Motioner i Andra Kammaren, N:o 42

Motion 1897:42 Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, N:o 42.

7

i \ \

N:o 42.

Af herr P. G. Petersson i Brystorp, om skrifvelse till Kongl.

Maj:t angående ändring i 15 kap. 19 § kyrkolagen m. m.

115 kap. 19 § kyrkolagen föreskrifves: Om någon obekant person vill
låta lysa för sig, skall det ej ske, förr än han för presten framte^ säkra
bevis om sitt lefverne och sina vilkor, eller nagra visse och trovärdige män
derom vittna, vidare är genom kongl. brefvet af den 26 oktober 1791
stadgadt: Då man eller qvinna, som äktenskap bygga vill, om sin hinderlöshet
dertill och de stycken till hinderlösheten höra icke kan enligt ofvan
åberopade paragraf i kyrkolagen uppte tillförlitliga och säkra bevis, ej heller
trovärdiga män för densammas uppgifter derom kunna borgen afgifva, såsom
en af dem känd och vittnad sak, för hvars följder de sig ansvar
ikläda kunna, må det lagligt anses och hinderlösheten såsom fullt styrkt
förklaras, att sökanden i inrikes tidningar kungör sitt förehafvande med alla
dertill hörande omständigheter och anvisning till hvilken prest, med uppgift
af adressen till honom, den sig anmäla bör, som tilltänkta äktenskapet
hindra vill, inom tid af 3 till C månader för dem, som icke utom riket
vistats, samt af ett år för dem, som från utländska orter bort bevittnad vara.

Att vid tiden af dessa föreskrifters tillkomst de då voro lämpliga och
ändamålsenliga, betviflas ej, men under de langa tider som sedermera förflutit
hafva förhållandena betydligt sig förändrat, och landets befolkning befinner
sig på rörligare fot nu än någonsin förr. Några års vistelse i utlandet
och sedermera återkomst till fosterbygden hör ej till det ovanliga,

8-

Motioner i Andra kammaren, N:o 42,

och vill då någon sådan ingå äktenskap här, möta svårigheter, hvarom han
i flesta fall varit okunnig. Här stå honom nu två utvägar öppna för att
få sin hinderlöshet fulltygad, dels borgen af trovärdiga män, dels kungörelse
i Post- och Inrikes tidningar. Den första är beqvämare och enklare,
och att anskaffa män, som äro färdige och villige för vänskapens skull att
gifva borgen för hans hinderlöshet såsom en af dem känd och vittnad sak,
torde i flesta fall icke möta någon svårighet, helst ansvarspåföljden är så
godt som ingen, och fall lära äfven inträffat, då pastor vägrat att utfärda lysning
på sådana trovärdiga mäns borgen. Ett sådant lagstadgande kan i så
fall leda till godtycke och äfven missbruk och bör således ej i lagen qvarstå.
Den andra utvägen, kungörandet i Post- och Inrikes tidningar, förefaller
mig vara pålitligast för hinderlöshetens bevisande, men den stadgade
långa tiden af ett års väntan efter kungörandet, innan lysning kan erhållas,
har medfört, att kontrahenterna börjat lefva tillsammans oegentligt och blifva
sedermera liknöjda för ett ordnadt äktenskap, fästeqvinna häfdas och sedan
öfvergifves. Dessa med flera oegentligheter torde i väsentlig mån kunna
förebyggas, om tiden för lysnings erhållande förkortades till högst 6 månader
efter kungörandet, hvilket i anseende till nutidens snabbare förbindelser
ej kan medföra någon fara, samt blefve tiden i så fall likstäld med
stadgad tid för stämnings delgifvande med utländsk person.

Af ofvan anförda skäl vågar jag föreslå,

att Riksdagen ville i skrifvelse till Kong! Maj:t anhålla,
att Kong! Maj:t täcktes vidtaga åtgärder för vinnande
af följande ändringar i nu gällande lag:

l:o att stadgandet uti 15 kap. 19 § kyrkolagen om
trovärdiga mäns intyg eller borgen måtte upphäfvas.

2:o att kong! brefvet af den 26 oktober 1791 måtte
så förändras, att den deri bestämda tiden för lysnings erhållande
efter kungörandet i Post- och Inrikes tidningar
måtte bestämmas till tre månader för inom riket vistande,

'' och till sex månader för den, hvars hinderlöshet bort från
utländsk ort vara bevittnad. ''• b >

Stockholm den 27 januari 1897.

P. O. Petersson,

■ '' ■ ; <■'' . .*■ , ; ... ...t,,,,.;