Motioner i Andra Kammaren, N:o 44

Motion 1894:44 Andra kammaren

kammare
Andra kammaren
riksdag
tvåkammaren
session
lagtima
Antal sidor
3

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF

10

Motioner i Andra Kammaren, N:o 44.

■■mV.ÄVii ''

N:o 44.

.\iv. s O

Af herr J. M. EriksOIl från Stockholm, om skrifvelse till
Kongl. Maj:t med begäran om framläggande af förslag
till ändring i § 3 af den s. k. dissekering en den 31
oktober 1873.

Under eu följd af år har frågan derom, att medlem af svenska
statskyrkan, som omfattat icke kristen lära, måtte tillåtas utträda ur
kyrkan, samt om borttagande af gällande föreskrift, att den utträdande
skall uppgifva det trossamfund, hvartill han vill öfvergå, stått på dagordningen.
Hon har derför upprepade gånger dragits under så väl
Riksdagens som kyrkomötets pröfning. Som en sådan ändring i vår
lagstiftning det oaktadt icke kommit till stånd, kunde det möjligen
synas bäst, att förslag i sådan rigtning icke för närvarande framkomme.
Men i betraktande af ämnets vigt, och då förslaget om en sådan lagförändring
vunnit allt större sympatier, då Riksdagens lagutskott ansett
sig böra tillstyrka eu sådan reform, och denna utskottets åsigt vid fjorårets
riksdag inom Andra Kammaren godkändes med 118 röster mot
70, då samma åsigt delades af ett afsevärdt antal utaf Första Kammarens
ledamöter, i det att 26 af 83 röstade för utskottets utlåtande, och då
en motion i liknande syfte vid sisthållna kyrkomöte erhöll 15 röster af
54, finner jag lämpligt att å nyo upptaga mitt vid förlidet års riksdag
väckta förslag.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 44.

11

De skäl, som tala för den åsyftade reformen, hafva under frågans
behandling- vid upprepade tillfällen blifvit så tydligt framhållna, att jag
i det afseendet kan inskränka mig till att hänvisa till den grundliga
utredning, som finnes i protokollen för de riksdagar, vid hvilka denna
fråga varit före.

Det häftigaste motståndet mot ifrågavarande reform synes hafva
föranledts af fruktan för, att efter dess genomförande utträde ur kyrkan
skulle komma att ega rum i så stor skala, att de inkomster, som anses
behöfliga för bestridande af presterskapets underhåll, derigenom skulle
väsentligen förminskas, då de, som utträdt ur kyrkan, icke längre skulle
befinnas villiga att till henne lemna bidrag. Men jag hemställer, huruvida
man har skäl eller rätt att hysa en sådan betänklighet. Frågan
om skyldigheten för från statskyrkan utträdda personer att till denna
kyrka lemna bidrag bör naturligtvis bedömas alldeles för sig; ty hvilka
skyldigheter eu medborgare än kan hafva mot den stat, han tillhör,
böra dessa icke få utöfva inflytande på denne medborgares frihet att
bestämma öfver sitt förhållande till Gud och kyrkan.

De farhågor, man vid bekämpandet af denna reform uttalat med
afseende på barnuppfostran, synas mig också oberättigade. Har staten
rätt att bestämma, huru denna uppfostran och särskildt religionsundervisningen
skall bedrifvas, så må väl denna rätt kunna häfdas på annat
sätt än genom att tvinga personer, af hvilka många icke äro föräldrar,
att qvarstå inom en kyrka, hvars läror de icke gilla. Skulle emellertid
med anledning af den lagförändring, jag nu föreslår, äfven några ändringar
i de stadganden, som förekomma i den s. k. dissenterlagen,
behöfva göras, kan ju sådant lätt ske t. ex. på det af mig i min motion
vid sistlidna års riksdag angifna sätt.

Jag tillåter mig derför föreslå,

att Riksdagen i skrifvelse till Kongl. Maj:t begär
utarbetande och framläggande för Riksdagen af förslag
till sådan ändring af kongl. förordningen den 31 oktober
1873, att § 3 af denna förordning erhåller följande
lydelse:

»Har medlem af svenska kyrkan omfattat främmande
lära och vill för den skull ur kyrkan utträda,
gifve sin afsigt till känna för kyrkoherden i den församling,
han tillhör. Framhärdar han i sin afsigt, in -

12

Motioner i Andra Kammaren, N:o 44.

ställe sig, sedan minst två månader förflutit, personligen
hos kyrkoherden och anmäle sig till utträde ur
kyrkan, och göre kyrkoherden derom anteckning i
kyrkoboken. Ej må någon — — — — — — upptagas
»; samt

att förordningen i öfrigt underkastas den omarbetning,
som kan blifva af nöden i följd af den för
§ 3 föreslagna ändrade lydelse.

m i :,U

<l

Stockholm den 26 januari 1894.

J. M. Erikson.

:

Häri instämma:

John Olsson .

J. A. Fjällbäck.

Erixltjiiv Berg.

E. J. Ekman.

Oskar Eklund.

)

1 )

) ‘)

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.