Motioner i Andra Kammaren, N:o 48 (Motion 1878:48 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren, N:o 48.

N-.o 48.

Af Herr J. M. Svenson: Angående underdånig skrifvelse,
rörande förändrade grunder för skollärare- samt förenade
klockare- och skolläraretjensters tillsättande.

Då Regering och Riksdag alltjemt egna åt folkskoleväsendet och dess
utveckling den största omsorg, och man gläder sig åt allt hvad som göres
för det uppväxande slägtets undervisning och uppfostran till fromma för
kyrka och samhälle, så är det ju icke att undra öfver, om man fäster
en synnerlig uppmärksamhet vid eller närmare granskar de stadgar och
förordningar, som beröra skolan och hennes lärare. Och ledes man vid
en dylik granskning af den grundsatsen — och den grundsatsen torde
ännu ingen vilja bestrida — att de skattdragande böra åtnjuta rättigheter,
som svara mot dem tillkommande skyldigheter, så finner man
ovilkorligen en oformlighet, för att ej säga orättvisa, i det sätt, hvarpå
nu folkskolelärare tillsättas. När, såsom bekant är, Kongl. stadgan af
den 18 Juni 1842 föreskrifver, att skollärare skola tillsättas på samma
sätt som klockare, och Kongl. resolutionen på allmänna besvär den 20
November 1786 bestämmer, att klockare skall anställas genom laglig
votering efter gårdatal, så lägges tydligen gärda- eller hemmantalet till
grund för rösträtt äfven vid skollärareval. Men icke kan denna röstgrund
vara med billighet och rättvisa öfverensstämmande, då lärarelöner
och andra kostnader för skolans underhåll — ja, enligt sista nådiga
förordningen i detta hänseende, till och med kostnaden för uppbyggande
af skolhus numera uttaxeras efter fyrk, och icke efter hemmantal. Nej,
billighet och rättvisa synas mig i det stället fordra, att vid skollärares
tillsättande alla de, som bidraga till skolan, erhålla en mot deras bidrag
svarande rösträtt. Om detta är obestridligt i fråga om sådana lärare,
som ej med skolan förena någon annan af kommunen bekostad tjenst,
så kunde rättvisan i införandet af en sådan röstgrund deremot tyckas
tvifvelaktig, der förhållandet är sådant. Jag tänker här särskildt på de
skollärare, som derjemte äro klockare eller orgelnister. Men icke heller
vid fyllandet af sådana platser kan jag finna någon obillighet, om det

gamla

Motioner i Andra Kammaren, N:o 48.

gamla valsättet får vika för ett nytt och mera tidsenligt, och det på den
grund, att skolläraretjensten både är den ojemförligt vigtigaste och den
för innehafvare*!) i allmänhet indrägtigaste eller, sedd från kommunens
sida, de)) som krafvel1 de största pekuniär!! uppoffringar. I sammanhang
härmed kan jag ej underlåta att vända mig mot en föreskrift, som visserligen
för sin tid kunde hafva goda skäl för sig, men som numera kan
anses såsom föråldrad: jag menar föreskriften i förut påpekade resolution
och folkskolestadga, att vid klockare- och skolläraresysslas besättande
kyrkoherdens röst skall räknas lika med hälften af de utaf församlingen
afgifna. Visa församling,sboarne, såsom de utan tvifvel göra på de flesta
orter, ett ständigt stigande intresse för folkskolornas ordnande och höjande,
och skönjer man deri att de medelbart eller omedelbart blifvit berörda
af den upplysning, som sprides ut från dessa anspråkslösa lärosäten, så
bör man söka undanrödja den misstro mot församlingsboarnes omdömesförmåga,
som skymtar fram i döma oproportionella fördelning af röstmakten
mellan församlingen och dennes pastor. Nog åstundan också den
ene så väl som den andre en skicklig, nitisk och sedesam barnalärare.
Nät* härtill kommer, att pastor till följd af sina relativt stora inkomster
sjelf vanligen disponerar öfver ett högt fyrktal och, der förhållandet
mellan honom och församlingsboarne är godt, dessa äro vana att i dylika
frågor begära hans råd, så torde lian genom afstående^ från den såsom
pastor hitintills innehafda rösträtten vid de ofta nämnda valen förlora
långt mindre, än det till en början kan synas. Jag föreslår derföre,

att Riksdagen hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhåller
om sådan ändring i gällande författningar, att
skollärare- och förenade klockare- och skolläraretjenster
hädanefter tillsättas genom votering efter fyrk, samt att
den föreskriften, att kyrkoherdes eller vikarierande kyrkoherdes
röst skall räknas lika med halfva församlingens,
måtte upphäfvas.

Då jag anhåller om remiss till vederbörligt Utskott, öfverlemna)’
jag till detta rättighet att, derest frågan i något ej synes fullt utredd,
med afseende på motionen göra de ändringar och tillägg, som synas
Utskottet lämpliga.

Stockholm den 24 Januari 1878.

J. M. Svenson,
från Östergötland.

Bih. till Riksd. Prat. 1878. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 9 Käft.