Motioner i Andra Kammaren, N:o 43

Motion 1895:43 Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, N:o 43.

i

N:o 43.

Af herr J. Sjöberg m, fl., angående höjning af tullen å fläsk.

Förhållandena hafva nu utvecklat sig derhän, till fosterlandets sanna
lycka, derom äro vi öfvertygade, att Riksdagen med all sannolikhet kommer
att infora ett vida högre skydd å spanmål af olika slag, mjöl o. s. v.,
än det som funnits efter 1892 års beslutade nedsättning, liksom ju regeringen
för sin del redan före riksdagens början påbjudit tillämpningen
af tullsatser å dessa samma artiklar af vida högre belopp än här förut
gällande.

Men det för landet lyckobringande skyddssystemet måste för att
kunna gagna alla, som det afser att hjelpa, utvecklas så, att alla näringar,
som deraf äro förtjenta och i behof, och som äro för landet naturliga,
kunna få del af systemets fördelar. Isynnerhet förefaller det oss vara en
gifven sak, att näringsidkare af samma klass, såvidt möjligt, blifva i
åtnjutande af likformigt skydd.

Det är ur synpunkten häraf vi tillåtit oss här nedan vördsamt föreslå
en höjning å nu gällande tullsatser å fläsk.

Det är nogsamt bekant, att på vida sträckor af landsbygden svinafveln
är en vigtig, ja somligstädes den allra vigtigaste förvärfskällan
för jordbrukets idkare, hvilka der i följd af för jordbruket jemförelsevis
ogynsamma förhållanden icke skulle kunna existera på jordens afkastning
ensamt, icke ens under väsentligt ändrade skyddsförhållanden för jordbruket.
Skulle vid den sannolikt af denna Riksdag vidtagna revisionen
af jordbrukstullsatserna artikeln fläsk utelemnas, skulle dels en stor orättvisa
drabba de vidsträckta bygder, der svinafveln af skäl, som ofvan
sagts, särskildt bedrifves, och dels skulle deraf härflyta en nationalekonomisk
förlust af afsevärd betydelse.

Kastar man en blick på de här tillämpliga siffrorna i jordbruksstatistiken,
finner man nemligen, att landets produktion af fläsk är mer
än nog att fylla befolkningens behof, och att under sådana förhållanden

s

Motioner i Andra Kammaren, N:o 43.

importera milliontals kilogram af denna vara årligen, samtidigt med att
de svenska producenterna med kostnader och besvär få för en ännu större
mängd svensk vara söka sig marknad utomlands, kan icke vara med
landets sanna fördel öfverensstämmande. Under 1893, senaste året för
hvilket officiella statistiska uppgifter föreligga, infördes hit 3,654,576
kilogram fläsk, men utfördes ej mindre än 6,577,759 kilogram (rökt fläsk
respektive 6,233 och 662 kilogram). Dessa siffror visa ju, att inom landet
produceras så mycket fläsk, att icke blott dess eget behof lätteligen fylles,
utan att ett betydande öfverskott derjemte finnes att exportera.

Det sålunda befintliga produktionsöfverskottet är så pass stort, att
deri ligger en fullt tillräcklig garanti mot någon afsevärd prisstegring å
varan, äfven om skyddet sattes ganska högt.

Dettas verkan är i alla händelser af stor betydelse, ty det bevarar
åtminstone vår inhemska marknad åt inhemska producenter, äfven om
dessas inbördes konkurrens håller priset nere å den svenska marknaden.

Af dessa och liknande skäl få vi alltså vördsamt föreslå,

att Riksdagen behagade höja tullen å fläsk, andra
slag, till 20 öre per kilogram.

Stockholm den 24 januari 1895.

Joh. Sjöberg
i Bodaryd.

Nils Jönsson.

B. Dahlgren.

W. Bengtsson
i Hflradsköp.

A. G. Jönsson.

C. F. Petersson
i Dänningelanda.

Aug. Peterson.

Oskar Erickson.

P. Svensson.

C. J. Jakobson.
Magnus Andersson.
C. F. Lind.

I. G. Härin.

Stockholm, John Björkmans boktryckeri, 1895.