Motioner i Andra Kammaren, N;o 39 (Motion 1893:39 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren, N;o 39.

Nso 39.

Af herr O. A. Brodin, om ändrad lydelse af § 65 utsökningslagen.

Hvarje fosterlandsvän, som intresserar sig för landets framåtskridande
och söker studera vilkoren derför, måste medgifva, att vårt kredit-
och borgenssystem mest af allt hindrar den ekonomiska utvecklingen.
Det kan visserligen invändas, att den ekonomiska ställningen,
att döma af de ökade insättningarna i sparbanker och andra bankinrättningar,
betydligt förbättrats och utvecklats, men om i beaktande
tages landets naturliga resurser samt lefnadssättet, så borde likväl den
ekonomiska ställningen vara bättre. En stor del af befolkningen lefver
nog enkelt och gör besparingar, men så finnas deremot många andra,
som, tack vare den utvecklade konsumtionskrediten och borgenssystemet,
kunna lefva öfver sina tillgångar. Det är naturligtvis de, som
lefva sparsamt och göra besparingar, hvilka få betala för dem, som
föra ett för högt lefnadssätt dels genom att lemna kredit, dels — och
kanske mera — genom det för svenska förhållanden egendomliga att
gå i borgen för andra eller skrifva sitt namn på en vexel. .Hittills har
det väl hufvudsakligen varit de bättre bemedlade och medelklassen,
som blifvit lidande på grund af sin hjelpsamhet att låna ut sitt namn
— och är det svårt, om ej omöjligt, att genom lagstiftningsåtgärder
hindra dylikt, då man måste förutsätta, att hvar och en vet följderna
af sitt åtagande — men detta system synes numera äfven beröra de
mindre bemedlade samhällslagren, enär det till och med blifvit omförmäldt
af Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Vesternorrlands län i dess
nu utgifna femårsberättelse, der det å sid. 10 läses:

»Ett förderfligt inflytande på befolkningen särskildt inom provinsen
Medelpad uppgifvas de mindre bankinrättningarna i Sundsvall i icke
ringa mån utöfva, i det att de, att döma af, bland annat, för verkstäl -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 39. 21

lighet till vederbörande underexekutorer inkomna utslag, synas lemna
kredit åt snart sagdt huru utfattiga personer som helst utan annan synbar
garanti, än att låntagarne äro många för hvarje lån. Detta osunda,
genom vexlar bedrifna kreditsystem med dryga räntor och omsättningsprovisioner
måste otvifvelaktigt inverka menligt på den ekonomiska
ställningen bland ortenB mindre bemedlade befolkning.»

Detta omdöme har nog sin motsvarighet på många andra ställen,
och då det är en känd sak, att många blifva narrade att skrifva sitt
namn såsom borgesman eller på vexel utan att hafva kunskap om följderna
deraf, synes mig, att något bör göras på lagstiftningens väg för
att hämma detta ofog. Omöjligt är att hindra dylika transaktioner, men
om beloppet af den utmätningsfria egendomen skulle höjas från 75 kronor,
såsom utmätningslagen nu bestämmer, till 500 kronor, skulle förhållandena
i ofvan omförmälda afseende antagligen förbättras. Genom
en sådan bestämmelse nödgades långifvaren att efterforska personernas
omständigheter och ej belåna papper på gjund af de många befintliga
namnen. De mindre bemedlade, som blifvit narrade att skrifva sitt
namn, vore äfven i många fall skyddade genom en dylik bestämmelse.

På grund af hvad jag nu anfört tager jag mig friheten vördsamt
hemställa,

att Riksdagen behagade besluta, att § 65 kap. 4
i utsökningslagen erhåller följande lydelse:

Från utmätning skola undantagas nödiga gångoch
sängkläder för gäldenären, hans hustru och oförsörjda
barn. Saknas utväg till nödtorftigt uppehälle;
då skall af det förråd, som i huset finnes, undantagas
hvad till underhåll för en månad tarfvas, så ock nödiga
arbetsredskap eller andra lösören, dock ej öfver ett
värde af fem hundra kronor. Lös pant må ej undantagas
från utmätning för den gäld, hvarför pantsättningen
skett.

Stockholm den 25 januari 1893.

O. A. Brodin.