 1878, att innehafvare under ständig
besittningsrätt och arrendatorer af statens domäner för
dessa, i likhet med öfriga fastigheter och andra skattskyldige,
kännas skyldige betala landstingsskatt och
skjutsentreprenad afgifter.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 49.

5

Då här är fråga om ändringar i kongl. förordningar, om hvilka Riksdagen
vid deras tillkomst varit hörd, hemställes att denna motion remitteras
till lagutskottet.

Stockholm den 27 januari 1892.

J. Anderson

från Tenhult.

N:o 49.

Af herr J. AnderSOll i Tenhult, om upphäfvande af tullen
å kaffe ra. m.

Vid sistlidne riksdag väcktes flera motioner med yrkande att den tull,
som år 1888 åsattes till skydd för jordbruksnäringen, skulle antingen i
sin helhet eller ock delvis borttagas; och såsom skäl för detta yrkande
framhölls så väl i motionerna som sedermera under diskussionen inom
kamrarne, att ifrågavarande tull allt för hårdt tryckte den fattigare befolkningen.
Utan att ingå i någon undersökning om huru mycket inköpspriset
ökas genom de åsätta tullarne, vill jag med ledning af de statistiska
uppgifterna, som vid förliden riksdag utdelades, samt den gällande tulltaxan
anföra några siffror, som visa att nämnda tullar uppgå till ej obetydliga
belopp.