Motioner i Andra Kammaren, N:o 38 (Motion 1904:38 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren, N:o 38.

N:o 38.

Af herr C. R. Johansson i Jönköping m. fl., om tull å
bronspulver.

Sedan år 1898 existerar i närheten af Jönköping Carlfors fabrik
för tillverkning af bronspulver, hvilken fabrik är den enda i sitt slag
i landet. Utom Sverige lära sådana fabriker finnas hufvudsakligen
endast inom ett visst mindre område i Bayern samt på några enstaka
ställen i det öfriga Tyskland, och hafva dessa fabriker förut behärskat
världsmarknaden i denna bransch. Så länge de tyska fabrikerna voro
utan konkurrens från utlandet, höllos priserna å deras fabrikat ganska
höga. Under de senare åren har emellertid, såsom af bilagda intyg
framgår, ett så starkt prisfall å artikeln i fråga inträffat, att vissa slag
af bronspulver, som för 10 år sedan betingade ett pris af 28 kronor,
nu kunna köpas för 5 kronor pr kilogram. Å andra slag af bronspulver
har priset visserligen icke sjunkit i samma proportion, men å
alla slagen har prisfallet dock varit högst betydande. Orsakerna till
denna förändring i konjunkturerna å området äro flera. En af de förnämsta,
såvidt det gäller den svenska marknaden, är den, att de tyska
fabrikanterna i branschen till hvarje pris vilja göra sig af med den besvärliga
konkurrent, som uppstått i Carlfors, och fördenskull här utbjudit
sitt eget produktionsöfverskott till de ytterst lägsta priser. Det
har härvidlag gått så långt, att den svenska fabriken kunnat på bättre
villkor än inom landet afyttra en del af sin tillverkning i Tyskland
och just i närheten af den trakt, där flertalet tyska fabriker af samma
slag ligger. Det lider emellertid intet tvifvel, att om de tyska fabrikanternas
afsikt vinnes, så att Carlfors nödgas nedlägga sin verksamhet,
priserna åter skola stegras, om också icke till samma höjd som före Carlfors
anläggning, enär äfven andra omständigheter medverkat till prisfallet,
så dock vida utöfver hvad som för en skälig förtjänst å tillverkningen
är nödigt. Enda sättet att förekomma en sådan eventualitet

Motioner i Andra Kammaren, N:o 38.

är att genom en måttlig tullsats å artikeln bronspulver försvåra illojal
utländsk konkurrens och därigenom möjliggöra inhemsk tillverkning af
artikeln. Utan tullskydd är sådan tillverkning under nuvarande förhållanden
omöjlig. Ehuru Carlfors har riklig tillgång på billig drifkraft
(vatten) och i öfrigt arbetar under de gynnsammaste villkor, har
dock fabriken hittills gått med förlust för hvarje år, och endast hoppet
om att bättre konjunkturer skulle framdeles inträda har förmått ägarne
att uppehålla driften. För närvarande är emellertid dess nedläggning
endast en tidsfråga, såvida ej tullskydd kommer till stånd. Det är
uppenbart, att en sådan eventualitet skulle blifva till skada äfven för
de svenska konsumenterna af bronspulver, enär därpå, såsom redan framhållits,
utan tvifvel skulle följa en oskälig prisstegring från de utländska
fabrikanternas sida.

Enligt gällande tulltaxa är artikeln bladmetall, som hänföres under
rubriken bladguld och bladsilfver, äkta och oäkta, och hvilken står artikeln
bronspulver ytterst nära såväl i afseende på tillverkningssättet
som i fråga om användningen, redan belagd med en tullafgift af icke
mindre än 2,50 kronor per kilogram. Redan konsekvensen af detta förhållande
synes tala för att tull bör åsättas äfven artikeln bronspulver.

Under anförande af hvad här nu blifvit relateradt hafva intressenter
i Carlfors bronspulverfabrik anhållit, att förslag måtte i Riksdagen
väckas därom, att en tullafgift af 1 krona per kilogram måtte åsättas
artikeln bronspulver, och hafva de tillika företett intyg dels rörande
kvantiteten af den årliga tillverkningen vid fabriken i fråga, hvilken
tillverkning anses i det närmaste motsvara landets behof af artikeln,
och dels rörande fabrikatets beskaffenhet, som befunnits förstklassig. Då
denna deras anhållan med hänsyn till beskaffenheten af och syftet med
gällande tullagstiftning öfver hufvud icke kan anses obefogad, få vi med
öfverlämnande af förenämnda intyg härmed vördsamt hemställa,

att en tullafgift af 1 krona per kilogram måtte
åsättas artikeln bronspulver.

Stockholm den 25 januari 1904.

Robert Johansson. Carl Johansson,

Aflösa.

E. Räf.

J. A. Jonsson.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 38.

Intyg.

På begäran intygas härmed, att Carlfors atiebolag, Jönköping, kan
tillverka i sin fulla verksamhet per år cirka 25,000—30,000 kg. bronsfärger.

Carlfors bruk, den 29 oktober 1903.

Th. Bähle.

Disponent för Carlfors aktiebolag.

Införseln af bronspulver till Sverige

år 1893...............................................

» 1894...............................................

» 1895...............................................

» 1896...............................................

» 1897...............................................

» 1898............................................

» 1899...............................................

» 1900..............................................

» 1901..............................................

» 1902...............................................

under nedannämnda år:

.................. kg. 12,384

.................. » 13,038

.................. » 11,953

.................. » 16,573

.................. » 24,883

................. » 17,195

.................. » 16,138

................. » 15,160

................. » 13,725

.................. » 7,486

Stockholm den 11 april 1903.

Kungl. Kommerskollegium:

Afdelningen för näringsstatistik.

På begäran få vi härmed intyga, att vi under senare år tagit så
godt som hela vårt behof af brons (bronspulver) — omkring 5,000 kr.
— från Carlfors aktiebolag och att vi funnit deras bronser i alla afseenden
fullt jämförliga med de tyska.

Husqvarna den 24 oktober 1903.

Husqvarna vapenfabriks aktiebolag
Wilhelm Tham.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 38.

Carlfors aktiebolag, Jönköping.

På begäran intygas, att den tapetbrons, som vi köpt af eder, tillvunnit
sig vårt fulla förtroende samt visat sig särdeles lämplig inom
tapetfabrikation och kan jämföras med hvilket utländskt fabrikat som
helst.

Högaktningsfullt

Aktiebolaget Stockholms Nya Tapetfabrik.
Rudolf Beil.

Stockholm S. den 3 oktober 1903.

Undertecknade, som under flere år fört Carlsfors aktiebolags i
Jönköping bronser få härmed gärna intyga, att vi funnit fabrikatet
förstklassigt och jämngodt med prima Nurnbergerfabrikater.

Stockholm den 28 september 1903.

Klint, Bernhardt fy C:o.

Intyg.

Härmed intygas, att Carlfors aktiebolag i Jönköping alltsedan år
1900 levererat största delen af vårt behof af diverse sorters bronser
för litografisk tryck, och att dess fabrikat visat sig vara af god och
delvis, i förhållande till priset, utmärkt kvalité.

Stockholm den 10 oktober 1903.

För Central-Tryckeriets litografiska anstalt
Herm. Henkel,

Föreståndare.

Carlfors aktiebolag, Jönköping.

Under de år eder fabrik existerat har jag, som förut varit hänvisad
till tyska och franska bronzfabrikanter, uteslutande köpt mitt

Motioner i Andra Kammaren, N:o 38.

behof åt eder, och har ingen anmärkning mot kvaliteten yppat sig,
hvarför jag anser, att ett kändt behof af god bronz af inhemsk tillverkning
biifvit fyldt.

Högaktningsfullt
Wilh. Becker.

Undertecknad, som sedan mera än tio år användt och i fyra år
idkat handel med bronsfärger, hvilka tagits till en början uteslutande
från Tyskland men under senare åren jämväl från Carlfors, intygar,
efter granskning af fakturor från föregående och innevarande år, att
priserna varit:

å Guldbronser af de mest använda slagen:

År	1894 ...........................	............................ 28		kr.	pr	kg
»	1895 ..........................	.......................... 26		»	»	»
D	1896 ............................	............................ 20		»	»	»
»	1897 ............................	........................... 16			»	»
))	1898 ...........................	............................ 11		»		»
»	1899 ............................	........................... 10		»	»
))	1900 ............................	........................... 7:	50	»	»	»
»	1901 ...........................	........................... 6:	50	»	»	»
»	1902 ............................	........................... 6:	—	»	»	»
)>	1903 ..........................	........................... 5:	—	»

Å Aluminium: i början af perioden 42 kr., men då den först kom
i handel kostade den 500 kr., numera nedgått till 6: 50 pr kg.

Å kulörta bronser af de mest använda slagen:

År 1894 å 20 och 24 kr. pr kg.

» 1903 å 5: 50 » »

Jönköping den 18 november 1903.

Alb. Wetterling.

Undertecknade, som under åren 1895—1900 uteslutande användt
färgbronser af tyskt fabrikat, men under senare åren af Carlfors aktieBih.
till Riktd. Prof. 1904. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 17 Haft. 3

18 Motioner i Andra Kammaren, N:o 38.

bolags tillverkningar, få härmed intyga, att prisen å de tyska fabrikaten
voro:

År 1895 å guldbrons kr. 10:— och å aluminiumbrons kr. 18 pr kg.
» 1896 å » » 5: 50 » » 18 »

» 1897 å » » 5: — » » 10 »

» 1898 å » »5: — » »9 »

» 1899 å » »5: — » »9 »

samt å Carlfors aktiebolags tillverkningar:

År 1900 å guldbrons kr. 4:— och å aluminiumbrons kr. 5: 50 pr kg.
» 1901 » » 4: — » » 5: 50 »

» 1902 » » 4: — » » 5: 50 »

» 1903 » » 3: 60 » » 5: 50 »

Färgbronserna från Carlfors aktiebolag hafva i öfrigt visat sig
fullt jämngoda med de bästa utländska fabrikat.

Vårt årsbehof af färgbronser är f. n. mellan 4 och 500 kg. men
ökas för hvarje år, hvarför vi vilja framhålla betydelsen af att en
bronsfabrik finnes inom landet, där en förstklassig vara kan erhållas
till fördelaktiga priser.

Ebbes bruk, Husqvarna den 26 november 1903.

Ebbes bruk

Axel Örnberg & C:os aktiebolag.

G. G. J. Gyllenberg.

Carlfors aktiebolag, Jönköping.

Nordens enda Metallhammarverk och Bronsfärgfabrik.

Ofvannämnda firma grundade år 1898 den första och tills dato
enda fabrik för tillverkning af bronsfärger, hvilken industri, med få
undantag, har sin hemort i Bayern i Tyskland. Carlfors aktiebolag,
hvars fabrik är belägen på egendomen Carlfors bruk, beläget
12 kilometer östligt från Jönköping, ofvanom Huskvarna vid Huskvarna
å, nyanläggning för nämnda fabrikation, gynnad genom utomordentligt
stark och konstant vattenkraft och utrustad med de allra
nyaste specialmaskiner, dels från utlandet, dels från en betydande

Motioner i Andra Kammaren, N:o 38. 19

maskinfabrik i Sverige. Med fabrikationen sysselsattes i början tyska
arbetare, men så småningom hafva svenska arbetare förvärfvat skicklighet
häri, så att de nu uteslutande utföra ai’betena inom fabriken.

Tekniska och kommersiella ledningen af det hela ligger i händerna
på fabrikens disponent Th. Bahle, hvilken genom mångårig verksamhet
inom branschen är med densamma fullkomligt förtrogen. Vi tillåta oss
härnedan i korta drag gifva en bild af fabrikationen och vilja vi då
först öfvergå till metallhammarverket, hvilkets produkt (stampmetall)
utgör materialet för bronsfärgfabrikationen. Fabrikationen delas nämligen
genom sin olikartade verksamhet i tvenne delar: A. Metallhammarverk,
B. Bronsfärgfabriken.

A. Metallhammarverket.

Råmaterialets hufvudbeståndsdelar bilda koppar och zink; de i form
af block eller plåtar levereras från metallhytteverken. Uti en stor, för
detta ändamål särskildt konstruerad, smältan!äggning smältes koppar
och zink, legerad i färg efter behof, i grafitdeglar rymmande cirka 200
kg., hvilka fullständigt till randen inbäddas uti prima smältkoks för att
för smältprocessen erhålla den nödiga hettan, då metallen på en tidrymd
af några timmar måste bringas i flytande form. Denna flytande
massa öses därefter medelst på långa stänger förda grafitdeglar i formar,
rikligt bestrukna med fett för att förhindra formens sprängning,
och erhålles härigenom halfrunda stänglar i längd af 50—60 cm., i
genomskärning 1,5 cm. Med dessa stänglar begynner det egentliga
arbetet i hammarverket, »valsandet och hamrandet af desamma». De
sålunda erhållna jämna, halfrunda stänglarna föras en 20 gånger under
kraftigt tryck mellan ett par öfver hvarandra liggande valsar och erhållas
härigenom tunna, flera meter långa band. För att vid det starka
trycket undvika öfverhettning är ett ständigt tillflöde af vatten och
smörjning nödvändigt. Efter hvarje gång stängeln, resp. banden, genomlupit
valsen, lämnar det densamma i sprödt tillstånd och måste åter
glödgas för att bli mjuka och smidiga för att kunna utsättas för nytt
tryck vid vidare valsning. Detta genomglödgande sker i en extra, härför
byggd glödugn, uti hvilken stänglarna i knippor, banden upprullade,
de förra öppna, de senare i glödpannor, inläggas. Förbrukandet af ved
för denna process är betydande, men kan härtill intet annat material
användas, då kol innehåller substanser, som göra metallen spröd. Sedan
metallen genom valsningen erhållit en bestämd bredd och längd, skäres
den i 60 cm. långa remsor, hvilka sammanknippas och läggas mellan

20 Motioner i Andra Kammaren, N:o 38.

zinkbleck för att, genom de med vattenkraft drifna hamrarna, åter
hamras plana. Denna process återupprepas i det metallen passerar de
olika hamrarna med sina olika hammarbanor och mellan hvarje hammare
åter glödgas. Härigenom erhålla de 3—5 cm. breda banden en
bredd af c:a 12—15 cm. Genom arbetet och glödningen har nu å
metallen bildat sig en svag oxid, hvilken måste aflägsnas, innan densamma
vidare kan bearbetas. För oxidens aflägsnande användes ett
svagt svafvelsyrad och sker rengöringen häraf uti särskildt härför
inrättade lokaler.

Sedan metallen uttagits från svafvelsyrebadet, sköljes den väl och
rikligt med vatten, borstas och kokas därefter blank uti vinstenlösning
hvarefter den åter borstas och sköljes. Efter denna rengöringsprocess
upphänges metallen för att raskt torka på koppartrådar i ett extra
torkrum, som genom förbindelse med glödningsanläggningen starkt
uppvärmes. Nu komma de torra blanka metallbladen under den sista
af de förut nämnda hamnarna, för att hamras till en bredd af 18—20
cm.; längd 1 meter. Desse metallblad äro nu tunna, jämna och intensivt
högglänsande och bilda för bronsfärgfabriken en nödvändig, färdig
produkt, kallad zainmetall.

Arbetet i hammarverket är tidsödande och förenadt, med stora kostnader
och erfordras härför en mängd biinredningar, såsom ventilatorer
för uppsugning af metalldammet, vidare pumpar, reservoirer, rondermaskiner,
slipverktyg, tvätt- och torkinredning o. s. v. Omkostnaderna
äro betydande, och kommer i första linje valsarnas slitning och reparationer
å hammar- och valsverk samt glödugnen etc. etc. Vidare förbruket
af maskinolja, talg, fett, zinkbleck, borstar, vinsten, svafvelsyra,
glödpannor, glödladar in. m.

B. Bronsfärgfabrikationen.

Den genom arbetet i hammarverket vunna högglänsande, färdiga
metallen skäres i små fyrkantiga c:a 2 cm. stora bitar och ifylles de i
brensfabriken befintliga hermetiskt slutna stampverken eller mortlarna.

Genom den vertikalt nedfallande stampen, härdad i nedra ändan,
hvilkens upptagande och nedfallande förmedlas genom en häfarm, som
samtidigt framkallar apparatens vändning i cirkel — stötes och males
metallen till små metallkorn. — Drifkraften förmedlas genom rem och
skifva från transmissionen. De i början grofva metallkornen fördelas
sedan i olika stampar för att efter olika bestämmelser uppnå den finhet
i pulvret, som åsyftas, och arbeta dessa stampar metallen till det finaste

Motioner i Andra Kammaren, N:o 38. 21

metalldamm. Sorteringsmaskinerna, så kallade cylinder- eller stigmaskiner,
skilja sedan pa det fårdigstampade metalldammets olika finheter.
Därefter ifylles det uti polerkvarnar, Indika finnas uti större antal.
Dessa kvarnar äro af tjock järnplåt i rund form, invändigt med ribbväg§hD
mot hvilka de roterande borstarna pressa bronspulvret och
hvarigenom detsamma erhåller eu intensiv glanspolityr. Fordringarna
på bronspulvret ställa sig efter dess olika bestämmelse och användning
och fordras ännu mer eller mindre bearbetning, hvilket blefve här för
utförligt att beskrifva. En vidare afdelning inom fabrikationen är färgning^,
och sker denna på många olika sätt och kan man här skilja på:
a) färgning med hetta (eldfärgade bronser) och b) med anilin (patentbronser).

A. Färgning med svag hetta framkallar bronsens anlöpande eller
oxidering, och kan man genom olika värmegrader å de ursprungliga naturfärgerna
— guld och koppar — erhålla oxidation i olika färger. Färgningen
sker i öppna koppardeglar (färgdeglar), däri bronsen upphettas
under tillsats af något olja och ättika. För färgningen erfordras skickliga,
vana och påpassliga arbetare, då öfvergången från en färg till en
annan ofta sker ofantligt raskt och man för densamma ej kan uppställa
några regler.

B. Konstfärgning (patentbronser) erhålles genom tillsats af anilin.

Till sist vilja vi nämna något om fabrikationen af aluminium och

silfverbrons och liknar denna i det närmaste den förut nämnda. Råmaterialet
smältes i stänglar och valsas sedan till oändligt långa band,
hvilka, skurna i bitar, ifyllas i stamparna, och är det vidare förfaringssättet
ungefär detsamma som förut. Vi hafva sökt i korta ordalag så
godt sig göra låter gifva en inblick uti denna fabrikation och vilja blott
tillägga, att anläggningen är så utrustad, att den i hvarje hänseende
kan fylla sin uppgift och är i tillfälle konkurrera med hvarje nobel konkurent
i vår bransch. Detta kan bäst bevisas därigenom, att mindre
partier af vårt fabrikat årligen exporteras till Tyskland, England, Frankrike,
Holland och öfver hafven till de andra världsdelarna.

Den omtänksamma ledning af det hela, såväl som det rationella
och fackmässiga sätt, hvarpå arbetet inom fabriken o. s. v. utföres, tilllåter
oss att för detta företag, ännu ungt till åren, men dock städse
uppblomstrande, hoppas den allra bästa framtid.

Carlfors bruk förfogar öfver nog kraft och plats att, ifall så skulle
behöfvas, förstora sina anläggningar.

Carlfors bruk, oktober 1903.

Carlfors Aktiebolag, Jönköping.
Bill. till Rikad. Prof. 1904. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 11 Höft,.