Motioner i Andra Kammaren, N:o 42 (Motion 1894:42 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren, N:o 42.

l/i}- noll ViylrtiJtj ibo r.-Åuyr ■■■■><ttfv< ■.ftirmrovjohrf
t tu ,/*«(Iit loff sllittid uS <rti:niiirr^2‘>ii man

i ‘iirtiJiniiäixiiJ !. Jil” >b 1.11: i;-. ''1‘jii;/(.! • h

Hl till rf jiAöVf‘>f>ul vi'' «»•/.* U’n‘ii‘ ii-:/ .li/iii !;»ibd i
) t/i ii? ii i;''<! i. ''g;! r it t; t: i si .•••ii:

jBftiniii-tHJo; Ichiii .a;4nj-v mnL >!> ! (M i i.wiii* *

mrxvni

fura t; I /1
801 fickur;

N:o 42.

Af herr A. Wijkander m. fl., om skrifvelse till Kongl. Maj:t
med begäran om utredning rörande lämpligheten af inrättande
utaf en större asyl för sinnessjuka inom vestra
delen af mellersta Sverige.

Stora ansträngningar hafva under de sista årtiondena gjorts i Sverige
för att bereda vård åt deraf i behof varande sinnessjuka. 1885 blef det
nya hospitalet i Upsala för manliga patienter färdigt, 1887 öppnades
hospitalet i Kristinehamn. Den nya paviljongen vid Nyköpings hospital
blef färdig 1890. 1891 fullbordades den stora asylen vid Lunds hospital,

och förlidet år öppnades det nya hospitalet i Piteå. Medel äro beviljade
till en asyl i Vadstena.

1881 funnos å rikets vårdanstalter plats för l‘,991 sinnessjuka,
vid 1890 års slut 2,625. Under 1891 tillkommo 696 platser, hvaraf 684
i Lund, 10 i Kristinehamn och 2 i Upsala. 1892—95 tillkomma ytterligare
172 platser i Lund, 290 i Piteå och 424 i Vadstena eller inalles
886, så att vid slutet af 1895 platsernas antal kan beräknas till minst
4,207. År 1891 var de sinnessjukas officielt uppgifna antal i riket 7,678
och idioternas 6,192 eller inalles 13,870. Antalet platser vid statens
vårdanstalter uppgår nu till ungefär 40 procent ocli skall 1895 öfverstiga
50 procent af antalet sinnessjuka, om idioterna ej medräknas.

Af dessa siffror torde framgå, att oaktadt ännu mycket återstår,
innan man kan säga, att landet på ett fullt tillfredsställande sätt lyckats
bereda omvårdnad och skötsel åt den beklagansvärda del af sin befolkBih.
till Riksd. Prof. 1894. 1 Sami. 2 A/d. 2 Band. 13 Haft. (N:is 42—51). 1

2 Motioner i Andra Kammaren, N:o 42.

ning, som inräknas under kategorierna sinnessjuka och idioter, den •tidpunkt
är inne, då man kanske noggrannare än hittills bör tillse, att
platserna för nya vårdanstalter utväljas så, att de olika landsändame i
detta afseende få sina behof lika väl tillgodosedda. Undersöka vi huru
dessa förhållanden nu äro, finna vi synnerligen beaktansvärda ojemnheter.

Enligt officiella siffror var 1891 de sinnessjukas antal (oberäknad!
idioterna) följande:

i Yestmanlands län (13 8,73 7 invånare) 2 29, hvaraf intagna

å statsanstalt 108 = 47 procent

» Malmöhus	»	(371,736	»	) 511	»	231	= 45	»
» Vesternorrlands»	(212,028	»	) 296	»	119	= 40	»
» Örebro	»	(183,554	»	) 325	»	123	= 38	»
» Södermanlands	»	(157,077	»	) 201	»	76	= 38	»
» Kopparbergs	»	(200,403	»	) 464	»	161	= 34	»
» Stockholms	»	(154,269	»	) 191	>>	65	= 34	»
» Gefleborgs		(210,574	»	) 294	»	100	= 34	»
» Kristianstads	»	(219,011	»	) 327	»	106	= 32	»
» Östergötlands	»	(266,702	»	) 484	»	146	= 30	»
» Upsala	»	(121,614	»	) 208	»	61	= 29	»
» Blekinge	»	(142,204	»	) 190	»	53	= 28	»
» Skaraborgs	»	(244,419	»	) 380	»	100	= 26	»
» Gotlands	»	( 51,074	»	) 98	»	25	— 26	»
» Jemtlands	»	(101,171		) 124 ■,	»	31	= 25	»
» Kronobergs » Göteborgs och	» 1	(158,836	»	) 310	»	77	= 25	»
Bohus	»	(302,494	»	) 396		93	= 23	»
» Yennlands	•	(251,361	».	) 580	»	127	= 22	»
» Kalmar	»	(229,230	»	) 366	»	77	= 21	»
» Hallands	J>	(136,210	»	)’231	»	47	= 20	»
» Elfsborgs	»	(272,500	»	)*532	»	107	= 20	»
» Vesterbottens		(127,292	»	) 188	»	36	= 19	»
» Jönköpings	»	(193,389	»	)"325	»	52	= 16
» Norrbottens	»	(108,406		) 180	»	28	= 16

Af ofvan anförda uppgifter, livilka visserligen icke kunna vara
fullt exakta, men likväl ega ett relativt värde, framgår, att rikets län äro
ganska olika tillgodosedda i afseende å vården af sinnessjuka å statens
anstalter. Under det att det folkrikaste länet, Malmöhus, har 45 procent

Motioner % Andra Kammaren, N:o 42.

af sina sinnessjuka intagna å hospital eller asyl och genom flen under
1891 öppnade asylen i Lund numera sannolikt kommit i ännu gynsammare
ställning, eger Göteborgs och Bohus län, som dernäst är talrikast
befolkadt, endast 23 procent och Hallands och Elfsborgs län 20 procent
af sina sinnessjuka intagna å statens anstalter.

Sämst lottade .synas Yesterbottens, Jönköpings och Norrbottens
län vara, men då Piteå hospital med platser för 290 sjuka numera öppnats,
så torde Yesterbottens och Norrbottens län, hvilka tillsammans räkna
endast 368 sinnessjuka, af hvilka naturligtvis icke alla äro i behof af
eller berättigade till hospitalsvård, numera vara de bäst lottade af alla

rikets län med afseende på tillgång på platser för sinnessjuka. Hvad

åter Jönköpings län beträffar, så torde detsamma, i likhet med Kalmar
län, komma att erhålla stor fördel af den under byggnad varande asylen

i Yadstena, afsedd att bereda rum åt 424 sjuka.

I verkligheten ställa sig sålunda förhållandena ofördelaktigast för
Elfsborgs, Hallands, Yermlands och Göteborgs och Bohus län, eller, med
andra ord, det är de vestligaste provinserna af mellersta Sverige, som
äro i det största behofvet af vårdanstalters upprättande på statens bekostnad
för sinnessjuka.

Vestra Sveriges behof af ytterligare vårdanstalter för sinnessjuka
framgår icke blott af ofvanstående jemförelse mellan förhållandena i
landets olika delar, utan äfven genom direkt statistisk undersökning af
möjligheten att under nuvarande ställning bereda plats åt sinnessjuka
inom de ifrågavarande länen. Såsom belysande i detta afseende må
några siffror anföras ur en motion vid Göteborgs och Bohus läns landsting
förliden höst: »Statistiken utvisar, att under åren 1888—92 ensamt

för vårt län ansökningar om plats för 78 sinnessjuka män och 92 sinnessjuka
qvinnor inkommit till Göteborgs hospital å Hisingen, men att plats
då kunnat beredas endast för 52 män och 33 qvinnor. Från staden Göteborg
voro under nämnda tid platser sökta för 41 sinnessjuka män och
34 sinnessjuka qvinnor. Af de förra kunde endast 25 mottagas och af
de senare endast 23. Från Hallands län hade under sagda tid inkommit
ansökningar om platser för 17 sinnessjuka män och 41 sinnessjuka qvinnor.
Endast 9 af det förra och 6 af det senare slaget kunde mottagas.»

Vid 1873 års riksdag beslöts en skrifvelse till Kongl. Maj: t med
begäran om uppgörande af fullständig plan för ett tillfredsställande ordnande
af hospitalsvården i riket och om densammas framläggande inför
följande Riksdag. I den plan, som med anledning häraf utarbetades af

Motioner i Andra Kammaren, N:o 42.

serafimerordensgillet, under hvilket den tiden hospitalen lydde, föreslogos
hospitalsbyggnader i Lund, Hernösand, Yexiö och Upsala, å någon ort i
Vermlands eller Örebro län och någon ort i Norr- eller Yesterbottens län,
i Malmö och på Hisingen invid Göteborg. Öfverskådar man denna plan,
visar det sig, att i hufvudsak alla dessa orter sedermera erhållit vårdanstalter
för sinnessjuka, om ock i allmänhet pågot annorlunda och i
större skala än som för tjugu år sedan föreslogs; endast utvidgningen af
det äldre hospitalet på Hisingen bär uteblifvit utan att ersättas af någon
annan anstalt inom mellersta Sveriges vestra del.

Ilos Kongl. Maj:t lärer nästan färdigberedt ligga ett förslag till
en större asylbyggnad för 8—900 sinnessjuka inom mellersta Sverige
för en omkostnad af inemot halfannan million kronor, dock utan att valet
af plats för detsamma ännu blifvit definitivt behandladt. Medicinalstyrelsen
har alternativt föreslagit kronoparken ''Åsen vid Upsala eller Alnängarne
i närheten af Örebro. Såsom vilkor för platsernas lämplighet
har nämnda styrelse främst framhållit goda kommunikationer, billiga lifsmedel
och närhet till ett stadssamhälle. Medicinalstyrelsen har satt i
första rummet Upsala, under bestämd förutsättning att öfverläkareplatsen
ej hopblandas med de akademiska lärarebefattningarna, men då de akademiska
myndigheterna ej velat gå in härpå, uttalat sig för Örebro, såsom
det billigaste i underhållskostnader.

Att de vestra landskapen, hvilkas behof af vårdanstalter för sinnessjuka,
såsom ofvan visats, är i hög grad trängande, och detta i betydligt
högre grad än någon annan del af landet, ej skulle hafva stor direkt
fördel af en asyl, förlagd så långt mot ostkusten som i Upsala, ligger i
öppen dag. Bättre vore då, om Örebro blefve platsen för den nya asylen,
men med full visshet torde kunna uttalas, att, sedan uppmärksamheten
rigtats på förhållandet, lika lämplig, om icke lämpligare, plats bör kunna
erhållas längre mot vestkusten.

Enligt hospitalsstadgan äro de olika länen visserligen likstälda vid
pröfningen af de sinnessjuka, som böra intagas å hospitalen eller asylerna
vid uppstående ledighet, men erfarenheten visar ganska tydligt, att de
närmare trakterna hafva lättare att vinna plats vid vårdanstalt åt sina
sinnessjuka än de aflägsnare och att, såsom naturligt, det är ganska svårt
att i detta afseende nå en fullt objektiv ordningsföljd mellan de sökande,
då en mängd omständigheter äro att taga i betraktande vid dess uppgörande.
Dessutom spelar, såsom i motionsväg vid föregående riksdagar
framhållits, transportkostnaden för de sinnessjuka så stor roll för kom -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 42

munema och de enskilde, att man redan på den grund bör lägga vårdanstalterna
på så väl fördelade platser som möjligt.

Under åberopande af ofvan anförda skäl, och då valet af plats
för en större asyl är omedelbart förestående, få undertecknade vördsamt
föreslå,

att Riksdagen ville i skrifvelse till Kongl. Maj:t
hemställa, att Kongl. Maj:t, i betraktande af det stora
behof af vårdanstalter för sinnessjuka, hvilket föreligger
inom vestra delen af mellersta Sverige, täcktes låta utreda,
huruvida icke lämpligen en större asyl för sinnessjuka
inom den allra närmaste framtiden borde inom
nämnda område upprättas.

Stockholm den 25 januari »1894. »t /# /I

Aay. Wijkander.

Axel Vilh. Ljum/nu
Olof Melin.
Axel Lilljeqvist.
S. B. Brulm.

Pehr Andreasson.

Erik Wijk.

1). Gr. Besladius.

C. W. (Jollunder.

, i iij* rf ro- , j u Aj ‘»u tf?

Axel Larsson.

P. Svensson.

J. A. Johansson

i Bastholmen.

(Jarl G. Grundell.
Henrik E. Ahrenbery.
Gr. Liljenroth.

T. V. Forsell.

biUHioiooi} lvm

Oskar Nyländer.
Berndt Hedyren.
C. T. Lind.

Frans Beryll)/.
A. F. Liljeholm.
'' Er. Åkerblom.

it ti, u i fn!filt»ra

ii> -Ml-tunn n i
ndiflä/bött

Il lAU /rf fiol i. ‘i

/ I1''</‘U1 .gille

liv i.rtaol) to!/

ihfiöjibo